Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Helena Crona

Uppgift 3, Helena Crona

    Table of contents
    No headers

    Implementering av standardiserad vårdplan för patienter med akut njursvikt på vårdavdelning 

    En standardiserad vårdplan är en strukturerad multidisciplinär vårdplan som används för att anpassa riktlinjer eller evidens till lokala förhållanden. Patienter med s-kreatinin över 130 och 30% ökning från tidigare värde eller utan tidigare kända värden skall vårdas enligt standardvårdplanen.

    -Vård enligt standardvårdplan börjar då rapport om patient med akut njursvikt lämnas från akuten, och följs tills patienten skrivs ut från vårdavdelningen.

    -Innehållet och framför allt formen hos standardvårdplanen skall tas fram som ett led i implementeringen. Standardvårdplanen skall utgöras av omvårdnads- och behandlingsåtgärder som är tillämpliga vid akut njursjukdom enligt svenska och internationella riktlinjer.

    -Ett implementeringsteam bestående av sjuksköterska, läkare och undersköterska från Processgruppen för akut njursjukdom samt utbildningsledare, kvalitetsutvecklare och chefssjuksköterska planerar, genomför och utvärderar implementeringsarbetet. I detta ingår att utarbeta standardvårdplanen. Vidare bör sjukgymnast, dietist och arbetsterapeut få ta del av standardvårdplanen på remiss under utarbetandet.

    -Standardvårdplanen skall underlätta den interna kommunikationen på kliniken dels i teamet runt patienten men också mellan klinikens olika delar (avdelning/mottagningar/dialys)

    -I utvecklandet av standardvårdplanen skall möjligheten att använda journalsystemets struktur för bland annat aktivitetsplaner tas i beaktande.

    -Utveckling av standardvårdplanen och bör kunna ta tre månader från beslut i ledningsgrupp tills första utbildningstillfället hålls. Två veckor senare bör standardvårdplanen kunna börja användas. Lämplig tidpunkt för utvärdering av innovationen är tre månader efter att den börjar användas. 

    Implementeringsstrategi

    Domän¹

    Determinant/er¹

    Datakälla

    Implementeringsteam

    Egenskaper i innovationen som implementeras

    Källan till innovationen

    Enkät

    Intervju

    Kontinuerlig utbildning och stöd

    Egenskaper hos användarna

    Kunskaper och uppfattningar om innovationen

    Enkät

    Intervju

    Kontinuerlig uppföljning

    Effektiviteten i implementeringsprocesserna

    Genomförande av implementeringen enligt plan

    Loggbok

    ¹Domäner och determinanter som beskrivs av Damschroeder et. al. (2009) i ramverket CFIR.

    Något jag inte hittar i CEFIR är determinanten metodtrohet, somenligt Nielsen (2014) handlar om huruvida användarna tillämpar innovationen på rätt sätt. Lämpliga datakällor kan vara journalgranskning och självskattning hos personalen. Journalgranskningen bör svara på om vårdplan finns vårdplan upprättad hos patienter som uppfyller kriterierna och vilka omvårdnads/behandlingsåtgärder som vidtogs. Vid journalgranskning måste hänsyn tas till att journalen och verkligheten ibland skiljer sig åt vilket Förberg et al. (2012) visar i sin forskning. Därför anser jag att journalgranskningen bör kompletteras med att personalen genom självskattning i en enkät berättar hur ofta de använder standardvårdplanen i den aktuella patientgruppen, samt varför vårdplanen används eller inte används.

    CFIR (2017) har ett verktyg där intervjufrågor för de olika determinanterna kan väljas. Dessa frågor är väldigt öppet ställda, vilket jag tror kan minska svarsfrekvensen om de används i en enkät. Enligt Flottorp (2013) kan såväl enkäter som gruppintervjuer användas för att studera outcomes i personalen, jag tänker mig att i detta arbete får samtlig personal fylla i en enkät som konstrueras av implementeringsteamet, medan utvald personal får deltaga i gruppintervjuer med utgångspunkt i frågorna i CFIRs verktyg. Gruppintervjuer görs av klinikens utbildningsledare, med tanke på avdelningens storlek kan två grupper med fem deltagare i varje grupp vara lämplig. Samtliga personalkategorier bör representeras i grupperna, och personalen måste väljas med tanke på spridning i ålder och yrkeserfarenhet både totalt men också tid på nuvarande arbetsplats. Enkäten som konstrueras av implementeringsteamet bör bl.a. innehålla frågor om personalen känner till vårdplanen, vilka patienter som skall vårdas enligt den, om de har tillräckliga kunskaper för att använda vårdplanen såsom avsett och om den är till hjälp i det dagliga arbetet.

