Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 2, Implementering av kunskap i praktik > Sara Skogli, Uppgift 2 > Uppgift 2, Sara Skogli

Uppgift 2, Sara Skogli

    Table of contents
    No headers

    Ny version, får inte bort den gamla / MVH Sara Skogli

     

    Metod för att stödja implementering: Uppgift 2                          Sara Skogli


    Införandet av personcentrerad vård på Njur, Peritoneal och Hemodialys-mottagningarna baseras på ett politiskt beslut och finns inskrivet i patientlag (2014:821) Kap 5-6.

    Personcentrerad vård är ett begrepp som innebär att patienten ses som en person med resurser och förmågor och som har en aktiv roll i den egna vården. På detta sätt utformas vården i samråd mellan patient och vårdgivare. Utgångspunkten är patientens berättelse, i berättelsen framkommer patientens egna resurser som kan bestå i till exempel motivation eller socialt nätverk. Den centrala delen är partnerskapet mellan patient och vårdgivare, ett partnerskap där två experter möts. Patienten är expert på hur det är att leva med en viss sjukdom och vårdgivaren är expert på en generell nivå. Tillsammans utformas en personlig hälsoplan som dokumenteras i journalen. Tanken är att hälsoplanen ska ge en sammanhållen vård och revideras regelbundet för att patienten ska slippa upprepa sin berättelse vid varje kontakt med vården(Centrum för personcentrerad vård [GPCC],2017).

    Forskning visar att ett personcentrerat arbetssätt ökar patientens kunskap om den egna hälsan samt dennes tillfredsställelse med vården(Hedman, 2014; Lewin, Entwistle, Zwarenstein & Dick, 2001).

    Studier har även visat att detta arbetssätt har en gynnsam effekt på både patient och personals hälsa(Edvardsson, 2010).


    Inom Landstinget Dalarna finns en handlingsplan för detta införande som riktar sig till chefer på olika nivåer, det finns även anordnade utbildningstillfällen för utvald personal(Landstinget Dalarna [LD] 2017).

    Faktorer som kan försvåra implementering av ny evidens kan vara resurs-, tid- eller utbildningsbrist. Det kan då vara svårt för ledare att skapa ett klimat där implementering blir framgångsrik(Svensk sjuksköterskeförening, 2013).

    För att lyckas bra med implementering av en ny rutin eller arbetssätt är det viktigt att den nya rutinen har märkbara fördelar(Guldbrandsson, 2007).


    Active implementation frameworks

    Detta implementeringsverktyg består av fyra ramverk som interagerar och kompletterar varann. Första ramverket, Implementation stages har delats upp i fyra faser:

    -Inventering, där tittar man på behovet, alternativa förändringar samt intressenter.

    -Installation, förberedelser, resurstilldelning och planering

    -Initial användning, man börjar använda metoden

    -Rutinisering, metoden används som tänkt, implementerad till fullo.

    I andra ramverket Implementation drivers redogörs för tre funktioner som stöd för att behålla den implementerade metoden. Tre viktiga delar samspelar som drivande, kompletterande och stödjande roller vid de två sista faserna i implementeringen.

    Kompetensen hos användaren, organisationen och ledarskapet.

    För att en ny metod ska kunna få fäste behövs det kompetenta användare, miljön i organisationen måste också vara mottaglig för förändring samt att eventuella utmaningar tas emot av en beredd ledning.  

    Improvement cycles är det tredje ramverket och ska reducera svårigheter som kan uppkomma när den nya metoden ska användas till fullo. Här betonas värdet av att involvera ledning på ett systematiskt sätt i förbättringsarbetet.

    Det fjärde och sista ramverket, Active Implementations Frameworks består av tre delar som lyfts fram olika av olika forskare. De är förutsättningarna för en lyckad implementering, metodens karakteristika, vilket kvalitet och effektivitet har den implementerade metoden. Beskrivning av metodens komponenter, hur väl har metoden specificerats. Förekomst av och egenskaper hos implementering aktörerna, grupper och personer som arbetar med implementeringen(Carlfjord, 2014).


    Jag är med i en grupp på min sektion som arbetar med att införa en mer personcentrerad vård. Denna metod har jag valt att titta mer på då jag tror att den passar till detta arbete hos oss. Vi har börjat med utbildning av vissa utvalda personer där jag ingår, urvalet är baserat på vilken yrkesroll var och en har, dvs vi arbetar som sjuksköterskor i olika delar av verksamheten, vår chef och biträdande chef ingår också i denna grupp. Tanken är då att vi ska stötta och fungera lite som bollplank under införandet av Pcv. Arbetet har inte kommit så långt men vi håller på att planera för informationsträffar för övrig personal, dessa ska arrangeras som två stycken tema eftermiddagar med obligatorisk närvaro för alla yrkeskategorier. Dessa kvällar ska ledas av oss i Pcv-gruppen med en kort föreläsning av en gäst. Detta för att höja allas kompetens inom området och på så sätt även minska motstånd som vi mött hos våra arbetskamrater. Vi har en stor fördel under just detta implementeringsarbete och det är att ledningen är involverad från början, ett minus i arbetet är att ingen av våra läkare ingår i gruppen.

