Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik VV3015, ht 2018 > Douglas Listam, uppgift 2, ht 2018

Douglas Listam, uppgift 2, ht 2018

    Sammanfattning

    KASAM, innovationen, implementeras med Ottawamodellen, strategin, genom att den lokale optionsledaren som utbildar utredarna så att de som är involverade i utredningen, klienten och dess referenspersoner känner KASAM.

    Innovationen

    När det gäller utredningsarbetet, orosanmälningar gällande barn och ungdomar, ser jag implementeringen av KASAM, i praktiken, som ett verktyg att upprätthålla rättssäkerheten i utredningsprocessen, detta genom att de som inkluderas i utredningsarbetet, exempelvis barnet som klient, referenspersoner som lärare, anhöriga som mamma och pappa, får känslan av sammanhang.
                          KASAM hjälper utredningen till att bli rättssäker, genom att hålla utredningens tid och omfång som utrycks exempelvis i SoL 11 kap 2§. ” Utredningen ska bedrivas skyndsamt”, ” Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är motiverat av omständigheterna i ärendet” (Socialdepartementet, 18).
                          KASAM är en förkortning, Känslan Av SAMmanhang, och består av tre faktorer (Jakobsson, 2008):

    ·         Begriplighet, att upplevelsen kan förklaras, om den inte skulle vara tydlig nog, av personens förnuft. Med hög begriplighet är även framtida upplevelser delvis förutsägbara i och med att de är begripliga. 

    ·         Den personliga hanterbarheten som upplevs genom tillgången av resurser är i paritet, eller över, till det krav som ställs individen. 

    ·         Motivationskomponenten som är nog så viktig och ger meningsfullhet för den enskilde, att det som skall göras, eller görs, är viktiga för individen och blir en drivkraft för att nå målet. 
     

    Att låta KASAM vara en kärnkomponent innebär att de inkluderade i utredningen får en större delaktighet utifrån att de förstår sitt sammanhang och viktighet än om KASAM inte skulle vara närvarande i utredningen.
                          Implementeringen av KASAM är utvärderingsbar på grund av att jämföra samma frågor med självskattningsskala inledande och efter utredningens slut gällande de som deltar i utredningen (Aaron, 2005, s. 245).

    Implementering

    Den implementeringsmodell jag valt är Ottawamodellen, modellen har sex beståndsdelar för att, i mitt fall, KASAM skall kunna användas i praktiken. Dessa sex delar är (Carlfjord, 2014, ss. 117-119):

    ·         Innovationen KASAM.

    ·         Användarna, de som inkluderas i utredningsarbetet.

    ·         Omgivningsfaktorer, fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar, till exempel boendemiljö, anhöriga, sociala faktorer och hjälpmedel.

    ·         Implementeringsstrategin den lokala opinionsledaren.

    ·         Användning avKASAM.

    ·         Utfall, resultat.
             

    I Ottawamodellen delas implementeringsprocessen, i mitt fall den lokala optionsledaren, upp i tre delprocesser (Carlfjord, 2014, ss. 117-119):

    ·         Bedömningen som ser till hinder och möjligheter gällande KASAM, vilka som är det potentiella användarna, omgivningsfaktorer som fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar, till exempel boendemiljö, anhöriga, sociala faktorer och hjälpmedel. De kan vara underlättande eller hindrande. Det hela kartläggs med exempelvis kvantitativa eller kvalitativa metoder, dessa metoder kan användas initialt eller fortgående.

    ·         Övervakningen ser till hur mycket implementeringsstrategin, i mitt fall den lokale optionsledaren, och innovationen, KASAM, verkligen används i verksamheten, detta med fokus på att eventuella hinder som uppkommer, hanteras på rätt sätt och att implementeringsstrategin, i mitt fall den lokale optionsledaren, förfinas/förändras för att passa in som en funktionell implementeringsstrategi. I övervakningen ingår även att registrera i vilken omfattning innovationen, KASAM, verkligen används.