    Det finns ett holländskt instrument för självskattning för personal som arbetar med standardiserade vårdplaner (Vanhaecht et al., 2007), men jag har svårt att se att det fångar upp några av de determinanter som skall mätas i detta arbete.

     

    Referenser

    Bunger, A.C:, Powell, B.J., Robertson, H.A., MacDowell, H., Birken, S.A., Shea, C. (2017) Tracking implementation strategies: a description of practical approach and early findings. Health Research Policy and Systems 15(15) doi 10.1186/s12961-017-0175-y

    CEFIR Guide, Interview guide tool, åtkomst 171105 via http://www.cfirguide.org/guide/app/index.html#/

    Damschroder, L.J., Aron D.C., Keith, R.E, Kirsh S.R., Alexander, J.A., Lowery, J.C. (2009) Fostering implementation of health services research findings into practice: a consolidated framework for advancing implementation science. Implementation Science 7 (4:50) doi: 10.1186/1748-5908-4-50.

    Flottorp, S. et al. (2013), A checklist for identifying determinants of practice: A systematic review and synthesis of frameworks and taxonomies of factors that prevent or enable improvements in healthcare professional practice. Implementation science 8 (35). doi. 10.1186/1748-5908-8-35

    Förberg, U., Johansson, E., Ygge, B.M., Wallin, L., Ehrenberg, A. (2012). Accuracy in documentation of peripheral venous catheters in paediatric care: an intervention study in electronic patient records. Journal of Clnical Nursing 21(9-10). doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03949.x.

    Vanhaecht, K., Witte, K., Depreitere, R., van Zelm, R:, de Bleser, L. , Proost, K., & Sermeus, W. (2007). Development and validation of a Care Process Self Evaluation Tool (CPSET). Health services management research  (20) ,189-202. doi: 10.1258/095148407781395964.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Helena!

    Om jag förstår rätt så är personalen vana med att arbeta standardiserade vårdplaner

    Jag tror att jag lättare hade kunnat följa texten om variablerna hade varit i en annan ordning. Utbildning och stöd till personalen kommer kanske före outcomes.

    När det gäller outcomes i personalen, så funderar jag på om det är användning, attityd, kunskap eller kvalitet på användningen, som ni vill mäta. Bra reflektion att öppna frågor kan ge minskad svarsfrekvens. Vad tänker du göra åt det? Frågorna kan bli olika beroende på vad det är ni vill veta. Hur ska du sammanställa en enkät med öppna frågor? Hur kan det beskriva om implementering har skett eller till vilken grad?

    Du tar upp att det är viktigt att innovationen kommer inifrån. Det är absolut en fördel om personal ser att innovationen kommer från dem. Innovation kan komma uppifrån, så som riktlinjer, politiska beslut. Vilket det förefaller vara här. Går det att se möjligheter och vinster för personal och patienter i denna innovation? Kan det öka motivationen att vara följsam? Tänker att det är viktig del i utbildningen.

    När det gäller utbildning: Hur omfattande är utbildningen? Hur vet ni att de går utbildningen? Kommer närvaro att noteras i loggboken?

    Kontinuerlig uppföljning: Är det antal utförda vårdplaner för patienter som uppfyller kriterier eller procent av den som är målgruppen och verkligen får en vårdplan? Du tänker att loggbok kan användas för att man ska kunna se vilka uppföljningar som görs, när och vilka som deltog, tycker att det är god tanke för att kunna beskriva implementeringsprocessen.

    Metodtrohet: Tänker ni journalgranska först och sedan låta personalen göra självskattning? Det kanske kommer fram frågor under journalgranskningen, som ni vill ställa till personalen.

    Kan det finnas andra utfalls mått? Påverkas vårdtid?

    Ja, det var många frågor. Jag ser fram emot att följa arbetet under kursen. Liknande implementeringar är inte ovanlig, så ditt arbete kan bli värdefullt för många andra inom vården.
    Lycka till!

