Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Birgitta Olsson

Uppgift 3, Birgitta Olsson

    Innovation

    Bakgrund

    Nationella riktlinjer för diabetesvård ger åtgärden stöd till ökad fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes prioritet 1 (1). Socialstyrelsens utvärdering av följsamheten till de nationella riktlinjerna visar att hälso- och sjukvårdens insatser är otillräckliga för att stödja diabetespatienter till ökad fysisk aktivitet. Därför har de formulerat förbättringsområden; dels öka andelen personer med typ 2-diabetes, som regelbundet och minst tre gånger per vecka är fysiskt aktiva, till 75 procent i åldersgrupperna upp till 80 år, och dels öka stödet till fysisk aktivitet med hjälp av metoden kvalificerat rådgivande samtal. (2) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger åtgärden kvalificerat rådgivande samtal prioritet 1 vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna med diabetes. Utifrån de studier som riktlinjerna stödjer sig på var det kvalificerat rådgivande samtalet MI-baserat eller enligt transteoretisk modell, varade i 30 minuter vid 2–3 tillfällen. Dessutom delades en informationsbroschyr och dagbok ut. Uppföljning gjordes per telefon vid 2–3 tillfällen eller var 3:e månad, och under ett år. (3)

    Innovation

    Region Uppsalas samlade primärvård, offentliga som privata vårdcentraler, erbjuder kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet till patienter med typ 2-diabetes som bedöms ha otillräcklig fysisk aktivitet.

    Det innebär att:

    ·         Professionerna (distriktssköterskor, läkare, fysioterapeuter, dietister, kuratorer) ställer frågor om levnadsvanor, enligt Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvårds (HFS) broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad (4), till patienter med typ 2-diabetes som de träffar. Resultatet på frågorna förs in i journaltabellen för levnadsvanor och journalanteckningen KVÅ-kodas med DV030 (Hälsosamtal).

    ·         De patienter som får ett resultat mindre än 150 aktivitetsminuter per vecka på de två frågor som Socialstyrelsen tagit fram för bedömning av levnadsvanan fysisk aktivitet har otillräcklig fysisk aktivitet. Den första frågan gäller fysisk träning och den andra frågan gäller vardagsmotion. Resultatet från de två frågorna vägs samman till ett gemensamt mått som kallas aktivitetsminuter, tiden för fysisk träning räknas dubbelt (sidan 8 i broschyren Goda levnadsvanor gör skillnad). Otillräcklig fysisk aktivitet definieras som mindre än 150 aktivitetsminuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå, alternativt mindre än 75 aktivitetsminuter per vecka på en hög intensitetsnivå. Frågorna avser att även kunna fånga upp stegvisa förbättringar och inte bara om en person är tillräckligt fysiskt aktiv eller inte. (3) Måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning (5).

    ·         Patienter med otillräcklig fysisk aktivitet erbjuds kvalificerat rådgivande samtal med fysioterapeut och de som accepterar erbjudandet bokas in hos fysioterapeut.

    ·         Fysioterapeuter genomför MI-baserat kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet i 30 minuter vid 2-3 tillfällen, ordinerar fysisk aktivitet på recept (FaR), lämnar informationsmaterial och träningsdagbok. Fysioterapeuten KVÅ-kodar journalanteckningen med DV133 för samtalet och DV200 för FaR.

    ·         Uppföljning görs av fysioterapeuten med besök efter en månad och via telefon efter tre, sex, nio och 12 månader. Journalanteckningarna KVÅ-kodas med DV133 och DV200.

    ·         Det är diabetessköterskan/fast vårdkontakt som får ansvar att kontrollera att patienternas levnadsvanor undersöks.

    Strategier för att stödja implementeringen

    Strategier har valts utifrån EPOC:s taxonomi.

