Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik VV3015, ht 2018 > Anna Karin Ida Enblom, uppgift 2, ht 2018

Anna Karin Ida Enblom, uppgift 2, ht 2018

    Table of contents
    No headers

    Uppgift 2 i kursImplementering av kunskap i praktik - Anna Enblom

    Innovationen fysisk aktivitet i cancerrehabilitering implementeras, enligt Nationellt vårdprogram i cancerrehabilitering (RCC, 2017): Generell fysisk aktivitet om minst 150 minuter i veckan med måttlig intensitet, eller 75 minuters fysisk aktivitet med högre intensitet. Till detta adderas specifik fysisk aktivitet, individuell utifrån respektive canceröverlevares rehabiliteringsbehov.

     

    Strategi för att stödja implementering av innovationen

    Vilka som strategin är riktad mot och vem som utför strategin

    Strategin riktas mot rehabiliteringsprofessionerna (fysioterapeut och arbetsterapeut) i närsjukvården i ett landsting i östra Sverige. Strategin genomförs av en multiprofessionell grupp med kliniker och forskare i området cancerrehabilitering och implementering av evidensbaserad praktik. Projektledare, är studeranden i kursen ”Implementering av kunskap i praktik”, AE. AE är lektor och forskare i cancerrehabilitering. Medarbetare är professor Per Nilsen, som är ekonom med beteendevetenskaplig inriktning och implementeringsforskare; Margit Neher, arbetsterapeut, postdoktor i implementeringsforskning; Johanna Wibault, och Maria Landén Ludvigsson, båda fysioterapeuter och postdoktorer i cancerrehabilitering, samt två överläkare onkologi. Projektgruppen genomför implementeringen tillsammans med Enheten för Samordnad Cancerutredning samt rehabiliteringsorganisationen, beskriven nedan.

     

    Beskrivning av komponenter i strategin stödjande implementeringen

    Implementeringsprocessen stödjs av Quality Implementation Framework, som är ett teoretiskt ramverk för att strukturera processen (Meyers et al 2012). För en framgångsrik implementering av innovationen tros kunskap och färdigheter i fysisk aktivitet i cancerrehabilitering och organisatorisk infrastruktur för implementeringen behövas. De strategier som stödjer implementering (Nilsen 2014) är därför en seminarieserie hos rehabiliteringsprofessionerna och en förändringsagent i organisationen. Dessa två komponenter genomförs samtidigt, inte en i taget, under det år arbetet med implementering av fysisk aktivitet i cancerrehabilitering pågår.

    Huvudkomponent (”core component”): En seminarieserie hos rehabiliteringsprofessionerna i implementeringsdistriktet ämnad att öka kunskap och färdigheter i innovationen fysisk aktivitet i cancerrehabilitering i närsjukvård genomförs. Dosen är fem seminariedelar a´ två timmar under ett år, med tillhörande inläsningstid av skriftligt-/webmaterial. Seminarieseriens innehåll sker utifrån nationellt vårdprogram (RCC 2017) samt de färdigheter, försvårande och faschiliterande faktorer som identifieras i en professionskartläggning med en enkät före implementeringen (Wibault et al 2018, in press*). Den problematiserar utifrån så kallade ”rehabiliteringsfall” (motsvarar ”patientfall”, ”case scenarios” med andra benämningar) identifierade under den kunskapssyntes med litteraturgranskning (Landén Ludvigsson 2017, in press*) som föregick seminarieserien. Rehabiliteringsfallen utgör typexempel av canceröverlevare med rehabiliteringsbehov där vetenskaplig evidens finns för fysisk aktivitet (RCC 2017).