    Birgitta
    PS: Är det CEFIR eller CFIR?
    Posted 22:33, 10 Nov 2017
    Hej Helena!
    Här kommer mina reflektioner över ditt arbete.

    BESKRIVNING AV INNOVATIONEN
    Det har tidigare funnits en tydlig beskrivning arbetsgruppen som skall arbeta fram den standardiserade vårdplanen, vilket jag saknar här. Det är lite otydligt med den nuvarande beskrivningen av att ”formen hos standardvårdplanen skall tas fram som ett led i implementeringen”. I övrigt är innovationen tydligt beskriven. Innovationen är avgränsad gällande inkluderad population och under vilken tidsram den standardiserade vårdplanen skall användas vilket underlättar senare utvärdering. Det som möjligtvis saknas är information gällande vad som händer de patienter där tidigare värde av S-Kreatinin saknas. Finns angivna tidsramar för utveckling av standardvårdplan samt för under vilken period standardvårdplanen avses testas före utvärdering?

    BESKRIVNING AV VARIABLER OCH METODER FÖR ATT MÄTA VARIABLERNA
    Det finns en överensstämmelse mellan innovation och val av variabler. Gällande gruppen ”noga utvald personal” som skall medverka vid gruppintervjuer/gruppdiskussioner saknas en tydligare avgränsning gällande vilka yrkesgrupper, dess fördelning i gruppen samt antalet personal som skall ingå.

    Det är lite otydligt under ex. under flera av strategierna huruvida frågan avses ställas genom personalenkät till samtlig personal eller muntligt i den begränsade personalgruppen.

    Där det gäller den loggbok som avses föras av ”implementeringsteamet” framstår en otydlighet gällande vilka som ingår i denna grupp. Är det projektägaren eller den grupp som arbetat fram den standardiserade vårdplanen. Om det är gruppen som arbetat fram den standardvårdplanen som avses är det en viss otydlighet i innovationen att dessa även skall arbeta med själva implementeringsprocessen.

    De metoder som anges för datainsamling är personalenkät, gruppintervjuer, loggbok och journalgranskning. Dessa metoder kan anses som relevanta och med väl angivna källor. Det som saknas är en beskrivning av när datainsamlingen avses att genomföras. Före, under tiden och efter? Är det endast genom loggbok förloppet av implementeringsprocessen skall mätas?

    Ser fram emot att läsa ditt arbete i slutet av kursen!
    Trevlig helg!
    Mvh
    / Maria
    Posted 15:39, 11 Nov 2017
    Hej Helena!

    Återkoppling på ditt arbete:

    Innovationen innebär att en standardiserad vårdplan används för vård av en avgränsad patientgrupp. Innovationen välavgränsad och lätt att förstå.
    Det teoretiska ramverket CFIR används för att utvärdera implementeringen. Du tittar på flera variabler som kan påverka implementationen: loggbok verkar vara en lämplig insamlingsmetod för ”kontinuerlig uppföljning av användandet av vårdplanen”. För att fånga variablerna ”källan till innovationen” och ”kunskap och föreställningar om innovationen” ställs frågor till personalen om varför en vårdplan införs och om personalen är hjälpta av den i sitt arbete. Hur kan dessa variabler operationaliseras för att mäta implementeringens utfall? T ex om personalen är hjälpta av vårdplanen, kan det vara mått på implementeringens utfall?
    Journalgranskning ger ett bra mått på om innovationen används.
    Vårdplanen ska underlätta den interna kommunikationen, går även det att mäta? T ex med en/flera kompletterande frågor i enkäten till personalen.
    Personalen kommer att få göra en självskattning och tillfrågas varför vårdplanen används eller inte används. Det kommer ge svar på vad som möjliggör och hindrar implementeringen. Personalen kan även tillfrågas om de använder vårdplanen som ett komplement till informationen från journalgranskningen.
    Jag föreställer mig att det är roligt att arbeta med ett projekt som involverar alla personalkategorier kring patienten.
    Kom med gärna med synpunkter om jag har missförstått något.
    Med vänlig hälsning
    Lina edited 18:36, 11 Nov 2017
    Posted 18:34, 11 Nov 2017
    Hej Birgitta, Maria och Lina.
    Tack för era engagerade kommentarer! De kommer vara till stor hjälp i arbetet framöver.
    Önskar er en bra vecka.
    Hälsningar Helena
    Posted 12:50, 12 Nov 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.