Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik VV3015, ht 2018 > Barbro Gripenstam, uppgift 2, ht 2018

Barbro Gripenstam, uppgift 2, ht 2018

    Table of contents
    No headers

    Begreppet personcentrerad vård (PCV) har funnits inom demensvården att arbeta utifrån personens behov istället för diagnosen. Senare har man sett att arbetssättet även har fördelar inom all omvårdnad. Patientlagen (2014:821) hade till syfte att säkra patientens delaktighet i vården patientens faktiska ställning har inte förbättrats sedan patientlagen infördes utan i stället försvagats på de områden som handlar om tillgänglighet, information och delaktighet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) tog 2015 beslut att vården i Sverige skulle arbeta utifrån ett personcenterat arbetssätt. PCV lyfter vikten av att lyssna och att ta reda på vad som är viktigt för patienten. Flera studier hade visat att PCV har en positiveffekt och höjer kvalitén i vården SKL (2015).

    Sex så kallade kärnkompetenserna behövs för att ge en patientsäker vård var av en är Personcentrerad vård. Patienter och närstående har rätt till information om vilka insatser och resultat som kan förväntas i vården Svensk sjuksköterskeförening (2014). Det centrala i PCV är brukare och patienters/närståendes medverkan i ett partnerskap mellan de professionella inom vård, omsorg och rehabilitering (Centrum för personcentrerad vård) I mitt arbeta kommer jag att koncentrar mig på det personcentrerade förhållningssätet, min hypotes är att det kommer att leda till förbättringar inom flera av de sex områdena som en positiv bieffekt. Införa förhållningssätten PCV ska leda till förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad och ett ökat värde för dem som vården finns till för Svensk sjuksköterskeförening (2014). 

    I enlighet med PARISH-modellen som jag har som grund. De tre viktigaste faktorerna enligt PARISH-modellen är evidence, grundat på forskning och klinisk kunskap, patientens erfarenhet och data som tas fram från tex journalgranskningar. Kontext som beskriver organisationens förutsättningar för att kunna implementera i dess kultur och ledarskap. Facilitering är den som underlättar införandet av evidens gör den begriplig så att den kan omsättas från teori till praktik Rycroft- Malone med flera (2004)

    För att lyckas med implementering av evidens behövs ledningens stöd som nämnd, chefer på olika nivåer. Jag kommer ha rollen som driver och planera arbete med att implementera personcentrerad vård.

    Införande av förhållnings sätt har stort stöd från nämnd och chefer i alla nivåer de kan se att det är den värdegrund som verksamhetet vill stå för, att arbeta utifrån personcenttrerad förhållningssätt. Organisatoriskt i Nykvarn så är den kommunala hälso- och sjukvården förhållandevis liten det finns i dagsläget bara ett äldre boende och 3 gruppboenden för LSS (lagen och särskild service) och socialpsykiatri. Det är fyra sjuksköterskor på dag tid och två på natten en sjukgymnast och arbetsterapeut som ska ingå i arbetet. Det finns resurser i form av tid, kan vara så att alla inte kan delta vid varje tillfälle då sjuksköterskorna arbetar schemalagt dag, kväll, helg och nattsjuksköterskor. Rehab arbetar enbart dagtid så de har lättare att vara med.

    Under en planeringsdag med cheferna för hälso- och sjukvårdpersonal och för äldreboendet där vi kommer att diskuteras hinder och resurser som leder till en övergripande plan. Även då den legitimerad personalens planeringsdag är personcentrerad vård en av punkterna. Min bedömning är att det är de som leder/handleder i omvårdnad.  I den legitimerade personalens profession åligger att arbeta utifrån evidens och beprövad kunskap. Vilket kan underlättande för att få en förståelse av införande av ett nytt sätt att förhålla sig. Även beskriva att syftet är att arbeta mer personcentrerat den gemensamma uppfattningen kan vara att de redan arbetar personcentrerat.

    Redovisa resultat från skattning av personcentrerad vård jag använde mig av Svenska versionen av the Person-Centred Care Assessment Toolsom och resultatet från brukarundersökningen.

    Under 2019 ha kontinuerliga träffar en gång i månaden i ca två timmar och använda de nationella demensriktlinjerna som underlag för diskussion. Använda filmen som finns på GPCC hemsida ”Partnerskap” och annat material. Under november i år kommer verksamheten att dokumentera utifrån en klassifikation ICF, det kommer att underlätta att se patienten utifrån deras styrkor och hur vi kan stödja dem. Min strategi är att hälso- och sjukvårds personal ska ha rollen som förespråkare som Rogers implementeringsaktörer beskrivs av Nilsen P (2014). De har en roll att leda omvårdnaden och om de arbetar med PCV och är förebilder så kan de vara spridare till övriga medarbetare.