    ·         Den tredje och sista delprocessen i implementeringsprocessen är utvärderingen som mäter resultatet av invasionen, KASAM. Denna utvärdering samlar in utifrån de som inkluderas i utredningsarbetet, inklusive utredare, genom att använda sig av kvantitativa och kvalitativa mätmetoder. Jakobsson beskriver ett instrument om 29 frågor som besvaras före utredningens början och efter avslutad utredning (Jakobsson, 2008).

    Strategin

    Den som kommer genomföra strategin är enhetschefen som har det övergripande personalansvaret, enhetschefen har en god kännedom om vem eller vilka i personalen som är lämplig, inflytelserik nog, att driva implementeringen av KASAM.  
                          Den strategin jag kommer att använda mig av är den lokala opinionsledaren, den inflytelserika medarbetaren som är drivande utifrån sin kunskap inom området utbildar/informerar medarbetarna om hur KASAM implementeras i mötet med klienten (Nielsen & Roback, 2014, s. 147).  I kombination med klientens förmedling av KASAM genom att den KASAM som ges klientens återkopplas till medarbetaren genom att medarbetaren kan kontrollera klientens känsla av sammanhanget, klientens egna, faktiska, förståelse inför att klienten är en del av sammanhanget i utredningsarbetet (Jakobsson, 2008).
                          Den lokala opinionsledaren är en möjliggörare, inte ansvarig för hur gruppen skall få kunskap hur de skall implementera KASAM. Opinionsledaren är en viktig del till att skapa och influera medarbetarnas tankesätt. Optionsledaren har ledarskapet som krävs för att motivera sina medarbetare att ändra sitt tänk och hur de genom sitt ändrade tankesätt agerar med klienten. (Harvey & Kitson, 2015, s. 78)
                          Enligt Grimshaw är den strategin innehållande den lokala opinionsledarens roll att införa implementeringen är den lokala opinionsledaren den mest framgångsrika med hela 12%, i medianvärde, förbättrad vård (Grimshaw, Eccles, Lavis, Hill, & Squires, 2012). En reflektion som jag hämtat från litteraturen är att spridning av utbildningsmateriel och granskning av utbildningsmaterialet med återkopplingar och påminnelser ger föga effekt på effektiviteten att implementera ny kunskap, likaså hade även konferenser föga effekt på implementering av kunskap (Nielsen & Roback, 2014, ss. 146-147).
                         

    Tid, ordning och dos

    Den lokale opinionsledaren har en genomgång av vinsterna med att få klienten och dess referenspersoners KASAM under hela utredningstiden, max fyra månader, med respektive utredare gällande en utredning. Detta på grund av att utredare ska kunna jämföra med de andra utredningarna och jämföra om det blir en kvalitetshöjning i form av innehåll och tidsåtgång i utredningen med KASAM som innovation.

     

     

    Litteraturförteckning

    Aaron, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

    Carlfjord, S. (2014). Implementering av evidensbaserad praktik. (P. Nielsen, Red.) Drukarnia: Gleerups Utbildning AB.

    Grimshaw, J. M., Eccles, M. P., Lavis, J. N., Hill, S. J., & Squires, J. E. (2012). Knowledge translation of research findings. (J. Grimshaw, Red.) Implementation Science. Hämtat från https://implementationscience.biomed...1748-5908-7-50

    Harvey, G., & Kitson, A. (2015). Implementing Evidence-Based Practice in Healthcare.London: Routledge.

    Jakobsson, U. (1 2008). KASAM-instrumentets utveckling och psychometriska egenskaper – en översikt. Utvikling i sykepleien . Nursing Development, ss. 53-55.

    Nielsen, P., & Roback, K. (2014). Implementering av evidensbaserad praktik. (P. Nielsen, Red.) Drukarnia: Gleerups Utbildning AB.

    Socialdepartementet. (den 14 10 18). Sveriges Riksdag. Hämtat från Socialtjänstlag (2001:453): http://www.riksdagen.se/sv/dokument-...3_sfs-2001-453

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej Douglas vilken spännande intervention.