    ·         Pedagogiskt möte: De fysioterapeuter som inte har MI-utbildning ska gå den interna utbildningen som finns. 1) Utbildning ges till vårdcentralens alla medarbetare av enhetens hälsokoordinator om undersökning av levnadsvanor, bedömning av otillräcklig fysisk aktivitet och om hur man dokumenterar och KVÅ-kodar levnadsvanor. Utbildningen planeras ske vid två på varande följande APT möten på enheten och om det därefter finns medarbetare som inte fått utbildningen planerar hälsokoordinatorn tillsammans med chefen hur och när det ska ske. 2) Samordnaren för programråd diabetes har utbildning/workshop om diabetes/typ 2-diabetes och åtgärden stöd till ökad fysisk aktivitet ur Nationella riktlinjer för diabetesvård med alla vårdcentralers diabetessköterskor och fysioterapeuter. 3) Folkhälsoenhetens hälsoplanerare har utbildning/workshop om fysisk aktivitet, recept på fysisk aktivitet och friskvårdslotsning med alla vårdcentralers fysioterapeuter.

    ·         Pedagogiskt material: Broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad och mall med Socialstyrelsens kriterier för KVÅ-kodning av levnadsvanorna delas ut.

    ·         Lokal opinionsledare: Hälsokoordinatorn tillsammans med diabetessköterskan blir lokala opinionsledare som stöttar medarbetarna i arbetet med att undersöka levnadsvanorna och fysioterapeuten i arbetet med att ge kvalificerat rådgivande samtal.

    ·         Återkoppling: Regionkontoret/det lokala diabetesprogramrådet ger återkoppling till chef, diabetessköterska, hälsokoordinator och fysioterapeut var 3:e månad på hur deras arbete utvecklas genom att de variabler som mäts presenteras och hinder/möjliggörare diskuteras.

    Variabler och mätmetoder för att följa implementeringsprocessen och utfallet av implementering

    För att följa hur implementeringsprocessen framskrider används flera variabler. Variablerna levnadsvanor och otillräcklig fysisk aktivitet mäter hur det går för vårdcentralerna att identifiera vilka patienter som bör erbjudas kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet. Variabeln kvalificerat rådgivande samtal mäter både framåtskridandet i processen och utfallet av implementeringen. För att följa hur många som deltagit i de olika utbildningsmötena förs loggbok av hälsokoordinator, diabetessköterska och hälsoplanerare, vilket rapporteras till programrådets samordnare. Webbaserad enkät undersöker hur säkra medarbetarna känner sig på att undersöka levnadsvanor, hur säkra fysioterapeuterna känner sig på att genomföra kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet med typ 2-diabetes patienter, och opinionsledarnas upplevelse av hindrande och möjliggörande faktorer för implementering av innovationen. Implementeringen startar med en baslinjemätning av variabler och genomförande av webbenkäten. Därefter mäts variablerna vid 3, 6, 9 och 12 månader. Enkäten upprepas vid 12 månader. Utifrån studier av hur olika strategier kan stödja implementeringsprocessen (6) så tänker jag att utfallet av implementeringen är 25% förbättring av baslinjemätningens värde på variabeln kvalificerat rådgivande samtal, vilket får indikera att innovationen är implementerad. Data för utfallet hämtas från journalerna genom diagnoskod E11 + KVÅ-kod DV030 + <150 minuter fysisk aktivitet + KVÅ-kod DV133.

    Variabel

    Operationalisering

    Mätmetod

    Processutvärdering

    Levnadsvanor: Andelen av enhetens totala antal patienter med typ 2-diabetes som fått svara på frågor om levnadsvanor

    Personalen ställer frågor om levnadsvanor till patienterna

    Datauttag från journaler av KVÅ-kod DV030 och diagnoskod E11

    Andelen patienter som fått svara på frågor om levnadsvanor ökar när implementeringen framskrider

    Otillräcklig fysisk aktivitet: Andelen av de som tillfrågats om levnadsvanor/fysisk aktivitet som har otillräcklig fysisk aktivitet

    Personalen dokumenterar patientens antal aktivitetsminuter i journaltabellen

    <150 minuter = otillräcklig fysisk aktivitet

    Datauttag från journaltabell för levnadsvanor och diagnoskod E11

    Inget direkt mått på implementeringens framåtskridande. Snarare effektmått för åtgärden kvalificerat rådgivande samtal på längre sikt

    Kvalificerat rådgivande samtal: Andelen av de patienter som har otillräcklig fysisk aktivitet som fått kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet

    Fysioterapeut genomför kvalificerat rådgivande samtal.

