Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Maria Amundsson

Uppgift 3, Maria Amundsson

    Table of contents
    No headers

    1 INNOVATIONEN

    Att identifiera äldre sköra patienter vid akutmottagningen i Falun samt att utföra lämpliga aktiviteter och omvårdnadsåtgärder riktade mot de utvalda patienterna. Syftet är att minska risk för vårdskador och negativa patientupplevelser under besökstiden.

    1.1 Bakgrund

    Identification of Seniors At Risk (ISAR) är ett screeningverktyg som används för att identifiera riskpatienter från 65 år och uppåt. ISAR består av ett formulär med sex frågor (se bilaga 1). Varje fråga resulterar i ett poäng, vid två poäng eller mer ses ett positivt utfall. Beroende på olika faktorer ska formuläret fyllas i av patient, anhörig eller personal (se bilaga 2) (St. Mary’s hospital center, 2000). ”Projekt Kersti” pågick år 2004-2007 (Mynewsdesk, 2007; Rolands, 2004). I arbetet på akutmottagningen skulle ”Kerstipatienter” äldre än 75 år identifieras och lämpliga åtgärder initieras (se bilaga 3).

    1.2 Metod

    ·         Samtliga patienter i åldersgruppen 65 år och äldre som inkommer till akutmottagningen screenas med verktyget ISAR. Den sjuksköterska som skriver in patienten på akutmottagningen ansvarar för att screeningen blir genomförd.

    ·         Stationsansvarig sjuksköterska på aktuell klinik tar över ansvaret för patienten efter inskrivning och blir därmed patientansvarig. Patientansvarig sjuksköterska värderar vilka insatser som är aktuella för den patient där screeningen visat sig positiv. Valbara aktiviteter och omvårdnadsåtgärder är de samma som i ”projekt Kersti” (se bilaga 3).

    ·         Valda aktiviteter/omvårdnadsåtgärder utförs av sjuksköterska eller undersköterska på akutmottagningen. Patientansvarig sjuksköterska är ytterst ansvarig för att aktiviteterna/omvårdnadsåtgärderna genomförs.

    ·         Innovationen skall genomföras under en period av tolv veckor och därefter utvärderas.

    ·         Målet med implementeringen är att 80 procent av patienterna i gruppen 65 år och äldre skall screenas med ISAR, att passande åtgärder skall sättas in mot samtliga patienter där utfallet av screeningen blir positiv samt att syftet med innovationen uppfylls.

     

    PROCESSUTVÄRDERING

    Datainsamling görs före, vid halvtid och efter implementeringsprocessens slut. I enlighet med den utvärdering Bernhardsson (2014) genomför i sitt projekt besvaras frågor i enkäter på en femgradig Likertskala, se Egidius (2017). En patientenkät delas ut till patienter under besöket på akutmottagningen. En personalenkät delas ut till samtlig personal under morgonmöten under en vecka vid varje datainsamlingsperiod, enkäten skickas även via e-post till personal.

    2.1 RE-AIM

    Ramverket RE-AIM används för att studera utfall av en metod som implementerats (Glascow et al, 1999, refererad i Nilsen, 2014). Nedan anges hur RE-AIM avses användas i detta projekt. Mätmetoder enligt rekommendation av Mental Health Commission of Canada (2012).

    Reach– Mäts genom listning av antalet personal som genomgått utbildning i förhållande till antalet totalt anställda. För att utvärdera outcome i enlighet med innovationens syfte mäts också graden av antalet genomförda ISAR-screeningar i förhållande till antalet patienter i aktull patientgrupp. Mätning görs via journalgranskning.

    Efficency– Mäts genom personalenkät med frågor gällande personalens kunskaper kring innovationens innehåll, ex. riskförebyggande åtgärder riktade mot aktuell patientgrupp samt screeningverktygets uppbyggnad.

    AdoptionAcceptans är ett implementeringsutfall som mäter i vilken grad den implementerade innovationens innehåll och komplexitet upplevs som tillfredsställande (Proctor et al, 2011 refererad i Nilsen, 2014). Mäts genom frågor i enkät riktad mot personal.

