Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 3, Ann-Christin Lantz

Uppgift 3, Ann-Christin Lantz

    uppdaterad Uppgift 3 Mäta utfallet av implementeringen av forskningsprojektet personcentrerad överlämning vid skiftbyten för delaktiga patienter

     

    Figur 1 Personcentrerad överlämning en översiktsbild mini.jpg

    Figur 1. Personcentrerad överlämning i tre steg;

     

    Idag sker skiftbytesrapporten/överlämningen på många sjukhusens slutenvårdsavdelningar inne på expeditioner utan patient/närstående närvarande. Nuvarande kunskapsläge förordar att kommunikationen vid skiftbyten bör ske anskikte mot ansikte, ha en strukturerad dokumentation och patient involvering samt att it-teknik används för att stödja processen (Smeulers, Lucas, & Vermeulen, 2014). Bedside Handover är en beforskad och utvärderad modell framtagen i australien som uppfyller dessa kriterier, (Chaboyer, McMurray, & Wallis, 2010). Personcentrerad överlämning (PCÖ), en svensk översättning av modellen Bedsid Handover, är ett nytt arbetssätt som innebär att personalen skiftbytes rapporterar tillsammans med patienterna. Det innebär att avgående sjuksköterska (som också leder överlämningen) och avgående undersköterska tillsammans med patienten överlämnar information till påstigande vårdlag (sjuksköterska, undersköterskor). I de fall som patienten önskar, så bjuds närstående in att delta vid överlämningen. Det gäller överlämningen mellan dag och kvällsskift. Överlämningsproceduren kan delas in i tre steg, se figur 1. Överlämningens verbala kommunikationsstruktur är den av socialstyrelsen rekommenderad; iSBAR och som tillägg används patientens elektroniska journal (EHR) via transportabel dator. Patientdokumentationen följer en förutbestämd struktur som gäller i regionen. 

     

    Utbildning en del av implementeringsprocessen

    Hinder för att använda den nya kunskapen är till viss del identifierade och i det här fallet handlar det om att överlämningstiden, sekretess och att det kan upplevad obekvämt (Klee et al. (2012); Bruton. Et al (2016); Whitty et al (2016)). Förslag till verksamheterna hur dessa kan mötas på olika sätt finns framtaget i information och utbildning av arbetssättet. Utbildningen planeras i två steg och bygger på facilitering, enligt erfarenheter från Eriksson, o.a., (2011). Steg 1) Faciliterare från Vårdkvalitetsavdelningen, undervisar avdelningschef (AC) och två blivande PCÖ-instruktörer per avdelning (en undersköterska och en sjuksköterska utsedda av AC), vid två utbildningstillfällen, inklusive en arbetsuppgift (”hemläxa”) mellan dessa tillfällen. Under denna utbildning så arbetar avdelningens införande team med att ta fram flödesschema och lathund för arbetssättet anpassat till avdelningens kontext. 2) Under 4 v undervisar PCÖ-instruktörerna vårdpersonalen på avdelningen under överlappningstid med hjälp av ett utbildnings-paket. Ett utbildningspaket innehållande inspelad föreläsning, metodfilm, träna med hjälp av rollspel. Utbildningspaketet är tänkt att användas för ny anställda och studenter.

    Implementeringsprocessen följs via möten i olika nivåer

    Faciliterare på vårdkvalitetsavdelningen (VKA) handleder och följer avdelningschefen (AC) och PCÖ-instruktörerna i implementeringsarbetet, enligt erfarenheter från Eriksson, o.a., (2011) samt enligt ramverket för iPARISH (Harvey & Kitson, 2015), genom att varannan vecka sammankallas alla interventionsavdelningars AC och PCÖ-instruktörerna till gemensamt möte för att dela erfarenheter och varannan vecka går VKA ut till respektive interventionsavdelning. Varje AC delegerar till utsedda ambassadörer (troligtvis gruppchefer) att dagligen kort på morgonmöten, enligt rekommendationer från Guldbrandsson, (2007) följa i vilken utsträckning implementeringen framskrider genom följande frågor;

    1. Upplevde man några hinder/vinster med överlämningarna igår; följsamhet till iSBAR, hur fungerar det att ha med patientjournalen vid överlämningen, överlämningstiden, hur upplevs sekretess frågan samt hur uppleves det att delta i PCÖ

    2. Om någon överlämning uteblev igår och i så fall varför. Dokumenterar antalet uteblivna överlämningar och varför i loggbok.