    Datauttag från journaler av KVÅ-kod DV133 och diagnoskod E11

    Andelen patienter som har otillräcklig fysisk aktivitet som fått kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet ökar när implementeringen framskrider

    Fysisk aktivitet på recept FaR: Andelen av de patienter som har otillräcklig fysisk aktivitet som fått FaR

    Fysioterapeut ordinerar FaR

    Datauttag från journaler av KVÅ-kod DV200 och diagnoskod E11

    Andelen patienter som har otillräcklig fysisk aktivitet som fått FaR ökar när implementeringen framskrider

    Reflektion

    Jag har försökt välja variabler som både kan mäta implementeringsprocessens utveckling och om innovationen kan sägas vara implementerad. Innovationen syftar till att uppnå en vårdprocess där patienter med typ 2-diabetes och otillräcklig fysisk aktivitet screenas fram och får stöd för att öka sin fysiska aktivitetsnivå så som de Nationella riktlinjerna förespråkar. Mätmetoderna jag valt används och finns tillgängliga i Region Uppsala. KVÅ-koder är nationellt framtaget för att klassificera och därmed kunna jämföra vårdens innehåll. En review artikel har studerat olika interventioners effekt för att förbättra diabetesvården inom primärvård utifrån EPOC. Slutsatsen var att mångfacetterade interventioner riktade till vårdpersonal och organisatoriska interventioner som underlättade strukturerad och regelbunden uppföljning av patienter var effektiva för att förbättra vårdprocessen. (7) Det stödjer mina val av variabler och mätmetoder.

    Referenser

    1.      Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning (Internet). Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 (uppdaterad 2017-05-31, citerad 2017-09-24) Hämtad från:  http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20633/2017-5-31.pdf

    2.      Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer – utvärdering diabetesvård 2015 (Internet). Stockholm: Socialstyrelsen; 2015 (uppdaterad 2015-02-01, citerad 2017-09-24) Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19687/2015-2-1.pdf

    3.      Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. (Internet). Stockholm: Socialstyrelsen; 2011 (uppdaterad 2011-11-11, citerad 2017-09-24) Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/sokiriktlinjerna/otillrackligfysiskaktivitethos20

    4.      Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. HFS-material att ladda ner Goda levnadsvanor gör skillnad (för utskrift)(Internet). Stockholm: Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård; 2017 (citerad 2017-10-15) Hämtad från: http://www.hfsnatverket.se/sv/hfs-material-att-ladda-ner

    5.      Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna 2011.(internet) Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet; 2011 (uppdaterad 2011-10-24, citerad 2017-10-15) Hämtad från: http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/

    6.      Grimshaw JM, Eccles MP, Lavis JN, Hill SJ, Squires JE. Knowledge translation of research findings. Implementation Science 2012; 7:50.

    7.      Renders CM, Valk GD, Griffin SJ, Wagner EH, Van Eijk JT, Assendelft WJJ. Interventions to Improve the Management of Diabetes in Primary Care, Outpatient, and Community Settings. Diabetes Care 2001 Oct; 24(10): 1821-1833.

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Birgitta!
    Du beskriver att din innovation är att, primärvården ska erbjuda kvalificerade rågivande samtal.

    Du tar upp 5 olika variabler som du avser följa. Men en del av variablerna mäter mer om det leder till fysisk aktivitet än om patienterna får erbjudande om kvalificerade samtal.
    Här skulle det underlätta för mig som läsare om du gör skillnad på vilka variabler som mäter om samtalen har avsedd effekt och de variabler som följer implementeringen av att erbjuda kvalificerade samtal. Här tänker jag att variablerna 1 och 2 avser identifiera vilka som ska erbjudas samtal det vill säga hur många patienter som borde få interventionen. Variabel 3 kommer att vara det mått som följer implementeringen över tid och kan meddela att interventionen "erbjuda samtal" är implementerad.
    En fundering som jag har, är om de två frågorna som Socialstyrelsen tagit fram som avser mäta aktivitetsnivån är det som registreras i KVÅ koder? Ingår dessa två frågor i levnadsvanor konceptet?

