Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Sara Skogli

Uppgift 3, Sara Skogli

    Table of contents
    No headers

    Införandet av personcentrerad vård på Njur, Peritoneal och Hemodialys-mottagningarna baseras på ett politiskt beslut och finns inskrivet i patientlag (2014:821) Kap 5-6. 
    Personcentrerad vård(pcv) är ett begrepp som innebär att patienten ses som en person med resurser och förmågor och som har en aktiv roll i den egna vården. På detta sätt utformas vården i samråd mellan patient och vårdgivare. Utgångspunkten är patientens berättelse, i berättelsen framkommer patientens egna resurser som kan bestå i till exempel motivation eller socialt nätverk. Den centrala delen är partnerskapet mellan patient och vårdgivare, ett partnerskap där två experter möts. Patienten är expert på hur det är att leva med en viss sjukdom och vårdgivaren är expert på en generell nivå. Tillsammans utformas en personlig hälsoplan som dokumenteras i journalen. Tanken är att hälsoplanen ska ge en sammanhållen vård och revideras regelbundet för att patienten ska slippa upprepa sin berättelse vid varje kontakt med vården(Centrum för personcentrerad vård [GPCC],2017).
    Forskning visar att ett personcentrerat arbetssätt ökar patientens kunskap om den egna hälsan samt dennes tillfredsställelse med vården(Hedman, 2014; Lewin, Entwistle, Zwarenstein & Dick, 2001). Studier har även visat att detta arbetssätt har en gynnsam effekt på både patient och personals hälsa(Edvardsson, 2010). På vår sektion är vi en grupp som gått på utbildningsdagar under 1,5 år, vi är sammansatta efter våra olika arbetsområden. Detta för att det ska finnas minst en faciliterare på varje ställe, vår chef och biträdande chef är även de med i gruppen. Nu har vi startat utbildning av våra arbetskamrater med två obligatorisaka tema eftermiddagar för alla yrkesgrupper. Till dessa tema dagar har vi bjudit in föreläsare, samt att vi i vår grupp informerar och leder våra kollegor i work shop grupper, för att titta på vad vi kan göra och ändra på hos oss på Njur och dialys-mottagningarna.
    För att mäta hur implementeringen av personcentrerad vård fortskrider vill jag använda mig av ett frågeformulär med anpassade skalfrågor, mellan ett till fem. För att mäta patientens upplevelse av vården på dialysmottagningarna och hur vida personalen anser sig arbeta personcentrerat, samt hur det upplever sin förmåga till detta. Dessa frågeformulär görs så lika varandra som möjligt för att kunna jämföra patienternas upplevelse med personalens uppfattning. Tanken är att göra teman som besvaras ur patient respektive personalperspektiv. Som komplement till detta utförs en journalgenomgång på dialyspatienterna för att söka på journaltermer som finns kopplat till Pcv, så som patientberättelse. I nuläget finns endast patientberättelse som en term som måste läggas till i jornalen och andra termer som tillhör Pcv är på gång att läggas in av avdelningen som ansvarar för vårt journalsystem. Det finns en hjärtmottagning i landstinget Dalarna som varit testpilot i att använda patientberättelse, nu när inte hälsoplan finns i journalen än så skrev denna läkare ut patientens berättelse med några överrenskommelser i slutet, detta papper fick pat med sig hem och så tittade läkare och pat på detta vid nästa besök, om de två hade utfört det som man kom överrens om vid föregående besök. Frågeformulären riktat till personalen lämnas ut till alla anställda på Hemo- och Peritoneal-dialysmottagningen, formuläret som riktar sig till patienterna delas ut till dialyspatienter som vill och kan delta.
    De vanligaste sätten att mäta Pcv är enkäter och intervjuer med patienter och vårdpersonal samt observationer(De Silva, 2014). En av de mest använda mätskalorna oberoende av forskningsområde är Likert-skalan som mäter attityder på en skala mellan ett och fem(Willits, Theodri,& Luloff, 2016).
    Valet att använda Likert-skala, har jag gjort för att det ska vara till grund för en utvärdering av ett fortgående arbete, jag anser då att detta är ett bra sätt och få en överblick över det rådande läget. Nackdelen med att använda sig av enkäter med Likert-skala är att åsikterna om hur tillförlitlig den är varierar, Willits, Theodri & Luloff(2016) fann i sin litteratur översikt att det optimala är frågor uppdelade i teman och att en undersökning får trovärdigaste resultatet om enkäten består av minst fem teman(Willits, Theodri & Luloff, 2016). Jag tänker mig att skalan går från stämmer inte alls till stämmer helt. En fråga till personalen är, kännr du att du har den kunskap som behövs för att arbeta personcentrerat och till patienterna, upplever du att personalen arbetar på ett sådant sätt, som gör dig till aktiv i din egen vård.Undertecknad är medveten om att kontrollen av sökordet patientberättelse i journalen kan vara missvisande, då personalen kan skriva under ett annat sökord då detta är ett nytt sätt att arbeta på. Det finns ingen tid satt då implementerings arbetet ska vara infört, då detta omfattar en hel enhet med flera olika professioner som kommer att få göra olika typer av justeringar i sitt arbetssätt, så tänker jag att detta kommer att vara enpågående process under flera år. Detta har också lyfts på de utbildningstillfällen som pcv-gruppen varit på. Min tro och förhoppning meddetta arbete är dock att vi kommer att märka fördelar med detta förhållningssätt och att det kommer att uppmuntra mina arbetskamrater till att fortsätta detta arbete.