    För att kunna utvärdera vårt arbete har en sjuksköterska på mottagningen intervjuat 20 % av våra hemodialyspatienter, tanken är att det kommer en uppföljning av dessa intervjuer under våren för att undersöka om patienterna upplever någon skillnad på personalens arbetssätt och bemötande. Vår mottagning ingår även i en studie som utförs från Högskolan Dalarna, vilken följer vårt införande av personcentrerad vård.


    Referenslista


    Carlfjord, S(2014). Modeller och ramverk. I P. Nilsen (Red.), Implementering av evidensbaserad praktik(s. 115-131). Malmö: Gleerups förlag.


    Edvardsson, D(2010).Personcentrerad omvårdnad-definition, mätskalor och hälsoeffekter. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad: teori och praktik (s. 29-38). Lund:studentlitteratur.


    Hedman, H(2014). Patientens - personens röst. I I. Ekman (Red.), Personcentrering inom hälso och sjukvård: Från filosofi till praktik (s. 7-19). Stockholm:Liber.


    Landstinget Dalarna. (2016.). Övergripande handlingsplan för personcentrerad vård (PCV) Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård. Hämtad  21 September, 2017, från

    http://www.ltdalarna.se/Global/Bilder/Bildspel/Startsida_655X235/Aktuellt_bildspel/Handlingsplan%20personcentrerad%20v%C3%A5rd%202016.pdf


    Lewin, S., Skea, Z., Entwistle, V-A., Zwarenstein, M. & Dick, J(2001). Interventions for providers to promote a patient-centred approach in clinical consultations (Review). Cochrane database of systematic reviews, (4). doi:10.1002/14651858.CD003267.


    SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad 19 September, 2017, från
    https://www.riksdagen.se/sv/dokument...1_sfs-2014-821

     

    Svenska sjuksköterskeförening(2013) Svensk sjuksköterskeförening om: Implementering[Broschyr]. Stockholm. Från http://swenurse.se



     

     

     

     

     

     

    Metod för att stödja implementering: Uppgift 2                          Sara Skoglï


    Införandet av personcentrerad vård baseras på ett politiskt beslut och finns inskrivet i patientlag (2014:821) Kap 5-6.

    Inom Landstinget Dalarna finns en handlingsplan för detta införande som riktar sig till chefer på olika nivåer, det finns även anordnade utbildningstillfällen för utvald personal(Landstinget Dalarna [LD] 2017).

    Faktorer som kan försvåra implementering av ny evidens kan vara resurs-, tid- eller utbildningsbrist. Det kan då vara svårt för ledare att skapa ett klimat där implementering blir framgångsrik(Svensk sjuksköterskeförening, 2013).

    För att lyckas bra med implementering av en ny rutin eller arbetssätt är det viktigt att den nya rutinen har märkbara fördelar(Guldbrandsson, 2007).


    Active implementation frameworks


    Detta implementeringsverktyg består av fyra ramverk som interagerar och kompletterar varann. Första ramverket, Implementation stages har delats upp i fyra faser:

    -Inventering, där tittar man på behovet, alternativa förändringar samt intressenter.

    -Installation, förberedelser, resurstilldelning och planering

    -Initial användning, man börjar använda metoden

    -Rutinisering, metoden används som tänkt, implementerad till fullo.

    I andra ramverket Implementation drivers redogörs för tre funktioner som stöd för att behålla den implementerade metoden. Tre viktiga delar samspelar som drivande, kompletterande och stödjande roller vid de två sista faserna i implementeringen.

    Kompetensen hos användaren, organisationen och ledarskapet.

    För att en ny metod ska kunna få fäste behövs det kompetenta användare, miljön i organisationen måste också vara mottaglig för förändring samt att eventuella utmaningar tas emot av en beredd ledning.  

    Improvement cycles är det tredje ramverket och ska reducera svårigheter som kan uppkomma när den nya metoden ska användas till fullo. Här betonas värdet av att involvera ledning på ett systematiskt sätt i förbättringsarbetet.

    Det fjärde och sista ramverket, Active Implementations Frameworks består av tre delar som lyfts fram olika av olika forskare. De är förutsättningarna för en lyckad implementering, metodens karakteristika, vilket kvalitet och effektivitet har den implementerade metoden. Beskrivning av metodens komponenter, hur väl har metoden specificerats. Förekomst av och egenskaper hos implementering aktörerna, grupper och personer som arbetar med implementeringen(Carlfjord, 2014).


