Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 2, Implementering av kunskap i praktik > Maria Amundsson, uppgift 2

Maria Amundsson, uppgift 2

    Table of contents
    No headers

    1 INNOVATIONEN

    Att identifiera äldre sköra patienter vid akutmottagningen i Falun samt att utföra lämpliga aktiviteter och omvårdnadsåtgärder riktade mot de utvalda patienterna. Syftet är att minska risk för vårdskador, onödig vårdtid och negativa patientupplevelser under besökstiden.

    1.1 Bakgrund

    Definitionen för ålderdom går vid 65 år (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2013; Socialstyrelsen, 2011). En ökad ålder innebär en längre vistelsetid på akutmottagningen och ett ökat behov av akut omhändertagande. Patienter över 80 år har i genomsnitt 41 minuter längre besökstid än samtliga patienter (Socialstyrelsen, 2015). Bristfälliga omvårdnadsåtgärder under väntetiden på akutmottagningen kan öka riskerna för vätskebrist, trycksår och fall (Socialstyrelsen, 2006, refererad i SBU, 2013). De förebyggande åtgärder som sätts in vid misstänkt höftfraktur är inriktade mot intorkning och malnutrition, inkontinens, trycksår, låg kroppstemperatur och förvirring (Skog, 2016). Negativa upplevelser som den äldre patienten beskriver från besöket på en akutmottagning är långa väntetider, brist på information och bristande vård gällande nutrition, hygien och komfort (Larsson Kihlgren et at., 2004; Lyons & Paterson, 2009; Olofsson, Carlström & Bäck-Pettersson, 2012; Watson, Marshall & Fosbinder, 1999). Även att de blir lämnade ensamma under långa stunder upplevs negativt (Larsson Kihlgren et al, 2004; Olofsson et al., 2012). En vårdskada inträffar vid nästan 8 procent av alla vårdtillfällen och kostnaden uppskattas till 7 miljarder/år (Sveriges Kommuner och Landsting, 2016). Vårdgivaren har en skyldighet att vidta åtgärder för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador (Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659), kap. 3, 2 §). Identification of Seniors At Risk (ISAR) är ett screeningverktyg som används för att identifiera riskpatienter från 65 år och uppåt som kan ha nytta av specifika åtgärder underbesöket på akutmottagningen. ISAR består av ett formulär med sex frågor (se bilaga 1). Varje fråga resulterar i ett poäng, vid två poäng eller mer ses ett positivt utfall och patienten blir identifierad som riskpatient. Beroende på olika faktorer ska formuläret fyllas i av patient, anhörig eller personal (se bilaga 2) (St. Mary’s hospital center, 2000). ”Projekt Kersti” pågick år 2004-2007 (Mynewsdesk, 2007; Rolands, 2004). I arbetet på akutmottagningen skulle ”Kerstipatienter” äldre än 75 år identifieras och lämpliga åtgärder initieras (se bilaga 3).

    1.2 Metod

    ·         Samtliga patienter i åldersgruppen 65 år och äldre som inkommer till akutmottagningen screenas med verktyget ISAR. Den sjuksköterska som skriver in patienten på akutmottagningen ansvarar för att genomföra screeningen.

    ·         Stationsansvarig sjuksköterska på aktuell klinik tar över ansvaret för patienten efter inskrivning. Patientansvarig sjuksköterska värderar vilka insatser som är aktuella för den patient där screeningen visat sig positiv. Valbara aktiviteter och omvårdnadsåtgärder är de samma som i ”projekt Kersti” (se bilaga 3).

    ·         Valda aktiviteter/omvårdnadsåtgärder utförs av sjuksköterska eller undersköterska på akutmottagningen. Patientansvarig sjuksköterska är ytterst ansvarig för att aktiviteterna/omvårdnadsåtgärderna genomförs.

    ·         Innovationen skall genomföras under en period av fyra veckor och därefter utvärderas.