    Referenser
    Centrum för personcentrerad vård. (2015). GPCC: Centrum för personcentrerad vård [Broschyr]. Göteborg. Från http://gpcc.gu.se/digitalAssets/1567...1016_final.pdf 
    De Silva, D(2014). Helping measure person-centred care: a review of evidence about commonly used approaches and tools used to help measure person-centerd care. London: The healit foundation. Från http://www.health.org.uk/publication...n-centred-care. Hämtad: 170819.
    Howarth, M., Warne, T & Haigh, C(2014). Pain from the inside: Understanding the underpinnig of person-centerd care delivered by pain teams, 15(1), 340-348. doi:10.1016/j.pmn.2012.12.008 
    SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad 19 September, 2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument...ing/patientlag -2014821_sfs-2014-821 
    Willits, F., Theodri, G.,& Luloff(2016). Another look at Likert scales. Journal of Rural Social Sciences, 31(3), 126-139. Från https://search-proquest com.www.bibproxy.du.se:8443/docview/18721

    Posted 18:55, 5 Nov 2017This page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Mäta utfall Uppgift 3 Sara Skogli
    Införandet av personcentrerad vård på Njur, Peritoneal och Hemodialys-mottagningarna baseras på ett politiskt beslut och finns inskrivet i patientlag (2014:821) Kap 5-6.
    Personcentrerad vård(pcv) är ett begrepp som innebär att patienten ses som en person med resurser och förmågor och som har en aktiv roll i den egna vården. På detta sätt utformas vården i samråd mellan patient och vårdgivare. Utgångspunkten är patientens berättelse, i berättelsen framkommer patientens egna resurser som kan bestå i till exempel motivation eller socialt nätverk. Den centrala delen är partnerskapet mellan patient och vårdgivare, ett partnerskap där två experter möts. Patienten är expert på hur det är att leva med en viss sjukdom och vårdgivaren är expert på en generell nivå. Tillsammans utformas en personlig hälsoplan som dokumenteras i journalen. Tanken är att hälsoplanen ska ge en sammanhållen vård och revideras regelbundet för att patienten ska slippa upprepa sin berättelse vid varje kontakt med vården(Centrum för personcentrerad vård [GPCC],2017).
    Forskning visar att ett personcentrerat arbetssätt ökar patientens kunskap om den egna hälsan samt dennes tillfredsställelse med vården(Hedman, 2014; Lewin, Entwistle, Zwarenstein & Dick, 2001). Studier har även visat att detta arbetssätt har en gynnsam effekt på både patient och personals hälsa(Edvardsson, 2010).
    För att mäta hur implementeringen av personcentrerad vård fortskrider vill jag använda mig av ett frågeformulär med anpassade skalfrågor, mellan ett till fem. För att mäta patientens upplevelse av vården på dialysmottagningarna och hur vida personalen anser sig arbeta personcentrerat, samt hur det upplever sin förmåga till detta. Dessa frågeformulär görs så lika varandra som möjligt för att kunna jämföra patienternas upplevelse med personalens uppfattning. Tanken är att göra teman som besvaras ur patient respektive personalperspektiv. Som komplement till detta utförs en journalgenomgång på dialyspatienterna för att söka på journaltermer som finns kopplat till Pcv, så som patientberättelse. Frågeformulären riktat till personalen lämnas ut till alla anställda på Hemo- och Peritoneal-dialysmottagningen, formuläret som riktar sig till patienterna delas ut till dialyspatienter som vill och kan delta.
    De vanligaste sätten att mäta Pcv är enkäter och intervjuer med patienter och vårdpersonal samt observationer(De Silva, 2014). En av de mest använda mätskalorna oberoende av forskningsområde är Likert-skalan som mäter attityder på en skala mellan ett och fem(Willits, Theodri,& Luloff, 2016).
