Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik VV3015, ht 2018 > Annika Wetterskog, uppgift 2, ht 2018

Annika Wetterskog, uppgift 2, ht 2018

    Table of contents
    No headers

    Innovationen

    Innovationen som planeras att implementeras i organisationen är SBAR. SBAR är ett kommunikationsverktyg som är en checklista med olika punkter över vad som ska finnas med i en rapportering. Det används för att säkerställa att det inte blir något fel i rapporteringen av en patient mellan olika vårdgivare. SBAR kan även användas i samtal med patienter och anhöriga.

    SBAR står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation. Med Situation menas att man ska framföra vem man är, var man jobbar, vem ärendet gäller och vad som är problemet. Under Bakgrund så ska man ange en kortfattad sjukdomshistorik och annan information som kan vara relevant i situationen. Med Aktuellt tillstånd ska man förmedla eventuella vitalparametrar, vad som ändrat sig i tillståndet hos patienten samt vad man tror är felet. Den sista punkten i verktyget är Rekommendation. Här ska personen som rapporterar om patienten ge sitt förslag på åtgärd, där man tagit Situation, Bakgrund och Aktuellt tillstånd i beaktande för vad man rekommenderar. Samtalet ska avslutas med en återkoppling om vad man sagt och kommit överens om.

    För att en rapportering ska klassas som en SBAR-rapport ska alla punkter i checklistan vara med men med modifikation beroende på situation. Ett exempel på hur en SBAR-rapport kan se ut mellan omvårdnadspersonal och sjuksköterska är: Hej, jag heter Ulla Andersson och ringer från Källegården. Våran Berith Pålsson, 350607-5555, har hastigt fått feber och hon ligger och skakar. Hon har sedan tidigare hypertoni, femurfraktur, återkommande UVI:er  och hon har haft urosepsis. Nu ligger hon på 39,7 i temp och den har stigit hastigt på en timme. Min bedömning är att en sjuksköterska bör titta till henne. Har du uppfattat vad jag sagt?

    SSK: - Du har en dam som hastigt insjuknat i hög feber och har nu frossa och du vill att jag kommer och tittar till henne?

    Ulla: -Ja, precis.

    SSK: -Jag kommer om fem minuter.

    I en rapport mellan dag- och kvällspersonalen kan det istället se ut så här:

    Pers 1: -Kalle ramlade idag efter lunch och slog i bakhuvudet. Han fick en stor bula men verkade inte ha gjort sig illa något mer. Han blev lite trött efter fallet och ligger nu och vilar. Ni kan ju ha lite extra koll på honom under kvällen så han inte får några andra symtom.

    Pers 2: - Kalle har alltså ramlat och slagit i bakhuvudet. Vi ska hålla lite extra koll på honom under kvällen.

    I en SBAR-rapport kan det underlätta om båda parter är införstådda med hur man använder sig av verktyget men det är egentligen endast nödvändigt om rapportören är det. Tanken efter att SBAR implementerats i verksamheten är det inte ska bli ett till moment att tänka på utan att det ska ske som en naturlig del i samtalet mellan personal.

    Att använda sig av SBAR ska minska risken för att viktig information om patienten missas och på så sätt leda till en säkrare vård (Sveriges kommuner och landsting (SKL), u.å.).

    Implementering

    SBAR ska införas i verksamheten där målgruppen är undersköterskor och vårdbiträden som arbetar på särskilda boenden. Tanken med innovationen är att det främst ska stödja kommunikationen mellan sjuksköterska och undersköterska/vårdbiträde men förhoppningen är det kommer att genomsyra all kommunikation i verksamheten. Den som ska arbeta med implementeringen är en lokal opinionsledare som har goda kunskaper om kommunikationsverktyget och arbetar som sjuksköterska inom verksamheten.

    För att implementera SBAR i verksamheten kommer Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR) att användas. CFIR bygger på fem olika steg

    1.      Intervention characteristics, alltså hur innovationen är utformad.

    2.      Outer settings, yttre faktorer exempelvis patienter eller riktlinjer.

    3.      Inner setting, hur verksamheten ser ut sett från många olika aspekter.

    4.      Characteristics of individuals, alltså hur individerna som ska ta emot innovationen är.

    5.      Process, vad som sker vid implementering av processen.

    (Consilidate Framework for Implementation Research, 2018)

    I implementering av innovationen så betyder det att man i steg ett, enligt CFIR, ser över hur SBAR är som kommunikationsverktyg. Flertalet studier har visat att det är ett effektivt sätt att kommunicera inom vård (Müller, Jürgens, Redaèlli, Klingberg, Hautz & Stock, 2018; Stewart & Hand, 2017). Anpassningen av SBAR till verksamheten ses inte som någon svårighet. De yttre faktorerna ses i det här fallet är riktlinjer från arbetsgivaren men i det här fallet finns det inga hinder att införa SBAR i verksamheten.

    Det tredje steget är troligen det som kan störa implementeringen mest p.g.a. att undersköterskorna och vårdbiträdena är en väldigt heterogen grupp med olika bakgrunder och erfarenheter, vilket kan göra det svårt att få ut innovationen på ett sätt som passar hela gruppen. I fjärde steget så handlar det mer om att få varje individ i gruppen att bli motiverad och förstå syftet med att använda SBAR i verksamheten.