    2 IMPLEMENTERINGSSTRATEGIER

    2.1 Faktorer av betydelse för implementering

    Faktorer av betydelse för implementering är egenskaper hos ledaren, organisationen och kulturen/medarbetarna (Fixen, Blase, Timbers & Wolf, 2001, refererad i Socialstyrelsen, 2012; Sandström, Borglin, Nilsson & Willman, 2011). Valet av implementeringsstrategier för aktuell innovation har inriktats på att svara mot dessa faktorer.

    2.1.1 Kulturen/medarbetarna

    Interaktiv utbildning och utbildning i små grupper, praktisk demonstration och feedback är kraftfulla strategier vid främjande av beteendeförändring (Howell, Hack & Green, 2014).  Utbildning/lärandeär en förändringsmekanism som innefattar kompetensutveckling och lärande. Utbildning i små grupper, föredrag, workshops och skriftligt utbildningsmaterial är exempel på implementeringsstrategier (Walter et al., 2003). Strategi för implementering av innovationen kommer att innefatta utbildning för personal gällande både användandet av ISAR samt omvårdnadsåtgärder riktade mot aktuell patientgrupp i små personalgrupper. Utbildningen bör innefatta både praktiskt genomförande av screening, föreläsning från lämplig person med kunskap inom geriatriken och workshop med diskussionsutrymme.

    2.1.2 Organisationen

    Påminnelser via datorsystem visar i ett fåtal studier på markanta förbättringar av beteende hos användaren, de flesta studier resulterar i små till modesta förbättringar (Shojania et al., 2009). Förstärkning klassas som en förändringsmekanism som genom påminnelser uppnår önskade beteenden. Förändringsmekanismen facilitering innefattar tekniskt stöd. En kombination av två förändringsmekanismer där resultatet inte går att härleda till enskild strategi definieras som multifacetterad implementeringsstrategi. Påminnelser, checklistor och datorbaserade stödsystem är olika implementeringsstrategier (Walter et al., 2003). I de fall som ISAR gett positivt utfall markeras detta i patientjournalen i journalruta där aktivt val måste göras. Detta i sin tur ger en påminnelse om vidare handläggning. I journalsystemet skapas en kategori under valbara patientaktiviteter där samtliga åtgärder samlas. Passande aktiviteter läggs in i enskilda patientjournalen omgående. Aktiviteterna markeras som färdiga efter hand som de åtgärdas.

    2.1.3 Ledaren

    En ”Champion” utbildar och informerar personalen samt agerar kontaktperson (Yevchak et al., 2014). En viktig del av implementeringsprocessen är feedback och återkoppling (Bamford, Heaven, May & Moynihan, 2012; Dogherty, Harrison, Graham, Digel Vandyk & Keeping-Burke, 2013; Howell et al., 2014). Förstärkningär en förändringsmekanism som används för att genom återkoppling och påminnelser uppnå efterfrågade beteenden. Organisatoriskt stöd klassificeras under förändringsmekanismen facilitering. Närvaro av utbildade individer med fokus på beteendeförändring hos medarbetare, champions och feedback listas som implementeringsstrategier (Walter et al., 2003). De två sektionsledarna på akutmottagningen utbildas till mentorer. De agerar kontaktpersoner för innovationen, svarar på frågor samt ger löpande återkoppling gällande grad genomförda screeningar samt de aktiviteter som initierats. De samlar löpande in reflektioner och åsikter från medarbetarna. I enlighet med tidigare arbetsbeskrivning omfördelar de personalresurser efter behov.