    Vid genomläsning så refererar du till Jacobsson (2008) och i din text framgår det inte tydligt om det är frågeformuläret KASAM du kommer att använda för att medarbetaren skall kunna bedöma brukarens egen känsla av sammanhang.

    Om det är frågeformulär som skall användas, så blir nästa fråga om poäng kommer att räknas ihop för att bedöma ev. stor eller liten känsla av sammanhang? När kommer brukaren att få fylla i formuläret, före eller efter, eller både ock? Kommer en diskussion att föras kring hur brukaren svarat?

    Vid eventuellt låg känsla av sammanhang hos brukaren är det tänkt att medarbetarna får instruktioner av opinionsledaren om vilka fortsatta åtgärder som behövs, tänker du? Är målet att KASAM ska bli högre om den är låg från början? Eller som ”screening” i början för att lägga upp och anpassa utredningsarbetet. Intressant oavsett.

    En annan aspekt rör utbildning av personalen, sker den i grupp eller individuellt? Hur omfattande är utbildningsinsatsen? Jag tror som du skriver att det ger bra effekt att ha en person (opinionsledaren) att tillfråga för medarbetarna samt att personen bör följa upp arbetssättet. En annan tanke kan vara att arbetsgruppen tillsammans diskuterar igenom tänkt procedur med KASAM vid utredningar av orosanmälningar gällande barn och ungdomar för att alla medarbetare skall vara med på tåget och få chans att bidra med synpunkter i metoden.

    Vänliga hälsningar
    Helena
    Posted 15:10, 13 Oct 2018
    Hej Douglas!

    Bra initiativ att försöka använda KASAM för att få barn och ungdomar mer involverad i sin egen utredning!

    Att få in det som en tänkesätt i en verksamhet är en bra idé, dock undrar jag hur tanken är att få det att fungera? KASAM är enligt mig ett tankesätt mer än det är ett visst arbetssätt eller en innovation som man kan mäta är införd i en verksamhet. KASAM är för mig mer ett tyckande än något konkret som går att ta på vilket kan göra det svårt att införa som arbetssätt då varje bedömning kommer att bli individuell till personen som gör bedömning. Hur ätnker du kring det?
    Kan man kanske utveckla någon slags checklist eller liknande för att göra det enklare för medarbetare i mötet med brukaren och att det blir en mer likvärding bedöming oavsett vem man träffar?

    Hur är tanken att man ska mäta KASAM hos brukaren? Före och efter samtal eller hur är det tänkt?

    Det är ett intressant arbete och ett viktigt arbetssätt att försöka få in i verksamheten.

    Lycka till med det fortsatta arbetet så ska det bli intressant att se slutresultatet.

    Med vänlig hälsning Annika edited 20:15, 15 Oct 2018
    Posted 20:15, 15 Oct 2018
    Hej Douglas, Det var intressant att läsa om ditt implementeringsarbete i ett viktigt område som socialtjänstens arbete med barn och ungdomar vid uppkommen oro för hälsa och utveckling. Gällande din beskrivning av innovationen, kring vilka kärnkomponenter/handlingar som arbetssättet utgörs av, tänker jag att texten vinner på att förtydliga huruvida det är barnen och ungdomarnas KASAM som socialsekretarna ska bedöma, eller om det är socialsekreterarna som ska värdera sitt eget arbetssätt, dvs om de ser till alla dimensioner av KASAM i sina utredningar och bedömningar. Om du avser det förstnämnda, är instrumentet KASAM tillämpbart och klinimetriskt eller psykometriskt testat på barn och ungdomar? Hur kommer ditt arbete utvärdera om arbetssättet med användningen av KASAM har blivit implementerat eller ej? För att värdera om din strategi för implementeringen är genomförbar skulle texten vinna på att utförligare beskriva kontextet för implementeringen. Tack för läsningen och lycka till! /Anna E
    Posted 07:56, 23 Oct 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.