Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Arezo Rezvani

Uppgift 3, Arezo Rezvani

    Table of contents
    No headers

    Innovation - Motivational interviewing (MI) inom missbruksvården i Umeå

    Från och med den 1 januari 2018 (Socialstyrelsen, 2017) blir kommuner och landsting ålagda att förebygga spelproblem samt erbjuda stöd och behandling. En av de vanligaste behandlingsmetoderna är Motiverande samtal (MI). MI är en klientcentrerad samtalsmetod som utvecklades för att behandla alkoholproblem, men används idag generellt i rådgivning och behandling gällande livsstilsrelaterade faktorer. För att kunna använda metoden ska man genomgå en grundutbildning i MI, samt få fortlöpande handledning och återkoppling genom egna inspelade samtal. Kärnkomponenterna i MI består dels av tekniker och dels av principer. I det inledande skedet utforskar rådgivaren klientens tankar och idéer om det aktuella beteendet och en förändring av detta. Detta kan göras genom användning av skalor där klienten kan skatta sin förändringsbenägenhet (tex. VAS-skala). Rådgivaren visar respekt för klientens idéer och är en jämlik samarbetspartner, istället för att försöka presentera lösningar eller övertala klienten (Miller & Rollnick, 2012). Vidare innebär MI att rådgivaren visar respekt för klientens val, har ett empatiskt förhållningssätt, medvetandegör klienten om dennes förmåga att klara en förändring, samt visar uppskattning för klientens ansträngningar.

     

    Strategier för implementering av MI-metoden:

    • Utbildning/lärande: Samtliga medarbetare och chefer ska få genomgå utbildning i MI där de får teoretiska kunskaper om MI som metod och förhållningssätt samt möjlighet att öva på MI. MI-utbildaren ska fungera som en drivande kraft i såväl planering som genomförande av satsningen. Utbildning sker gruppvis och består av fyra heldagar och två handledningstillfällen. 
    • Socialt inflytande – Detta verkställs i form av en motiverande opinionsledare som kan påverka normer och värderingar, informera om MI samt arrangera lokala MI-möten. Walter, Nutley och Davies (2003) menar att där information resoneras utifrån befintliga normer och värden, är sannolikheten större för beteendeförändring. Därför utses MI-ansvariga som ingår i den egna verksamheten som på lokalt plan kan förvalta utbildarens kunskaper. 
    • Förstärkning – Forsberg (2011) poängterar att en grundutbildning i MI inte är tillräcklig för att nå metodens syfte, varvid kompletteringar i form av återkoppling och stöd är helt avgörande för dess verkningsgrad. 
    • Facilitering – Walter et al. (2003) betonar vikten av att möjliggöra strategier som ger praktiskt stöd. Manualer utformade som checklistor av metodens kärnkomponenter anses vara en sådan form av underlättande faktor samt MI-plan som specificera hur MI skall användas i den egna verksamheten.

     

    Processutvärderingen:

    Det tar tid att införa nya metoder, varvid man bör ta hänsyn till lokala behov samt erbjuda multifacetterade strategier som möjliggör ”learning by doing” (Billsten, Holmberg & Benderix, 2014). Implementeringsforskningen påtalar vikten av att aktörer som berörs av implementeringen involveras genom hela implementeringsprocessen (Fixsen, Naoom, Blase, Friedman & Wallace, 2005). Delaktighet i implementeringsprocessen ses som en viktig förutsättning för ett lyckat genomförande. Om inte de som berörs av en förändring accepterar eller själva uttrycker att en förändring är nödvändig har implementeringen små förutsättningar att lyckas (Fixen et al., 2005). Målgruppen för införandet av MI är personer verksamma inom socialtjänsten i Umeå kommun som kommer i kontakt med individer med spelproblem/missbruk, och som arbetar i någon form för att bryta destruktivt missbruk. Samtliga kommer att utbildas i metoden samt få handledning och andra insatser i syfte att implementera MI i verksamheterna. För att ta reda på hur implementeringsprocessen framskrider görs en uppdelning enligt de strategier som är valda för att genomföra metoden vilka är: MI-utbildningen, MI-handledningen samt lokala stödjande insatser ute i verksamheterna för att införa MI. Närmare söks svar på följande frågor: 
    1. Vem utbildades i MI?
    2. Hur uppfattades utbildning av personal och chefer?
    3. Motsvarade utbildningen de behov som fanns inom verksamheterna?
    4. Hur har stödjande strukturer såsom handledning och lokala möten med MI-ansvarig personal fungerat?
    5. Har MI-planer och checklistor beträffande användandet av MI upprättats? 
    6. I vilken omfattning används MI och vad kan förklara eventuella skillnader i grad av MI-användandet?
    7. Hur ser de som deltagit i implementeringen på MI som metod?