    Genomförbarhet mäter till vilken grad användare uppfattar att en metod kan tillämpas i en viss miljö (Proctor et al, 2011, refererad i Nilsen, 2014). Mäts genom enkät riktad mot personal. Frågor som skall besvaras är personalens upplevelse av tillgänglig tid, arbetsbelastning samt upplevelse av tillfredsställande omvårdnad riktad mot patienter 65 år eller äldre. Intervju kommer även att genomföras med sektionsledare gällande upplevelse av arbetsbelastning för personal och behov att omfördela resurser samt reflektioner kring innovationen som uttryckts från personalen.

    Implementation– En journalgranskning görs för att studera om målet med innovationen uppnåtts gällande antalet genomförda screeningar. Utvärdering av detta utfall medför även ett svar på om syftet med innovationen infriats, därmed svar på huruvida implementeringen varit framgångsrik eller inte. Analysering av mätvärden gällande outcome avses endast att svara mot innovationens syfte. Datainsamling görs före och efter projekttiden. Rapporterad risk för vårdskador eller rapporterade faktiska vårdskador mäts genom de avvikelser som redan idag rapporteras in via personal på akutmottagningen. En journalgranskning görs även på ett slumpmässigt urval av 100 aktuella patienter för att upptäcka risk för- samt faktiska vårdskador. Den äldre patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen mäts genom patientenkät riktad mot patienter 65 år eller äldre. Datainsamlig görs även här i ett slumpmässigt urval av 100 aktuella patienter.

                          Metodtrohet är ett utfall som studerar i vilken utsträckning innovationen har implementerats som avsett. En modell för att mäta metodtrohet är att titta på ”consistency” (med vilken frekvens innovationen nyttjas), kvalitet (användarnas kompetens att tillämpa innovationen) samt nöjdhet med metoden (användarnas entusiasm) (Keith et al, 2010, refererad i Nilsen, 2014). ”Consistency” mäts genom journalgranskning av patienter 65 år eller äldre för att se graden av genomförda screeningar samt att uppmärksamma om lämpliga åtgärder satts in vid positivt utfall. Kvalitet mäts genom frågor i enkät gällande personalens upplevda kompetens att tillämpa innovationen. Nöjdhet mäts genom frågor i personalenkät. De två sektionsledarna agerar mentorer under projektet. I enlighet med rekommendation av Bunger et al (2017) kommer sektionsledarna att föra loggbok under projekttiden.

    Maintainance– Avses inte att studeras i detta fall, då implementeringsperioden inte anses vara tillräckligt lång.

    2.2 Kritisk reflektion

    De mätmetoder som avses användas är enkäter riktade mot personal och patienter, intervjuer av sektionsledare, loggbok, journalgranskning samt granskning av avvikelser. En av de svåraste utmaningarna när det gäller insamlande av data på en akutmottaning är att variationerna av arbetsbelastning över tid. Vissa dagar, veckor och månader har en högre arbetsbelastning. Beroende på när mätningarna genomförs kan dessa variationer påverka utfallet i samtliga av de mätmetoder som används. Det är därför viktigt att förlägga insamlingen av data till perioder som till så stor del som möjligt är jämförbara.

                          Minst 160 000 personer i Sverige lider av demenssjukdom, endast 10 000 personer av dessa är under 65 år (Demensförbundet, 2017). Cirka 20 procent av den svenska befolkningen beräknas vara 65 år eller äldre (SCB, 2017). Detta innebär alltså att 7,5 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre beräknas att ha en demensdiagnos. Utöver detta finns en patientgrupp med odiagnosticerad demens eller tillfällig kognitiv svikt som symtom på sjukdom, skada eller läkemedelsbiverkan. En av de frågor som är poänggivande i ISAR är dessutom om patienten i fråga har allvarliga problem med minnet. Att mäta 100 slumpmässigt utvalda patientens upplevelse av besöket på akutmottagningen kan medföra att vissa patienter ej har möjlighet att genomföra enkäten på det sätt som avsetts. Genom att utesluta patienter som av olika anledningar har kognitiv svikt och därmed inte har förmågan att besvara enkäten speglas inte hela populationen och ger därmed inte ett tillförlitligt svar på om syftet med innovationen uppfyllts.