    3 REFLEKTION KRING TIDIGARE ANVÄNDNING

    I en studie används modellen Plan-Do-Study-Act (PDSA) för vid implementering av ISAR på en akutmottagning. Trots att utbildning skett i grupp och individuellt screenades endast 50 procent av patienterna korrekt. I syfte att förbättra detta samt att ge löpande feedback gavs återkoppling av resultaten. En barriär för implementeringen var det snabba tempot på akutmottagningen och brist på personal att ta hand om sköra seniorers behov. Det uppfattades även en motvilja till att genomföra ISAR då ett positiv utfall kräver tid och resurser (Asomaning & Loftus, 2014). Vid implementering av annan innovation på akutmottagning identifierades flera påverkande faktorer; insikt och färdigheter; kunskapsnivå, motivation och/eller engagemang, arbetspreferenser, stöd, informerade läkare, förberedande arbete och arrangemang för implementering, beskrivning av uppgifter och ansvar, arbetsbelastning och resurser (Janssen et al., 2011). Akutmottagningar är dåligt utformade för äldre vuxnas behov då de till stor del är inriktade mot att hantera brådskande fall. Vård av äldre vuxna tar mycket tid och omvårdnadsbehoven hos äldre vuxna är inte prioriterade (Skar et al., 2015) Tidsbrist hos personalen är en vanlig barriär för implementering av vetenskaplig evidens (Child et al., 2012; Dogherty et al., 2013; Howell et al., 2014; Semenic et al., 2012). Tidsbrist och brist på personal kan ses som betydande barriärer för implementering av en innovation av detta slag på akutmottagningen. Framförallt faktorn tidsbrist är svår att påverka vid en akutmottagning då arbetsbelastningen är omöjlig att förutse under olika tidpunkter.

    Vid implementering bör ISAR anpassas efter kontexten gällande målpopulation och gränsvärde för positiv screening. Identifiering av resurser och utbildning och stöd till medarbetarna följs av utvärdering och uppföljning (St. Mary’s hospital center, 2000). Trots att skaparna av verktyget gjort definitioner kring population samt grad för positiv screening är det anmärkningsvärt att de påpekar vikten av att anpassa verktyget efter kontexten.

     

     

    REFERENSLISTA

    Asomaning, N. & Loftus, C. (2014). Identification of Seniors At Risk (ISAR) screening tool in the emergency department: Implementation using the Plan-Do-Study-Act model and validation results. Journal of Emergency Nursing 40, 4, 357-364

     

    Bamford, C., Heaven, B., May, C. & Moynihan, P. (2012). Implementing nutrition guidelines for older people in residential care homes: a qualitative study using Normalization Process Theory. Implementation Science, 7(106). doi:10.1186/1748-5908-7-106

     

    Child, S., Goodwin, V., Garside, R., Jones-Hughes, T., Boddy, K. & Stein, K. (2012). Factors influencing the implementation of fall-prevention programmes: a systematic review and synthesis of qualitative studies. Implementation Science, 7(91), 1-14.

     

    Dogherty, E.J. Harrison, M.B., Graham, I.D., Digel Vandyk, A. & Keeping-Burke, L. (2013). Turning Knowledge Into Action at the Point-of-Care: The Collective Experience of Nurses Facilitating the Implementation of Evidence-Based Practice. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 10(3), 129–139. doi:10.1111/wvn.12009

     

    Fixsen, D. L., Blase, K. A., Timbers, G. D., & Wolf, M. M. (2001). In search of program implementation: 792 replications of the Teaching-Family Model. In G. A. Bernfeld, D. P. Farrington & A. W. Leschied (Eds.), Offender rehabilitation in practice: Implementing and evaluating effective programs (pp. 149–166). London: Wiley

     

    Howell, D., Hack, T.F. & Green, E. (2014). Cancer distress screening data: Translating knowledge into clinical action for a quality response. Palliative and Supportive Care, 12, 39–51. doi:10.1017/S1478951513000382

     

    Larsson Kihlgren, A., Nilsson, M.,  Skovdahl, K., Palmblad, B. & Wimo, A. (2004). Older patients awaiting emergency department treatment. Scandinavian Journal of Caring Sciences  18, 169–176.

     

    Lyons, I. & Paterson, R. (2009). Experiences of older people in emergency care settings.Emergency nurse, 16(10), 26-31.