    Billsten et al. (2014) betonar vikten av att lyssna på utövarna, eftersom genomförandet av nya metoder/nytt arbetssätt inte fungerar om deras synpunkter inte beaktas. För att få med många aspekter kommer både kvantitativa och kvalitativa metoder användas. En webbaserad enkät riktad till samtliga personer som omfattas av MI-satsningen kommer skickas ut. Därutöver kommer fyra fokusgruppintervjuer genomföras, två med personal, en med de MI-ansvariga samt en med chefer. Fokusgrupperna syftar till att fördjupa och utvidga frågorna i enkäten och få igång en diskussion där gruppen beskriver och reflekterar kring hela implementeringsprocessen och hur MI fungerat som metod i det konkreta arbetet. Dessutom kommer enskilda intervjuer genomföras med nyckelpersoner såsom kommunens utvecklingssamordnare i missbruksfrågor. En ytterligare informationskälla utgörs av offentliga dokument såsom handlingsplaner och checklistor ute i verksamheterna. Själva empiriinsamlandet, hantering av svar, tolkning och analys, sköts av externa utvärderare. Det innebär konstruktion av enkät, genomförande och bearbetning av fokusgruppintervjuerna. Detta eftersom processutvärdering kan producera data som skulle vara svårt för de som har intressen i försöket att analysera och rapportera sakligt (Moore et al., 2015).

     

    Referenser

    Billsten, J., Holmberg, R., & Bendrix, Y. (2014). Evidensbaserad praktik inom missbruks- och beroendevården. I P. Nilsson (Red.), Implementering av evidensbaserad praktik (s. 233–245). Malmö: Gleerup.

    Fixsen, D. L., Naoom, S. F., Blase, K. A., Friedman, R. M., & Wallace, F. (2005). Implementation Research: A Synthesis of the Literature. Tampa, FL: University of South Florida, Louis de la Parte Florida Mental Health Institute, The National Implementation Research Network. 

    Forsberg, L., Ernst, D., & Farbring, C. Å. (2011). Learning motivational interviewing in a real‐life setting: A randomised controlled trial in the Swedish Prison Service. Criminal Behaviour and Mental Health, 21(3), 177–188.


    Miller, W. R., & Rollnick, S. (2012). Motivational interviewing: Helping people change. Guilford press.


    Moore, G. F., Audrey, S., Barker, M., Bond, L., Bonell, C., Hardeman, W., ... & Baird, J. (2015). Process evaluation of complex interventions: Medical Research Council guidance. bmj, 350, h1258.

    Socialstyrelsen. (2017). Spelmissbruk likställs med annat missbruk. Hämtad 2017-09-22, från http://www.socialstyrelsen.se/nyhete...dannatmissbruk