    Har jag förstått rätt om du tänker ta ut antalet koder erbjudna samtal (KVÅ) och jämföra mot diabetes registret antal personer som inte når upp till aktivitetsnivån (borde ha fått frågan)?

    Den här uppgiften tycker jag är svår, då det lätt blir att man fokuserar på att vilja utvärdera, det vill säga mäta om interventionen leder till förväntad effekt, än att hitta mätvärden för att följa implementeringen.

    Vilket bra arbete du har gjort och det är ett väldigt viktigt område att vi kan hitta sätt som underlättar implementering av nationella riktlinjer.

    Vänliga hälsningar
    Anki
    Posted 17:11, 10 Nov 2017
    Innovationen är kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet som riktar sig till patienter med typ 2-diabetes som bedömts ha otillräcklig fysisk aktivitet. Den är väldefinierad och tydlig, vilket underlättar förståelsen av vad som förväntas implementeras samt möjlighet att utvärdera huruvida innovationen blivit implementerad. Utifrån min förståelse är utbildning och opinionsledare de implementeringsstrategier du avser använda vid implementering av innovationen. Du anger olika variabler och mätinstrument som avser mäta själva metodtroheten s.a.s. Jag saknar emellertid beskrivning av tillvägagångssätt avseende själva mätning av strategierna för implementeringen. Som Anki är inne på, är det en utmaning med denna uppgift att hitta mätvärden för att utvärdera själva implementeringsstrategierna. Det är i alla fall så jag uppfattat uppgiften, att man ska mäta huruvida och i vilken omfattning strategierna efterlevs. Din beskrivning av hur själva metoden ska utvärderas tycker jag är väldigt specifik och bra. De valda variablerna mäter väl i vilken omfattning innovationen kan anses implementerad genom att b.la. mäta andelen som fått frågor om levnadsvanor och fysisk aktivitet. På så vis kan man ta reda på vilka som behöver insatsen kvalificerat rådgivande samtal för att uppnå dels det långsiktiga och dels det kortsiktiga målet. Det skulle vara intressant att mäta hur många från enheten som tagit del av utbildningen i hur man ställer frågor om fysisk aktivitet, dokumenterar och KVÅ-kodar. Hur många utbildningstillfällen tänker man ha. Hur opinionsledarna upplevt sin roll, vad de ansett varit hindrande och möjliggörande faktorer i sin roll. I vilken mån man avser avsätta tid för att samla samtliga distriktssköterskor, läkare, fysioterapeuter, dietister, rehabiliteringskoordinatorer m.fl. för genomgång av broschyren ”Goda levnadsvanor gör skillnad”. Ska Fysioterapeuter få utbildning i kvalificerat rådgivande samtal? Jag tänker att enkäter och intervjuer kan användas för att ta reda på attityder till och upplevelser av implementeringsprocessen. Man kanske även kan använda loggböcker för att ta reda på vilka som är närvarande och vilka frågor som diskuteras vid utbildningstillfällena.
    Tack för jätteintressant läsning!
    Posted 19:59, 10 Nov 2017
    Tack för er feedback! Det är väldigt värdefullt att få hjälp med att utveckla mätningen av implementeringsprocessen.
    Birgitta
    Posted 16:35, 12 Nov 2017
    Hej Birgitta, tack för intressant läsning. Jag tror att du har ett stort jobb framför dig och därför tror jag att söka koder i journal underlättar utvärderingsarbetet. Jag tror även att det är ett stort jobb att engagera alla yrkesgrupper att ställa dessa frågor. Bra med förutbestämda tidpunkter för utvärdering och att en person har det yttersta ansvaret för att frågorna ställs. Det är ett högt mål att nå och denna patientgrupp kan ha en stor samsjuklighet och kan då behöva en aktivitet som är anpassad efter det, patienterna kunde bokas för rådgivande samtal med fysioterapeut och motion på recept. Kommer det att finnas motionsgrupper dit patienter kan gå ex 1 gång i veckan för att få hjälp med att aktivera sig? /MVH Sara
    Posted 20:21, 12 Nov 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.