    Det finns mycket forskning på att personcentrerad vård har positiva effekter, både på individnivå som organisation.  Däremot finns inte i dag något bra sätt att mäta personcentreradvård enligt SKL. I Sverige finns GPCC, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet de driver med ett flertal forskare arbete med att underlätta och ta fram evidens i implementeringen, erbjuder utbildningsstöd och arbetar nationellt för att ta fram riktlinjer, standardisera och framtagande av sätt att mäta PCV.

    Utfallet förväntas vara ett förändrat arbets- och förhållningssätt. I min roll som MAS kommer jag att granska hur långt förändringen har kommit genom intervjuer med legitimerad personal och patienter och journalgranskning utifrån mall var 6:e månad i två år därefter en gång per år.

    För att få patienternas upplevelse och uppfattning av om de varit delaktiga i beslut och att vården bedrivs utifrån vad de tycker är viktigt. Börja med att granska dokumentationen utifrån mall om det finns beskrivet hur patienten varit delaktig, innan start av grupp träffarna för att ha ett utgångsvärde. Vilka beslut som patienten tagit utifrån information från professionen om nyttan och eventuella biverkningar eller annat som har en påverkan på patientens hälsa och välbefinnande. Eventuellt lägga till intervjuer med patienterna.

    Edvardsson D,  Sandman PO,  Borell L .Implemnnetering national guidlaines for personcenttered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived person centeredness, staff strain and stress of conscience. International Psychogeriatrics; Cambridge 2014; Vol 26, 7

    Jo Rycroft_Malone, PhD, MSc, BSc (Hons), RN. The PARIHS Framework- A Framework for Guiding the Implementation of Evidence_based Practice. J Nurse Care Qual 2004; Vol 19, no 4 s 297-304

    Nilsen P.(red) (2014) Implementering av evidensbaserad praktik-teori och tillämpning. Malmö, Gleerups förlag. ISBN:9789140684479

     Sveriges Kommuner och Landsting, Personcentrerad vård i Sverige ISBN: 978-91-7585-631-5

     

    Svensk sjuksköterskeförening STRATEGI för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Åtta 45 2014

    Files (1)