    Implementeringen, steg fem i CFIR, av SBAR kommer börja med ett utbildningstillfälle, gruppen kommer vara delad i två mindre grupper så utbildningen kommer att ske två olika dagar och det kommer ta ca 2 h per tillfälle. Vid utbildningstillfället kommer en checklista med SBAR att delas ut till varje person, samt att det kommer sättas upp affischer på personalkontoren som en påminnelse. Efter sex veckor kommer en uppföljning att ske, detta för att personalen då kommer kunna ha använt SBAR i praktiken och kunna ta upp om det är några frågor kring verktyget. Sedan kommer en kontinuerlig påminnelse/utbildning att ske 1-2 gånger per år för att man ska hålla innovationen aktiv och att ny personal ska kunna ta del av information på ett formellt sätt.

    Att använda sig av CFIR som strategi vid implementering har visat sig vara effektiv inom omvårdnad. Breimaier, Heckemann,  Halfens och Lohrman (2015) visade dock med sin studie att det behövdes läggas till några punkter berörande vad implementeraren hade för tankar och avsikter med innovationen. Även i en annan studie inom omvårdnad så användes CFIR som implementeringsstrategi med ett positivt resultat (Brook & McGraw, 2017). Då CFIR tidigare använts inom omvårdnad som implementeringsstrategi anses det kunna användas på ett framgångsrikt sätt även vid implementeringen av SBAR.

    För att utvärdera om SBAR blivit implementerat kommer observationer och kortare intervjuer att ske. Observation för att se om det används i praktiken. Intervju för att se om personalen har tagit till sig och förstått vad SBAR innebär.

     

     

     

     

     

     

    Referenser

    Breimaier, E. H., Heckemann, B., Halfens, J. G. R. & Lohrmann, C. (2015) The Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR): a useful theoretical framework for guiding and evaluating a guideline implementation process in a hospital-based nursing practice. BMC Nursing 14(43). Doi 10.1186/s12912-015-0088-4

    Brook,J & McGraw, C. (2017). Multidisciplinary perspectives: Application of the Consolidated Framework for Implementation Research to evaluate a health coaching initiative. Health and Social care in the community 2018(26). Doi: 10.1111/hsc.12536

    Consilidate Framework for Implementation Research (2018). Constructions. Hämtad 2018-10-11 från https://cfirguide.org/constructs/

    Müller M., Jürgens, J., Redaèlli, M., Klingberg, K. & Hautz, W. E. (2018). Impact of the communication and patient hand-off tool SBAR on patient safety: a systematic review.  BMJ Open, 2018(8). Doi: 10.1136/bmjopen-2018-022202

    SKL (u.å.). SBAR för strukturerad kommunikation. Bruksanvisning. Hämtad 24 september 2018 från https://skl.se/download/18.535f453b1...sanvisning.pdf

    Stewart, K. R. & Hand, K. A. (2017).  SBAR, Communication, and Patient Safety: An Integrated Literature Review. Medsurg Nursing, 26(5).

     

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej Annika, vilken intressant och viktig innovation.

    SBAR beskrivs i början, men som läsare blir man intresserad av att veta vilken typ av verktyg det är. Elektroniskt, pappersformat eller annat? Senare beskrivs att det är en checklista så det är bra, men utförligare information kanske skulle kunna ges tidigare.

    Spännande att du använder CFIR. Vet du om det senare kan gå att utvärdera ifall SBAR används i verksamheten och hur när den har implementerats? Tex. ta upp på arbetsplatsmöten eller fråga personalen mer strukturerat med frågeformulär, intervjuer?

    Kan man tänka sig att lägga till någon form av motivationsaspekt avseende metoden? Tex information eller exempel på vad som personalen sett blir bättre med metoden SBAR och i arbetet, detta för att personalen skall känna att de vill använda metoden? Jag tänker att Breimaier et al. (2015) såg att det var en viktig aspekt. Likaså att lagen/verksamheten stödjer och förespråkar metoden vilket kan höja motivationen.

    Du skriver att en svårighet kan vara att gruppen/personalen är heterogen. Går det att föra diskussioner i mindre arbetsgrupper hur man kan använda metoden på olika sätt och vilka vinster den ger. Likaså hur lång tid tar checklistan att gås igenom?

    Vem ska genomföra implementeringen? Chefen eller en lokal opinionsledare?

    Vänliga hälsningar
    Helena
    Posted 16:37, 13 Oct 2018
    Kanonintressant!
    Tycker du klargör om vad innovationen, SBAR, innebär och vilka grunder som arbetssättet innebär inledningsvis, sedan har jag lite funderingar kring hur du beskriver om utvärderingen ska ske.
    Strategin för att stödja implementeringen är så utförlig som den kan bli, tänker på hur lite text vi får skriva. Jag tycker att CFIR verkar vara en bra implementerings strategi och ser gärna också att denna utvärderas av gruppen så att alla fem stegen gås igenom och utsätts för positiv kritik för att kunna utvecklas för att passa in i just för att implementera SBAR.
    Tilläggas skall, jag i grunden kritisk mot utvärderingar för utvärderingens skull, ser gärna utvärderingen som en parallell process som lever sitt eget liv utan större interventioner, att utvärderingen automatiskt genereras utan att ta kraft från organisationen och det reella arbetet med patienten, brukaren, medmänniskan.
    Sist men inte minst, gillar ditt tydliga språk och flöde som gör det lätt att läsa, förstå och följa tråden, ska sno lite av ditt tänk! edited 09:09, 14 Oct 2018
    Posted 09:08, 14 Oct 2018
    Tack så mycket för era åsikter. Jag har nu gjort en uppdaterad version av mitt arbete. Lycka till med era uppgifter fortsatt!
    Posted 20:31, 18 Oct 2018
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.