    Jag är med i en grupp på min sektion som arbetar med att införa en mer personcentrerad vård. Denna metod har jag valt att titta mer på då jag tror att den passar till detta arbete hos oss. Vi har börjat med utbildning av vissa utvalda personer där jag ingår, urvalet är baserat på vilken yrkesroll var och en har, dvs vi arbetar som sjuksköterskor i olika delar av verksamheten, vår chef och biträdande chef ingår också i denna grupp. Tanken är då att vi ska stötta och fungera lite som bollplank under införandet av Pcv. Arbetet har inte kommit så långt men vi håller på att planera för informationsträffar för övrig personal, dessa ska arrangeras som två stycken tema eftermiddagar med obligatorisk närvaro för alla yrkeskategorier. Dessa kvällar ska ledas av oss i Pcv-gruppen med en kort föreläsning av en gäst. Detta för att höja allas kompetens inom området och på så sätt även minska motstånd som vi mött hos våra arbetskamrater. Vi har en stor fördel under just detta implementeringsarbete och det är att ledningen är involverad från början, ett minus i arbetet är att ingen av våra läkare ingår i gruppen.


    Referenslista

    Carlfjord, S(2014). Modeller och ramverk. I P. Nilsen (Red.), Implementering av evidensbaserad praktik(s. 115-131). Malmö: Glerups förlag.


    Landstinget Dalarna. (2016.). Övergripande handlingsplan för personcentrerad vård (PCV) Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård. Hämtad  21 September, 2017, från

    http://www.ltdalarna.se/Global/Bilder/Bildspel/Startsida_655X235/Aktuellt_bildspel/Handlingsplan%20personcentrerad%20v%C3%A5rd%202016.pdf


    SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Sveriges riksdag. Hämtad 19 September, 2017, från
    https://www.riksdagen.se/sv/dokument...1_sfs-2014-821

     

    Svenska sjuksköterskeförening(2013) Svensk sjuksköterskeförening om: Implementering[Broschyr]. Stockholm. Från http://swenurse.se

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Hej Sara!
    Vad roligt att läsa att ni på er sektion arbetar för att införa en mer personcentrerad vård. Du skriver att ni har en handlingsplan för införandet och i den finns det kanske beskrivet vad Pcv innebär hos er. Men utifrån den här beskrivningen så har jag lite svårt att förstå vad det är ni önskar bli annorlunda i verksamheten efter ni infört Pcv. Du skriver att ni ska ha informations eftermiddagar för alla yrkeskategorier, men jag blir lite nyfiken på vad det är som ni ska informera om som är det nya. Är det något som personalen ska lära sig eller göra annorlunda för att vården ska bli mer personcentrerad hos er?
    Du skriver i din inledning att det är viktigt att den nya rutinen/arbetssättet har märkbara fördelar. Vilka är dessa fördelar med Pcv och är det fördelarna beskriver det önskade framtida läget i er verksamhet? Hur ni vet när kommit i mål och att vården är personcentrerad?
    Du har valt Active implementation framworks som du beskriver har 4 delar, och det verkar vara en lämplig strategi utifrån din beskrivning. Men det är svårt att följa det fjärde steget. Här behöver metodens karakteristiska, kvaliteter och vad som ska bli effektivare beskrivas lite mer för att skapa en förståelse för att veta när ni är klara med implementeringen. Det här ramverket innehåller likt implementeringsmodellerna KTA och PARISH; facilitering, kontext, användarna och metoden, som verkar vara de viktigaste bitarna att förhålla sig till vid ett införande.
    Ett vanligt missförstånd i samband med förändringsarbete är att information räcker för att en förändring ska starta och att utbildning leder till användning (Fixsen 2005, Azocar 2003, Davis 1995, Denton 2003, Rogers 2002). Oftast behövs även handledning i det nya arbetssättet i den egna vardagen för att personer ska vara trygga och bekväma att pröva ett nytt beteende (Joyce & Showers, 2002).
    Det är ett toppenarbete som ni gör och er implementeringsplan kan ju även inspirera andra landsting att påbörja detta viktiga arbete.
    Tack för att jag fick ta del av ditt arbete.
    /Ann-Christin H Lantz
    Posted 17:18, 7 Oct 2017
    Hej Sara!
    Jag ber om ursäkt för att du får återkoppling först nu! Jag såg inte att du hade skrivit något förrän idag då jag missat "underfliken".
    Det låter intressant att få vara delaktig i införandet av personcentrerad vård, som är så aktuellt i hela Sverige. Det skulle vara bra att få en kort beskrivning av personcentrerad vård. Jag blir nyfiken på vad arbetssättet innebär i er kontext och vad förbättringarna blir för just era patienter? Vad kommer det ändrade arbetssättet innebära för personalen? Finns det även nackdelar för personalen? Du beskriver det ramverk som ska vara teoribasen för implementeringen Active Implementation Frameworks. Förstår jag det rätt att du tillsammans med dina kollegor, som är utvalda att få utbildning, utgör det organiserade expertstödet(implementation teams) som ska guida implementeringsprocessen genom de fyra faserna? Vilka komponenter i personcentrerad vård finns som skulle kunna vara måttstock på om ni har lyckats införa det personcentrerade arbetssättet? Tack för att jag fick ta del av ditt arbete och jag ser fram emot att få höra och lära mig mer om ditt projekt!
    Hälsningar Birgitta Ohlson
    Posted 19:10, 16 Oct 2017
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.