    FileSizeDateAttached by 
     Uppgift 2.docx
    Begreppet personcentrerad vård (PCV) har funnits inom demensvården att arbeta utifrån personens behov istället för diagnosen. Senare har man sett att arbetssättet även har fördelar inom all omvårdnad. Patientlagen (2014:821) hade till syfte att säkra patientens delaktighet i vården patientens faktiska ställning har inte förbättrats sedan patientlagen infördes utan i stället försvagats på de områden som handlar om tillgänglighet, information och delaktighet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) tog 2015 beslut att vården i Sverige skulle arbeta utifrån ett personcenterat arbetssätt. PCV lyfter vikten av att lyssna och att ta reda på vad som är viktigt för patienten. Flera studier hade visat att PCV har en positiveffekt och höjer kvalitén i vården SKL (2015). Sex så kallade kärnkompetenserna behövs för att ge en patientsäker vård var av en är Personcentrerad vård. Patienter och närstående har rätt till information om vilka insatser och resultat som kan förväntas i vården Svensk sjuksköterskeförening (2014). Det centrala i PCV är brukare och patienters/närståendes medverkan i ett partnerskap mellan de professionella inom vård, omsorg och rehabilitering (Centrum för personcentrerad vård) I mitt arbeta kommer jag att koncentrar mig på det personcentrerade förhållningssätet, min hypotes är att det kommer att leda till förbättringar inom flera av de sex områdena som en positiv bieffekt. Införa förhållningssätten PCV ska leda till förbättring av diagnos, behandling och omvårdnad och ett ökat värde för dem som vården finns till för Svensk sjuksköterskeförening (2014). I enlighet med PARISH-modellen som jag har som grund. De tre viktigaste faktorerna enligt PARISH-modellen är evidence, grundat på forskning och klinisk kunskap, patientens erfarenhet och data som tas fram från tex journalgranskningar. Kontext som beskriver organisationens förutsättningar för att kunna implementera i dess kultur och ledarskap. Facilitering är den som underlättar införandet av evidens gör den begriplig så att den kan omsättas från teori till praktik Rycroft- Malone med flera (2004) För att lyckas med implementering av evidens behövs ledningens stöd som nämnd, chefer på olika nivåer. Jag kommer ha rollen som driver och planera arbete med att implementera personcentrerad vård. Införande av förhållnings sätt har stort stöd från nämnd och chefer i alla nivåer de kan se att det är den värdegrund som verksamhetet vill stå för, att arbeta utifrån personcenttrerad förhållningssätt. Organisatoriskt i Nykvarn så är den kommunala hälso- och sjukvården förhållandevis liten det finns i dagsläget bara ett äldre boende och 3 gruppboenden för LSS (lagen och särskild service) och socialpsykiatri. Det är fyra sjuksköterskor på dag tid och två på natten en sjukgymnast och arbetsterapeut som ska ingå i arbetet. Det finns resurser i form av tid, kan vara så att alla inte kan delta vid varje tillfälle då sjuksköterskorna arbetar schemalagt dag, kväll, helg och nattsjuksköterskor. Rehab arbetar enbart dagtid så de har lättare att vara med. Under en planeringsdag med cheferna för hälso- och sjukvårdpersonal och för äldreboendet där vi kommer att diskuteras hinder och resurser som leder till en övergripande plan. Även då den legitimerad personalens planeringsdag är personcentrerad vård en av punkterna. Min bedömning är att det är de som leder/handleder i omvårdnad. I den legitimerade personalens profession åligger att arbeta utifrån evidens och beprövad kunskap. Vilket kan underlättande för att få en förståelse av införande av ett nytt sätt att förhålla sig. Även beskriva att syftet är att arbeta mer personcentrerat den gemensamma uppfattningen kan vara att de redan arbetar personcentrerat. Redovisa resultat från skattning av personcentrerad vård jag använde mig av Svenska versionen av the Person-Centred Care Assessment Toolsom och resultatet från brukarundersökningen. Under 2019 ha kontinuerliga träffar en gång i månaden i ca två timmar och använda de nationella demensriktlinjerna som underlag för diskussion. Använda filmen som finns på GPCC hemsida ”Partnerskap” och annat material. Under november i år kommer verksamheten att dokumentera utifrån en klassifikation ICF, det kommer att underlätta att se patienten utifrån deras styrkor och hur vi kan stödja dem. Min strategi är att hälso- och sjukvårds personal ska ha rollen som förespråkare som Rogers implementeringsaktörer beskrivs av Nilsen P (2014). De har en roll att leda omvårdnaden och om de arbetar med PCV och är förebilder så kan de vara spridare till övriga medarbetare. Det finns mycket forskning på att personcentrerad vård har positiva effekter, både på individnivå som organisation. Däremot finns inte i dag något bra sätt att mäta personcentreradvård enligt SKL. I Sverige finns GPCC, Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet de driver med ett flertal forskare arbete med att underlätta och ta fram evidens i implementeringen, erbjuder utbildningsstöd och arbetar nationellt för att ta fram riktlinjer, standardisera och framtagande av sätt att mäta PCV. Utfallet förväntas vara ett förändrat arbets- och förhållningssätt. I min roll som MAS kommer jag att granska hur långt förändringen har kommit genom intervjuer med legitimerad personal och patienter och journalgranskning utifrån mall var 6:e månad i två år därefter en gång per år. För att få patienternas upplevelse och uppfattning av om de varit delaktiga i beslut och att vården bedrivs utifrån vad de tycker är viktigt. Börja med att granska dokumentationen utifrån mall om det finns beskrivet hur patienten varit delaktig, innan start av grupp träffarna för att ha ett utgångsvärde. Vilka beslut som patienten tagit utifrån information från professionen om nyttan och eventuella biverkningar eller annat som har en påverkan på patientens hälsa och välbefinnande. Eventuellt lägga till intervjuer med patienterna. Edvardsson D, Sandman PO, Borell L .Implemnnetering national guidlaines for personcenttered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived person centeredness, staff strain and stress of conscience. International Psychogeriatrics; Cambridge 2014; Vol 26, 7 Jo Rycroft_Malone, PhD, MSc, BSc (Hons), RN. The PARIHS Framework- A Framework for Guiding the Implementation of Evidence_based Practice. J Nurse Care Qual 2004; Vol 19, no 4 s 297-304 Nilsen P.(red) (2014) Implementering av evidensbaserad praktik-teori och tillämpning. Malmö, Gleerups förlag. ISBN:9789140684479 Sveriges Kommuner och Landsting, Personcentrerad vård i Sverige ISBN: 978-91-7585-631-5 Svensk sjuksköterskeförening STRATEGI för kvalitetsutveckling inom omvårdnad. Åtta 45 2014
    21.83 kB19:31, 11 Oct 2018h18bargrActions

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Jag som inte känner till begreppet personvårdscentrerad vård sedan tidigare tycker att det verkar intressant men saknar referenser. Jag tänker också att skrivelsen skulle tjäna på ytterligare en genomläsning för att korrigera meningsbyggnad och stavfel.