     

    Janssen, M.,  van Achterberg, T.,  Adriaansen, M., Kampshoff, C.,  Schalk, D., & Mintjes-de Groot, J. (2011). Factors influencing the implementation of the guideline Triage in emergency departments: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21, 437–447 doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03921.x

    Mynewsdesk. (2007). Avslutning av projekt Kersti – pressinbjudan. Hämtad 18 september, 2017, Från Mynewsdesk, http://www.mynewsdesk.com/se/landsti...sinbjudan-9579

     

    Olofsson, P., Carlström, E.D. & Bäck-Pettersson, S. (2012). During and beyond the triage encounter: Chronically ill elderly patients’ experiences throughout their emergency department attendances. International Emergency Nursing 20, 207– 213.

     

    Rolands, M. (2004, 13 februari). Projekt ska få Faluns äldre trygga. Dalarnas Tidningar. Hämtad från http://www.dt.se/allmant/dalarna/pro...s-aldre-trygga

     

    Sandström, B., Borglin, G., Nilsson, R., & Willman, A. (2011). Promoting the Implementation of Evidence-Based Practice: A Literature Review Focusing on the Role of Nursing leadership. Worldviews on Evidence-Based Nursing, 212-223. doi:10.1111/j.1741-6787.2011.00216.x

     

    Semenic, S., Childerhose, J.E., Lauzière, J. & Groleau, D. (2012). Barriers, Facilitators, and Recommendations Related to Implementing the Baby-Friendly Initiative (BFI): An Integrative Review. Journal of Human Lactation, 28(3) 317–334. doi:10.1177/089033441244519

     

    SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 18 september, 2017, från Riksdagen, https://www.riksdagen.se/sv/dokument...9_sfs-2010-659

     

    Shojania, K.G., Jennings, A., Mayhew, A., Ramsay, C.R., Eccles, M.P. & Grimshaw, J. (2009). The effects of on-screen, point of care computer reminders on processes and outcomes of care. Cochrane Database of Systematic Reviews, 3.DOI:http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se....CD001096.pub2 

    Skar, P., Bruce, A., Sheets, D. (2015). The organizational culture of emergency departments and the effect on care of older adults. International Emergency Nursing 23, 174-178.

     

    Skog, M. (2016). Fallprevention: Åtgärder på sjukhus. Hämtad 22 september, 2017, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/Texter/F...er-pa-sjukhus/

     

    Socialstyrelsen. (2006). Hur tas äldre patienter om hand på akutmottagning? En nationell verksamhetstillsyn. Stockholm; Socialstyrelsen.

     

    Socialstyrelsen. (2011). De mest sjuka äldre – Avgränsning av gruppen. Stockholm: Socialstyrelsen. Från https://www.socialstyrelsen.se/Lists...2011-10-20.pdf

     

    Socialstyrelsen. (2012). Om implementering [Broschyr]. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/.../2012-6-12.pdf

     

    Socialstyrelsen. (2015). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar: Rapport december 2015. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/...2015-12-11.pdf

     

    St. Mary’s hospital center. (2000) ISAR: A screening tool for seniors in the emergency department at increased risk of adverse outcomes – guide to use and implementation. Hämtad 18 september, 2017. Från http://seniorfriendlyhospitals.ca/fi...AR)%20Tool.pdf

     

    Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2013). Omhändertagande av äldre som inkommer akut till sjukhus – med fokus på sköra äldre: En systematisk litteraturöversikt (SBU-rapport, nr 221). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Från http://www.sbu.se/globalassets/publi...vard_aldre.pdf

     

    Sveriges Kommuner och Landsting. (2016) Vårdskador: Vad trodde vi då – vad vet vi nu? [Broschyr]. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Från https://skl.se/download/18.6ee610e51...vi+nu_+SKL.pdf

     

    Walter, I., Nutley, S., Dawies, H. (2003). Developing a taxonomy of interventions used to increase the impact of research. Hämtad 28 september, 2017, från http://www.ruru.ac.uk/pdf/Taxonomy%2...r%20070103.pdf

     

    Watson, W.T., Marshall, E.S. & Fosbinder, D. (1999). Elderly patients’ perceptions of care in the emergency department. Journal of Emergency Nursing 2, 88-92.