    Valet att använda Likert-skala, har jag gjort för att det ska vara till grund för en utvärdering av ett fortgående arbete, jag anser då att detta är ett bra sätt och få en överblick över det rådande läget. Nackdelen med att använda sig av enkäter med Liker-tskala är att åsikterna om hur tillförlitlig den är varierar, Willits, Theodri & Luloff(2016) fann i sin litteratur översikt att det optimala är frågor uppdelade i teman och att en undersökning får trovärdigaste resultatet om enkäten består av minst fem teman(Willits, Theodri & Luloff, 2016). Undertecknad är medveten om att kontrollen av sökordet patientberättelse i journalen kan vara missvisande, då personalen kan skriva under ett annat sökord då detta är ett nytt sätt att arbeta på.














    Referenser
    Centrum för personcentrerad vård. (2015). GPCC: Centrum för personcentrerad vård [Broschyr]. Göteborg. Från http://gpcc.gu.se/digitalAssets/1567/1567868_1477725_gpcc-broschyr_151016_final.pdf
    De Silva, D(2014). Helping measure person-centred care: a review of evidence about commonly used approaches and tools used to help measure person-centerd care. London: The healit foundation. Från http://www.health.org.uk/publication/helping-measure-person-centred-care. Hämtad: 170819.
    Howarth, M., Warne, T & Haigh, C(2014). Pain from the inside: Understanding the underpinnig of person-centerd care delivered by pain teams, 15(1), 340-348. doi:10.1016/j.pmn.2012.12.008
    SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad 19 September, 2017, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag -2014821_sfs-2014-821
    Willits, F., Theodri, G.,& Luloff(2016). Another look at Likert scales. Journal of Rural Social Sciences, 31(3), 126-139. Från https://search-proquest com.www.bibproxy.du.se:8443/docview/18721
    Posted 18:55, 5 Nov 2017
    Hej Sara! Du beskriver din innovation mycket tydligt och förståeligt. Den handlar om att personcentrerad vård ska implementeras på tre sjukhusmottagningar. Det innebär att patienten ska få berätta sin berättelse och tillsammans med personalen utforma en personlig hälsoplan i ett delat partnerskap. Detta är mätbart och går att utvärdera om det sker eller inte sker vid besöket. De variabler du valt är 1) patientens upplevelse av vården, 2) personalens upplevelse av att de arbetar personcentrerat och 3) personalens upplevelse av sin förmåga att kunna arbeta personcentrerat samt 4) om patientens berättelse finns i journalen. Dessa variabler stämmer överens med innovationen. Det som också ingår i den personcentrerade vården är den personliga hälsoplanen. Skulle det vara intressant att mäta om det finns en hälsoplan i patientens journal? Det skulle kunna göras vid journalgranskningen då patientens berättelse eftersöks. Mätmetoderna du valt för att mäta implementeringsprocessen är dels frågeformulär, ett till patienterna och ett annat till personalen, och dels journalgenomgång. Dessa två metoder är relevanta för dina variabler och har stöd i litteraturen. Genom att frågorna har skalsteg kan en stegvis förbättring mätas och därmed också processen. Det jag funderar på är hur du mäter att din innovation är implementerad? Är det när man kan mäta att alla patienter har sin berättelse i journalen, när alla patientfrågeformulär har skalsteg 5 på alla svar, eller när personalfrågeformulärets alla svar är på skalsteg 5? Jag undrar också hur ofta du tänker mäta dina variabler och under hur lång tid?
    Tack det var intressant och lärorikt för mig att läsa!
    Hälsningar Birgitta O
    Posted 23:51, 9 Nov 2017
    Hej Sara!