    Beskrivningen av kärnkomponenten i PVC är tydlig; att vården utgår från patientens behov och inte dennes diagnos genom att vårdgivaren lyssnar på patienten. Vilken evidens finns att detta är bättre än det nuvarande sättet och på vilket sätt kan PVC ge positiv effekt även inom andra delar?

    Du beskriver tydligt vilka som omfattas av strategin och innehåll/dos i träffarna samt att de syftar till att utbilda vissa nyckelpersoner. Men vad händer om de inte blir förespråkare/lokala opinionsbildare? Ska jag också uppfatta att ändring av dokumentationssystemet ska fungera som en påminnelse? Det är möjligt att utvärdera strategin vad avser om träffar genomförts eller inte men oklart huruvida deltagare blir förespråkare och att övrig vårdpersonal i sin tur nås av det nya arbetssättet.

    Hur kan du veta om vården vid de boenden som implementeringen riktar sig mot har blivit mer personvårdscentrerade? Vad finns för belägg för PVC i verksamheterna redan idag? Jag kan läsa mellan raderna att det har/ska mätas genom akt-granskning och enkäter men här kan du vara tydligare. Vad har tidigare patientenkäter visat? Var går gränsen för vad som ska anses som tillräcklig dokumentation om patientens delaktighet för att vården ska uppfattas som PCV.

    Din koppling till PARIHS är något otydlig och det finns heller ingen förklaring för utomstående vad ramverket innebär. PARIHS är dock en etablerad implementeringsstrategi inom hälso- och sjukvård såsom framgår av Harvey och Kitsons (2015). Av den systematiska forskningsöversikt Grimshaw med kollegor (2012) genomfört har emellertid undervisningsmöten och påminnelser via dokumentationssystem en begränsad effekt.

    /Laila Vesterlund
    Posted 12:27, 14 Oct 2018
    Hej
    Intressant läsning. Här kommer min återkoppling:

    Du beskriver kärnkomponenterna i patientsäker vård, där PCV är en komponent, men vad är kärnkomponenterna i PCV? Det skulle du kunna beskriva. Det behövs en tydligare bild av vad PCV består av för att sedan kunna beskriva den på ett sätt som visar om det blir implementerat eller ej. Det finns två utfall att utvärdera: serviceutfall och kliniska utfall eller output och outcome (Hasson & Thiele Schwarz, 2017,s.190; Skagerström, 2014, s.228). I detta fall handlar serviceutfallet om hur väl personalen har förhållningsättet PCV, hur spritt det blir medan det kliniska utfallet handlar om effekten på patienter/vårdtagare.

    Du skulle kunna förtydliga vilka strategier/ åtgärder som används utifrån någon taxonomi i litteraturen, exempelvis Nilsen & Roback (2014). Du nämnder PARISH-modellen, du skulle kunna utveckla vad den innebär. Annars framgår med tydlighet syftet med att inför PCV, vem som genomför strategin, vilka den riktar sig till, vad den innehåller, tidsordning och dos. Du problematiserar kring personalens förutsättningar att ingå i implementeringen och vilket stöd som finns för den.
    Formalia: Du kan se över formalia gällande stavning, syftningar och refererandet på vissa ställen.

    Mvh
    Albin

    Referenser
    Hasson, H. & Thiele Schwarz, U.V. (2017). Användbar evidens: om följsamhet och anpassningar. (Första utgåvan).

    Nilsen,.P & Roback, K. (2014). Implementeringsstrategier. I Nilsen, P. (red.), Implementering av evidensbaserad praktik, Malmö.

    Skagerström, J. (2014). Nya rutiner för alkoholrådgivning i mödrahälsovården. I Nilsen, P. (red.), Implementering av evidensbaserad praktik, Malmö. edited 21:07, 14 Oct 2018
    Posted 21:06, 14 Oct 2018
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.