    AC genomför ett uppföljningsmöte per vecka med PCÖ-instruktörer under införandeperioden,korta anteckningar av hur det gått fylls på i loggboken. Loggboksanteckningarna sammanfattas och återkopplas till berörda chefer och alla medarbetar via ledningsgruppsmöten och APT, så att alla intressenter kan följa implementeringen av innovationen.Här följs hur PCÖ-instruktörerna upplever att arbete med att handleda vårdpersonalen i det praktiska arbetet framskrider, vilket är en viktig del för att få ett förändrat beteende enligt Joyce och Showers (2002). Efter dessa 5 veckor av implementering kommer observationer att göras enligt ett strukturerat observations-protokoll som tidigare används i Australien för att utvärdera implementering av införandet av metoden (McMurray, Chaboyer, Wallis, & Fetherston, 2010). Observationsprotokollet har översatts till svenska förhållanden och pilottestats på en avdelning av forskningsgruppen. Observationerna planeras utföras av forskningsknutna personer. Observationsprotokollet tar bland annat upp följsamhet till iSBAR, vilka som är aktiva i samtalet osv och det avser att fånga i vilken utsträckning innovationen är inbäddad i verksamheten. Valet av att följa implementeringen via olika nivåer av möten används för att förankra och överlåta ansvaret på innovationen till varje avdelning, vilket är viktigt för att de själva ska kunna vidmakthålla det nya arbetssättet. Tillägget av oberoende observationer används för att kunna uttala sig om hur metodtrogna avdelningarna är till innovationen och för att se när implementeringen kommit i mål.

     

    Referenser

    Chaboyer, W., McMurray, A., & Wallis, M. (2010). Bedside nursing handover: a case study. International Journal of Nursing Practice, 27-34.

    Eriksson, L., Thu Nga, N., Hoa, D. P., Persson, L.-Å., Ewald, U., & Wallin, L. (2011). Newborn care and knowledge translation perceptions among primary healthcare staff i northern Vietnam. Implementation Seience, 1-10.

    Guldbrandsson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. -En forskningssammanställning. Statens folkhäloinstitut: Erlanders.

    Harvey, G., & Kitson, A. (2015). IMPLEMENTING EVIDENCE-BASED PRACTIC IN HEALTHCARE; a facilitation guide. New York: Routledge.

    Joyce, B., & Showers, B. (2002). Student Achievement Through Staff Development. Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development.

    McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., & Fetherston, C. (2010). Implementing bedside handover: strategies for change management. Journal of Clinical Nursing, 2580-2589.

    Smeulers, M., Lucas, C., & Vermeulen, H. (2014). Effectiveness of different nursing handover styles for ensuring continuity of information in hospitalised patients (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews, 1-28.