     

    Yevchak, A.M., Fick, D.M., McDowell, J., Monroe, T., May, K., Grove, L., Kolanowski, A.M., Waller, J.L. & Inouye, S.K. (2014). Barriers and Facilitators to Implementing Delirium Rounds in a Clinical Trial Across Three Diverse Hospital Settings. Clinical Nursing Research, 23(2), 201–215. doi:10.1177/1054773813505321

    Files (3)

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej Maria! Tack för trevlig läsning.

    Bakgrund
    Angående Kersti-projektet, litet otydligt vad det gick ut på och därför vilken relevans det har för innovationen. Detta blev förstås tydligare när jag läste bilagan. Såvitt jag förstår skall alltså Kersti-projektet utvidgas till att omfatta alla över 65. Mycket bra.

    Det står att _innovationen_ är att identifiera patienter med ökat omvårdnadsbehov, men när jag läser texten ser det ut som att innovationen också innebär att genomföra vissa åtgärder baserat på resultat av screening. Det är sjuksköterskor som utför screeningen. Är det också sjuksköterskor som vidtar alla åtgärder, eller finns det någon åtgärd som genomförs av annan personal på akutmottagningen?

    Implementeringsstrategier
    Jag undrar på vilket sätt mekanismerna förstärkning och samarbete mellan forskare och användare används i implementeringsplanen. Samarbete mellan forskare och användare, är det föreläsning från geriatriken? Förstärkning, är det stödet i journalen? Faktorerna av betydelse för implementering är i övrigt väl sammanknutet med mekanismerna i RURUs taxonomi.

    Fundering som egentligen inte har med själva uppgiften här att göra
    Hur är översättningen av ISAR gjord? Finns någon svensk officiell översättning. Användandet av standardiserade, utarbetade mätinstrument bör uppmuntras men det är viktigt att kontrollera hur de får användas och modifieras.

    Vi ses på seminariet! Hälsningar Helena
    Posted 15:45, 8 Oct 2017
    Hej Maria!

    Här kommer mina kommentarer:

    Jag kan inte snabbt komma in i vad det är för intervention, en rubrik hade varit bra.
    • Beskrivning av innovationen: Jag har svårt att förstå i vad innovationen består. Är det ISAR som är interventionen? Kan det vara så att ”projekt Kersti” är de åtgärder som vidtas om en skör patient identifieras och att idag identifieras inte alla sköra patienter? Är ISAR kopplat till Senior Alert?

    • Beskrivning av strategi: RURU:s taxonomin väljs, men sedan beskrivs inte strategierna efter den. Det finns inte beskrivet samarbete mellan forskare och användare, men den tas upp som en strategi. Under 2.2 Faktorer av betydelse för implementeringen tas andra faktorer upp och inte heller begreppen från det avsnittet finns med när strategierna beskrivs. Det är svårt att följa. Finns det tekniska möjligheter och stöd för att kunna genomföra implementeringen?
    • Reflektion kring hur strategin använts tidigare: Finns ISAR översatt och provat under svenska förhållanden? Reflektionerna har du beaktat i din beskrivning av strategi.


    Kan det vara så att materialet från början är avsett för ett annat ändamål och inte har anpassats till formatet i denna uppgiften? Du visar på bra kunskap, men jag tror att uppgiften kan bli tydligare. Vi har ett utrymme på 1½-2 sidor på oss för att göra uppgiften. Mitt tips är att ta bort det som inte har direkt med innovationen att göra, sätt en rubrik och är RURU:s taxonomi vald, använd den strukturen. Då kommer det att bli tydligare.

    Lycka till med detta viktiga arbete! För de äldre sköra på akutmottagningarna är en utsatt grupp.

    Birgitta R
    Posted 16:26, 8 Oct 2017
    Tack för era kommentarer! Ska titta på hur jag kan förbättra texten!
    Med vänliga hälsningar
    / Maria
    Posted 08:39, 10 Oct 2017
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.