                          Ramverket RE-AIM används allt mer frekvent, men få studier rapporterar om alla fem dimensionerna inom ramverket. Ju mer omfattande en studie beskriver de enskilda fem dimensionerna och samspelet mellan dem desto bättre (Gaglio, Shoup & Glasgow, 2013). Dimensionen Maintainance avses inte att studeras i detta fall, detta strider alltså mot de rekommendationer som Gaglio och kollegor beskriver. Det finns en betydande relevans i att studera studiens vidmakthållande ser ut över tid, då det liknande ”Kersti-projektet” inte aktivt avslutats på akutmottagningen utan runnit ut i sanden.

     

     

     

     

    REFERENSLISTA

    Bernhardsson, B. (2014). Riktlinjer inom fysioterapi i primärvården. I B. Nilsson, P. (Red.), Implementering av evidensbaserad praktik (s. 155-169). Malmö: Gleerups.

     

    Bunger, A.C., Powell, B.J. , Robertson, H.A., MacDowell, H., Birken, S.A. & Shea, C. (2017). Tracking implementation strategies: a description of a practical approach and early findings. Health Research Policy and Systems, 15, 15. Doi: 10.1186/s12961-017-0175-y

     

    Demensförbundet. (2017). Demenssjukdomar. Hämtad 5 november, 2017, från Demensförbundet, http://www.demensforbundet.se/sv/om-...SAAEgIsGvD_BwE

     

     Egidius, H. (2017). Likertskala. Hämtad 13 november, 2017, från Psykologiguiden, https://www.psykologiguiden.se/psyko...up=Likertskala

     

    Gaglio, B., Shoup, J.A. & Glasgow, R.E. (2013). The RE-AIM Framework: A Systematic Review of Use Over Time. American Journal of Public Health, 103, 6, e38–e46. Doi:10. 2105/AJPH.2013.301299

     

    Glasgow, R.E., Vogt, T.M., Boles, S.M. (1999). Evaluating the public health impact of health promotion interventions: The RE-AIM framework. American Journal of Public Health, 89, 1322-1327.

     

    Keith, R.E., Hopp, F.P., Subramanian, U., Wiitala, W., Lowery, J.C. (2010)., Fidelity of implementation: Development and testing of a measure. Implementation science, 5, 99.

     

    Mental Health Commission of Canada. (2012). Från innovation till Implementering: En praktisk guide till kunskapsimplementering inom vården. Hämtad 14 november, 2017, från Uppdrag Psykisk Hälsa, https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/w...Conversion.pdf

     

    Mynewsdesk. (2007). Avslutning av projekt Kersti – pressinbjudan. Hämtad 18 september, 2017, Från Mynewsdesk, http://www.mynewsdesk.com/se/landsti...sinbjudan-9579

     

    Nilsen, P. (Red.). (2014). Implementering av evidensbaserad praktik. Malmö: Gleerups.

     

    Proctor, E., Silmere, H., Raghavan, R., Hovmand, P. Aarons, G., Bunger, A., Griffey, R., Hensley, M. ( 2011). Administration and Policy in Mental Health, 38, 65-76.

     

    Rolands, M. (2004, 13 februari). Projekt ska få Faluns äldre trygga. Dalarnas Tidningar. Hämtad från http://www.dt.se/allmant/dalarna/pro...s-aldre-trygga

     

    SCB (Statistiska Centralbyrån). (2017). Befolkning efter ålder och kön. År 1860 – 2016. [Elektronisk resurs]. Hämtad 18 september, 2017, från Statistiska centralbyrån, http://www.statistikdatabasen.scb.se...1-b8312856f1af

     

    St. Mary’s hospital center. (2000) ISAR: A screening tool for seniors in the emergency department at increased risk of adverse outcomes – guide to use and implementation. Hämtad 18 september, 2017. Från http://seniorfriendlyhospitals.ca/fi...AR)%20Tool.pdf

    Files (3)

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Maria!