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Hej Ann-Christin!
    Du har en tydlig och lättförståelig beskrivning av din innovation. De olika stegen i överlämningen är lätta att följa och blir extra tydliga med bilderna. Det möjliggör utvärdering av att alla åtgärder sker i de olika stegen, och du tänker följa implementeringsprocessen genom möten på olika nivåer. Variablerna bedömer jag att de överensstämmer med innovationen. Variabeln du mäter kvantitativt är antalet uteblivna PCÖ som registreras/mäts med hjälp av loggbok. Även hinder och vinster med PCÖ följs muntligt vid dagliga morgonmöten. De andra variablerna som ni följer så som erfarenheter och upplevelse av att handleda praktiskt i PCÖ, dokumenteras eller mäts det på något sätt? Du har valt att använda observationer enligt ett standardiserat och strukturerat observationsprotokoll för att utvärdera om innovationen är implementerad. Där mäts följsamheten till iSBAR och jag funderar då på om det finns en journalmall som stödjer iSBAR eftersom personcentrerad överlämning även innebär att dokumentationen ska vara strukturerad? Eller är den strukturerade dokumentationen och iSBAR två olika variabler som utvärderas i observationsprotokollet för att mäta metodtroheten? Jag blir nyfiken på om denna metod med observation tillsammans med ett protokoll har använts i Sverige tidigare? Är protokollet översatt och anpassat till svenska förhållanden? Du har stöd i litteraturen för valda strategier och metoder för att följa implementeringsprocessen. Hur gör ni om innovationen inte är fullt ut implementerad efter 5 veckor? Finns utbildning i PCÖ i introduktionsutbildningen för nyanställda?
    Tack för intressant läsning!
    Hälsningar Birgitta O
    Posted 21:06, 8 Nov 2017
    Du har en välformulerad beskrivning av din innovation där man kan följa de olika stegen i överlämningen vid skiftesbyten. Den är operationaliserad på ett tydligt sätt så att det blir möjligt att kunna utvärdera i vilken grad innovationen blir implementerad. De olika stegen beskriver vad de påstigande- och avlösande vårdlagen bestående av sjuksköterska och undersköterska ska göra i ett förberedande skede, själva strukturen vid överlämningen samt fördelning av arbetet efteråt. Vad gäller dina valda implementeringsstrategier undrar jag om det dels är faciliterare och dels återkoppling? Du nämner att it-teknik ska användas för att stödja processen men nämner inte det specifikt som en strategi för att stödja implementering. Jag tänker att det är en organisatorisk stödåtgärd som kan vara en del av implementeringsstrategin och därmed även borde ingå i processutvärderingen huruvida man kunnat tillgodose detta? Du avser att mäta genomförda/icke genomförda överlämningar genom att använda loggbok, detta genom att gruppcheferna vid varje morgonmöte avsätter tid för att gå igenom dessa frågor med arbetslaget. Det låter som ett rimligt och bra tillvägagångssätt. Liksom Birgitta O, undrar jag om det finns utbildning i PCÖ som nyanställda får genomgå men även samtliga nuvarande anställda, som en del av implementering av innovationen? Visst mäter observationsprotokollet själva följsamheten till PCÖ och inte nödvändigtvis implementeringsstrategierna? Du nämner att AC ska genomföra ett uppföljningsmöte/vecka med instruktörerna för att ta reda på deras upplevelser av att handleda vårdpersonalen i det praktiska arbetet. Är det något som du avser mäta och i så fall på vilket sätt?
    Tack för en intressant läsning, ser framemot fortsättningen!
    Posted 18:48, 10 Nov 2017
    Hej Ann-Christin, Jag tycker att din innovation är ett bra sätt att involvera pat och anhöriga i vården. Den kan utvärderas på ett bra sätt och personalen kan hjälpas åt på ett bra sätt för att få nya rutiner att följa. Du har beskrivit innovationen bra och har bra och enkla frågor som är lätta att använda sig av i det dagliga arbetet. Jag tror att nya rutiner som har ett formulär att luta sig emot har bättre chanser att fungera. Bra med uppföljning veckovis för chefer och instruktörer för att stödja förändringsarbetet, är detta något som även ssk och usk får en chans att ta del av. Jag tror det är viktigt med återkoppling och en chans att diskutera hur de nya rutinerna fungerar i praktiken och inte bara på papper. Är det tänkt att alla skift ska rapportera över tillsammans patienten, jag tänker då i första hand på tiderna för skiftbyten och trötta, sjuka patienter, eller är det tänkt att rapporten mellan dag och kvällsskift sker på detta sätt. Intressant läsning om ett arbetssätt som jag tror gagnar både pat, anhöriga och personal. / Sara
    Posted 20:41, 12 Nov 2017
    Tack så mycket för alla synpunkter, frågor och funderingar! Det är mycket som jag fortfarande behöver utveckla.
    /anki
    Posted 10:31, 13 Nov 2017
    ursäkta att det blir olika format på texten. Jag förstår inte varför den inte blir samma överallt.
    /anki
    Posted 23:10, 13 Nov 2017
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.