    Förändringsagent (”change agent”): Studeranden i kursen ”Implementering av kunskap i praktik”, AE, fungerar som en ”change agent” i organisationen, dvs resurs för andra rehabiliteringsprofessioner och förändringsfaciliterare. AE är en av flera patientmottagande fysioterapeuter, men som genomgått klinisk utbildning i och har lång klinisk erfarenhet i cancerrehabilitering. Andra rehabiliteringsprofessioner auskulterar vid patientbesök, samt mottar återkoppling när AE i sin tur deltar vid patientbesök, med dos efter individualiserade behov. AE arbetar med att underlätta den organisatorisk infrastrukturen, till exempel uppmärksammar möjliga referenter (t ex primärvårdsläkare, onkologläkare) hänvisare (kontaktsjuksköterskor i respektive standardiserat vårdförlopp tumörsjukdomar) och patient- och anhörigrepresentanter (i t ex patientföreningar) om möjligheten till cancerrehabilitering.

     

    Reflektion kring hur strategin använts tidigare

    Närsjukvårdsfysioterapeuter är generellt vana vid användandet av vårdprogram (Bernhardsson et al 2015). Strategin seminarieserie kombinerat med förändringsagent resulterade i fler fysioterapeuter som arbetade evidensbaseratbaserat på vårdprogramgenerellt settbland närsjukvårdsfysioterapeuter i västra Sverige (Bernhardsson et al 2014). Vi värderar det vara viktigt att vår förändringsagent arbetar gentemot både enskilda rehabiliteringsprofessioner och infrastrukturen i organisationen. Detta för att optimera samspelet mellan bestämningsfaktorerna egenskaper hos genomförandeobjektet; egenskaper hos genomförarna; egenskaper hos målgruppen, och egenskaper i samband med genomförandet, där organisatorisk infrastruktur för implementeringen kan ses som viktigt (Birken & Nilsen 2018).

     

    Referenser                                               *Ännu ej publicerade artiklar har ej inkluderats i referenslistan

    Bernhardsson S, Öberg B, Johansson K, Nilsen P, Larsson ME. Clinical practice in line with evidence? A survey among primary care physiotherapists in western Sweden. J Eval Clin Pract. 2015;21(6):1169-77

    Bernhardsson S, et al. Evaluation of a tailored, multi-component intervention for implementation of evidence-based clinical practice guidelines in primary care physical therapy: a non-randomized controlled trial. BMC Health Serv Res. 2014;14:105.

    Birken SA, Nilsen P. Implementation science as an organizational process.Health Care Manage Rev. 2018;43:181.

    Meyers DC, et al. The quality implementation framework: a synthesis of critical steps in the implementation process. Am J Community Psychol. 2012;50:462-80.       

    Nilsen P. (red.)  (2014) Implementering av evidensbaserad praktik – teori och tillämpning. Malmö, Gleerups förlag.                  -RCC, Regionala Cancercentrum i Samverkan. Nationellt vårdprogram i Cancerrehabilitering. 2017. http://www.cancercentrum.se; assessed 180911.

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Hej Anna!

    Ett bra arbete med en intressant innovation som troligen kommer kunna hjälpa många som tillfrisknat från cancer.

    I beskrivningen av innovationen så skulle det vara önskvärt om du kunde vara tydligare. Förklara mer vad fysisk aktivit innbär på de olika nivåerna, ska det ske i grupp/individuellt, tillsammans med fysioterapeut ect. Även exempel på vad den specifika träningen kan innehålla vore intressant.

    Hur är tanken att man ska utvärdera att innovationen verkligen blivit implementerad? Ska man mäta hur fysioterapeuterna arbetar eller ska man mäta hur många minuter cancerpatienterna faktiskt tränar? Eller tänker man sig något helt annat sätt?

    Det är väldigt tydligt vem innovationen är riktad emot och hur införandet ska ske i verksamheten. Då seminarieserien sträcker sig över väldigt lång tid är tanken att personalen ska börja arbeta utifrån riktlinjen innan all utbildning genomförts eller ska man vänta tills allt är klart och sedan börja med införandet?

    Man ser att det finns en tanke för hur genomförandet ska gå till och det är väl bearbetat.

    Det ska bli intressant att se slutversionen!

    Mvh Annika
    Posted 19:57, 15 Oct 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.