    Här kommer min tankar när jag läser ditt arbete:
    Acceptans tänker du mäta genom frågor till personalen vid tre tillfällen. Vilken typ av frågor och hur distribueras en sådan enkät? Genomförbarhet och metodtrohet mäts de i samma enkät?

    Bra förslag att mäta rapporterade faktiska vårdskador. Är tanken att följa upp om patienterna med vårdskador borde blivit screenade med ISAR och inte blivit det? Eller att adekvata åtgärder inte sats in trots screening? Finns det andra vårdskador, som inte screenas i ISAR, som behöver lyftas?

    När är innovationen implementerad? Är det när en viss procent av aktuella patienter har blivit screenade?

    Jag tycker att det är en bra reflektion att enkäter till personer med kognitiv svikt riskerar ge ett otillförlitligt resultat, men vill du ändå göra det? Blir det ett användbart resultat? Kan det vara bättre att lägga kraft på annat?

    Du tar själv upp maintainance och att det finns risk att det rinner ut i sanden. Går det att få verksamheten att själv göra uppföljningar och återkopplingar till personalen. Då kan det behövas enkla sätt att mäta och återkoppla till personalen. Finns den möjligheten? Annars är det stor risk att det rinner ut i sanden och det vore synd.

    Det ska bli spännande att följa arbetet. Fundera på hur du tydliggör operationaliseringen och hur du tänker mäta!

    Lycka till!

    Birgitta
    Posted 22:25, 10 Nov 2017
    Hej Maria!

    Här är min återkoppling:

    Innovationen ska erbjuda äldre patienter en trygg vård och en positiv vårdupplevelse och är väl beskriven.

    Implementeringen ska pågå under 12 veckor och mätningar för att följa processen ska ske
    före, vid halvtid och efter implementeringen. Vilka variabler kan mätas före implementeringen? Acceptans (tillfredsställelse med innovationens innehåll, komplexitet, trovärdighet) och nöjdhet med metoden kan mätas vid halvtid och efter implementeringsprocessens slut. Mätning av uppfattning om genomförbarhet bör däremot kunna göras före start för att kunna bilda sig en uppfattning om kontexten.

    Bra att du inte nöjer dig med att mäta innovationens output utan även väljer att mäta outcome för patienterna. Detta sker genom en patientenkät och mätning av avvikelserapportering. Kan det finnas risk för att fler avvikelser än normalt registreras under denna 12-veckorsperiod på grund av att patientgruppen ”äldre, sköra” är i fokus?

    Implementeringsperioden är 12 veckor och för att kunna utvärdera implementeringen utifrån RE-AIM ”Maintenance” behöver implementeringen pågå under en längre tid.
    Du beskriver att ett tidigare projekt, ”Kersti”, rann ut i sanden och det känns därför ändå angeläget att det finns ett stopp-datum.

    Utifrån ditt resonemang har 7.5 % av patienterna, som innovationen är riktade mot, en demenssjukdom och det är en utmaning att mäta deras upplevelse av besöket. Bra iakttagelse och jag hoppas att detta kan lyftas på seminariet eftersom det är ett problem som vi även kan stöta på i andra sammanhang.

    Med vänlig hälsning
    Lina
    Posted 21:35, 11 Nov 2017
    Hej Maria! Innovationen är klart och tydligt beskriven, liksom variabler för mätning av såväl implementeringsutfall samt innovationens påverkan på arbetet med patienterna. Det finns en bra ”röd tråd” mellan innovation, variabler och litteratur.

    Jag undrar över stycket längst ned under 2.1 -metodtrohet. Hur är tänkt att personalens upplevda kompetens att använda innovationen skall mätas?

    I den kritiska reflektionen beskrivs att mätning av synergier skett. Jag skulle vilja veta mer om detta. På vilket sätt har det skett och vilka synergier var tänkta att studeras?

    Arbetet är i längsta laget, jag har förstått det som att bakgrunden inte behöver vara med i detta arbete.

    Lycka till med fortsatt arbete! Hälsningar Helena
    Posted 14:26, 12 Nov 2017
    Tack för alla värdefulla kommentarer!
    Mvh
    / Maria
    Posted 10:35, 17 Nov 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.