    Jag förstår att du vill implementera synsättet personcentrerad vård hos personal på tre mottagningar vid din arbetsgivare. Det vill säga att personer i behov av vård möts av vårdpersonal som en person med resurser och förmågor och som får en aktivroll i den egna vården. Du skriver att partnerskapet mellan patient och personal är det centrala i synsättet och att tillsammans utformar de en personlig hälsoplan som dokumenteras och efter hand justeras i journalen.
    Du skriver inget om när du anser att personcentrerad vård är implementerad. Vad är ert önskade framtida läge? Är arbetssättet implementerat när alla patienter har en hälsoplan/patientberättelse?

    Implementeringen av arbetssättet planerar du följa på två sätt; 1) med hjälp av frågeformulär till patienter och personal och 2) med hjälp av journalgranskning identifiera dokumenterade patientberättelser. Du skriver att du vill mäta patientens uppfattning av vården med hjälp av frågeformulär, men du specificerar inte vad du ska fråga om. Du vill även fråga personal om hur de upplever att de arbetar personcentrerat samt deras upplevelse av sin förmåga, även här skulle det underlätta att få ta del av exempel på frågor för att kunna förstå hur du resonerar. Det gör det svårt tycker jag att bedöma om ditt val av variabler kommer att följa implementeringen. Variabeln att göra en kompletterande journalgenomgång och söka efter patientberättelser tycker jag verkar väldigt bra. Då får du en kontroll på om de börjat använda en del av arbetssättet.

    Något som jag märkt kan vara svårt är att komma ihåg att det inte är interventionen som ska utvärderas, det vill säga du behöver inte undersöka om personcentrerad vård är bra. Det är ju redan konstaterat.

    Tack för att jag får möjlighet att följa ditt arbete!

    Vänliga hälsningar
    Anki H Lantz
    Posted 16:27, 10 Nov 2017
    Din valda innovation är Personcentrerad vård (PCV), vilket innebär att vården utformas i samförstånd med patienten. Man tar tillvara på patientens egna resurser som kan bestå av dennes motivation och/eller dennes sociala nätverk. Patienten ses som experten på sitt eget liv som tillsammans med vårdgivaren utformar en hälsoplan som journalförs och revideras allt eftersom för att underlätta den fortsatta vårdkontakten. Du avser mäta implementeringen genom b.la. subjektiv rapportering från patienten, varvid du med hjälp av ett frågeformulär ställer skalfrågor till patienten om dennes upplevelse av vården. Vidare använder du skalfrågor för att ta reda på personalens subjektiva uppfattning om det egna arbetssättet. Ytterligare mätmetod är att använda sig av patientjournaler för att därigenom avläsa i vilken omfattning man använt sig av PCV, s.k. indirekta surrogatmått som på något sätt avspeglar det som gjorts i verkligheten. Du har använt dig av referenser som stödjer din innovation och kan anses vara bra utgångspunkt. Du har även bra mätmetoder för att mäta användningen av den avsedda metoden (PCV). Ändock saknar jag själva strategierna i din implementeringsplan och hur du avser implementera själva arbetssättet och även hur du avser utvärdera strategierna. Ska t.ex. personalen från de tre nämnda mottagningarna få genomgå någon sorts utbildning (en strategi) i PCV? Kan man då ta reda på hur många som faktiskt genomgått utbildningen osv.

    Tack för en intressant läsning!
    Posted 23:36, 10 Nov 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.