Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik VV3015, ht 2018 > Caroline Bengtsson, uppgift 2, ht 2018

Caroline Bengtsson, uppgift 2, ht 2018

    Table of contents
    No headers

     Införandet av ett IT-stöd för processen kring Samordnad individuell plan, målgrupp barn

    Lagstiftningen om samordnad individuell plan (SIP) trädde i kraft 2010. Lagtexten innebär en skyldighet att upprätta en individuell plan om individen har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården och dessa insatser behöver samordnas (HSL 3f§, SOL 2 kap7 §). För barnverksamheterna i aktuell Region hanteras denna process idag manuellt. Om erforderliga beslut fattas, och nödvändiga anpassningar görs i det IT-stödet som i dag tillämpas för samverkan av vuxenärenden, planeras att ett gemensamt IT-stöd ska implementeras för denna planering. IT- stödet kommer möjliggöra för berörda parter att kalla till SIP- möte via IT-stödet, att parterna har möjlighet att förbereda sig inför mötet genom en gemensam kartläggning samt att SIP-planen inklusive uppföljning ska upprättas och signeras i IT-stödet. Medarbetare inom landstinget beskriver oro i att individens/vårdnadshavarens delaktighet kan minska i och med att IT-stödet ersätter den manuella hanteringen. Erfarenhet från tidigare implementeringsarbete för vuxenärenden visar att medarbetarna saknade möjlgiheter att testa och träna i systemet. Imiplementeringstakten bromsades till viss utifrån svårigheten att takta införandet för de berörda parterna.

     

    Strategier
    Ett nätverk föreslås skapas för att säkerställa att implementeringen taktar för de berörda enheterna inom kommun och landsting. En övergripande resurs utses i regionen som tillsammans med kommunförbundets representant föreslås ha ett övergripande ansvar för implementeringen av det förändrade arbetssättet. Lämpligen utses en representant/samordnare från respektive verksamhetsområde som ansvarar för implementeringen i den egna organisationen. Förslaget till strategi riktar sig till de medarbetare som arbetar med barnsamverkan. 

    Åtgärderna som beskrivs är hämtade ur EPOC:s taxonomi (Nilsen, 2014). EPOC:s taxonomi beskriver fyra övergripande typer av implementeringsstrategier såsom Fortbildning och kvalitetssäkring, Finansiella strategier, Organisatoriska strategier och Regulatoriska strategier. För denna implementering planeras främst att använda Fortbildning och kvalitetssäkring.

     

    Fortbildning och kvalitetssäkring
    De utsedda representanter/samordnare från respektive verksamhetsområde förväntas verka som lokala opinionsledare. Dessa kommer få sin information/inspiration av de övergripande ansvariga. Utbildningsmaterial behöver anpassas och webbutbildning i IT-stödet tas fram. Förslagsvis kommer 4 gemensamma workshops/föreläsningar (pedagogiska möten) för både landsting och kommuner att genomföras. Workshopen kommer innehålla en kortare utbildning i IT-stödet men fokus ska vara på hur processen kvalitativt kan hanteras i IT-stödet, vilken nytta systemet ger samt exempel på hur de verksamheter som redan använder IT-stödet har funnit sätt att bibehålla individens delaktighet. Respektive opinionsledare föreslås under de första månaderna vara synliga i verksamheterna, arbeta motiverande och vara tillgängliga för det stöd som efterfrågas. De tre första månaderna ska samordnarna och den övergripande resursen genomföra månadsuppföljningar. Inför uppföljningarna bör samordnarna inhämntat en nulägesbild från berörda enheter. 

    Tidigare studier har visat att den viktigaste faktorn för att lyckas med implementering av ett nytt IT-stöd är den upplevda nyttan hos medarbetaren (Scheermesser et al. 2008). Scheermesser har i sin undersökning av tre olika projekt inom sjukvården visat att om ingen medicinsk nytta upplevs så uppvisade alla intressenter låg acceptens. Brown et al betonar vikten av att arbeta med positiva attityder till systemet, vilket i hans studie visat sig vara särskilt viktigt om systemet förändrar eller sammanlänkar flera användares arbete. Utbildningarna behöver istället för att endast fokusera på det praktiska i IT-stödet fokusera på hur det nya systemet kommer förbättra deras eller andras arbetsprestation (Brown et al 2002).


    Referenser
    Brown, S. A., Massey, A.P., Montoya-Wiess, M.M., & Burkman, J.R. (2002): Do I really have to? User acceptance of mandated technology. European Journal of Information Systems 11 (4) pp. 283-295
    Nilsen P (2014) Implementering av evidensbaserad praktik.
    Scheermesser, M., Kosow, H., Rashid, 1. & Holtmann, C. (2008): User Acceptance of Pervasive Computing in Healthcare: Main Findings of two Case Studies. 2008 Second International Conference on Pervasive Computing Tecnologies for Healthcare, pp. 205-213.

     

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Spännande projekt och svårt tror jag att bade genomföra och utvärdera - men viktigt!
    Spontant blev jag nyfiken på vad "IT stöd" är för något - är det ett dataprogram?, en dataplattform? Om detta används med vuxenärenden redan - vilka erfarenheter finns det av detta? hur har det implementerats?
    Jag tanker att kärnkompetensen kring organisatoriska strategier borde vara av väsentlig kataktär när det är olika huvudmän som ska samarbeta - likaså finansiella strategier.
    Du beskriver hur implementeringen planeras i form av utbildning m.m. jag undrar hur det förhåller sig med motivationen till implementeringen - finns det något där att beakta? - vill alla att denna förändring ska göras?
    Hur och vad ska utvärderas? du beskriver att det ska göras månadsuppföljningar de första tre månaderna - men vad ska dessa uppföljningar innehålla?
    Tror att det är klokt att ni bildar ett nätverk som du beskriver ovan - där det kan bli en grupp som stödjer varandra i de olika skeden i processen. - ska ni utvärdera nätverket också?

    Mest frågor blev det från mig, men ska bli spännande att följa projektet.
    Hälsningar Ulrika
    Posted 15:20, 14 Oct 2018
    Hej Caroline! Intressant läsning! Det framgår tydligt vad innovationen innebär och komponenterna i IT-stödet beskrivs väl. Det torde vara fullt möjligt att mäta graden av implementering eftersom det handlar om konkret användande av detta IT-stöd.
    Du beskriver ett möjligt hinder för implementering (personalens oro om minskad grad av patientdelaktighet) och ser till att detta hinder bemöts som ett moment i workshopen. Detta visar att du utarbetar strategi efter kartläggning av determinanter (Harvey and Kitson 2015). Bra!
    Att ha lokala opinionsledare torde vara en framgångsfaktor. Workshopen verkar innehålla bra komponenter. Av egen erfarenhet har jag sett hur viktigt det är att också få öva ordentligt, kanske i rollspel eller case. Personalen vill inte använda ett it-system tillsammans med klienter om de inte känner sig riktigt trygga i det. Kanske finns sådan möjlighet till träning inbyggt i webbutbildningen?
    Det framgår tydligt vilka strategin är riktad mot samt tidsaspekter och dos av strategin.
    Mycket intressant att läsa din reflektion om identifierade framgångsfaktorer. Dessa referenser är värdefulla för mig. Tack!
    Harvey, G. and A. Kitson (2015). Implementing evidence-based practice in healthcare: a facilitation guide, Routledge.
    Posted 15:25, 15 Oct 2018
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.