    Walter, I., Nutley, S., & Davies, H. (2003). Developing a taxonomy of interventions used to increase the impact of research. Unpublished discussion paper, Research Unit for Research Utilisation, Department of Management, University of St. Andrews, Scotland.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Hej Arezo! Du har utvecklat din beskrivning av innovationen så att det är tydligare vad den innebär. Du har operationaliserat din innovation genom att beskriva vilka åtgärder som ska genomföras. Åtgärderna är 1) utbildning av alla medarbetare och chefer i MI-metoden fyra dagar och 2) handledning vid två tillfällen, 3) andra insatser så som att MI-ansvarig utses i verksamheten, återkoppling och stöd ges, och slutligen ska manualer och MI-planer skapas inom respektive verksamhet. Jag blir nyfiken på vem som ska ge återkoppling och stöd till medarbetarna, är det MI-ansvariga? Implementeringsprocessens framåtskridande mäts genom de frågor du ställt upp. Data samlas in med hjälp av enkäter, fokusgruppsintervjuer och genom dokument som handlingsplaner och checklistor/manualer i verksamheterna. Det verkar som bra metoder för att dels få kvantitativa data så som hur många som fått utbildning och handledning vilket kan jämföras med totala antalet medarbetare och chefer, om det finns MI-ansvariga i alla verksamheter, hur många som fått återkoppling och stöd, och slutligen om alla verksamheter har manualer/checklistor och MI-planer. Jag antar att enkäter och intervjuer kommer göras vid olika tillfällen för att följa implementeringsprocessen eller ska mätningar ske vid flera tidpunkter? Frågorna 2, 3, 4 och 7 fokuserar på kvalitativa faktorer i implementeringen vilket stödjer att medarbetarna involveras i implementeringsprocessen. Hur vet du att MI-metoden är implementerad? Är det när alla har fått utbildning och handledning och när det finns handlingsplaner och checklistor i alla verksamheter? Vet man hur många personer som har spelproblem/missbruk inom socialtjänsten? Skulle man kunna mäta hur många som erbjuds behandling med MI och hur många som får behandling med MI för att mäta graden av implementering? Du har genomgående använt och resonerat utifrån litteraturen för att tydliggöra och stödja dina val av strategier och mätmetoder.
    Tack för spännande läsning! Jag ser fram emot fortsättningen.
    Hälsningar Birgitta O
    Posted 22:05, 7 Nov 2017
    Tack för en jättebra kommentar med genomtänkta frågor. Vad gäller återkoppling och stöd är det som du är inne på, att MI-ansvariga ska ha den uppgiften, men jag ska fundera lite mer kring huruvida jag kan utveckla det. Tanken är att genomföra enkäten först och intervjuer vid senare tillfälle. Intervjuerna ska genomföras två gånger med personal, vilka sker vid olika tillfällen med en viss tid emellan för att se hur implementeringen framskrider. Vad gäller huruvida MI-metoden ska anses implementerad så tänker jag, liksom du är inne på, att när strategierna för implementering blivit nyttjade och mäts så ska det vara ett mått på om MI kan anses implementerad el. ej. Jag har inga siffror på antalet med spelproblem inom socialtjänsten, då det inte varit en grupp som fått hjälp för sådana problem tidigare. De har kunnat få ekonomiskt bistånd etc. men det har inte rapporterats som "spelmissbrukare" så som de med annat missbruk som kunnat söka specifikt för just alkohol/drogproblem. Men den siffran lär tydliggöras efter att lagen börjar tillämpas fr.o.m år 2018 tänker jag. Däremot kan man absolut mäta hur många som erbjuds behandling med MI och hur många som tar emot den behandlingen, t.ex. genom dokumentation. Tack återigen för intressanta frågor och feedback som gett mig mer att tänka på inför fortsättningen med arbetet!
    Posted 16:04, 8 Nov 2017
    Hej Arezo!
    Vilket spännande arbete du gjort. Mycket tydlig beskrivning av processen för att utbilda i MI-Metoden. Jag tycker att inovationen är tydligt beskrivet; att du avser att implementera MI-metoden för personer verksamma inom socialtjänsten i Umeå kommun som kommer i kontakt med individer med spelproblem/missbruk, och som arbetar i någon form för att bryta destruktivt missbruk.

    Jag tycker att du har formulerat en väldigt bra processutvärdering som tar upp det relevanta variablerna och dessa stämmer mycket väl mot den innovation som du valt.Genom att du följer dessa processteg kommer du att kunna följa implementeringen väldig väl. Det jag tänkte på är samma som Birgitta nämnde att när är ni i mål? Det kan vara bra att sätta ett målvärde, då viss omsättning i personalgruppen kommer att göra det svårt att nå 100%, tror jag.

    För att sedan kunna följa om personalen utövar MI så kan man kanske följa antalet och kvalitén på de inspelade handledarsamtalen.

    Vänliga hälsningar
    Anki H Lantz
    Posted 17:39, 10 Nov 2017
    Tack för din kommentar! Jag håller med, behöver sätta ett "slutdatum". Ska absolut vara mer specifik i det fortsatta arbetet. Tanken är att metoden ska användas av all personal som kommer i kontakt med målgruppen, så ny personal kommer också behöva utbildning och handledning i metoden.
    Posted 20:12, 10 Nov 2017
    Hej Arezo, jag tycker du gjort ett bra arbete där du förklarat MI bra och hur du vill gå till väga för att implementera det. Ibland kan det vara lite svårt att hålla kvar ett nytt förhållningssätt med patienterna, det är lätt att prata lite för mycket eller säga jag förstår vilket inte rekommenderas enl Mi, vill därför tipsa om hur vi gör på Falu lasarett, där finns några träningstillfällen per termin som alla som gått Mi kan komma och öva på varandra och utbyta erfarenheter, dessa träffar leds av en person med flera års erfarenhet. Det är ett bra sätt att "hålla kvar" MI tänket tycker jag. Du har bra frågor till utvärderingen tycker jag. Hur många personal omfattas av detta arbete? Blir materialet stort om många ska svara på formuläret kan några frågor göras om till skalfrågor, ska själv använda Likert. Tack för intressant läsning / Sara
    Posted 10:39, 12 Nov 2017
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.