Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 2, Implementering av kunskap i praktik > Birgitta Olsson, uppgift 2

Birgitta Olsson, uppgift 2

     

    Innovation

    Nationella riktlinjer för diabetesvård ger åtgärden stöd till ökad fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes prioritet 1 (1). Socialstyrelsens utvärdering av följsamheten till de nationella riktlinjerna visar att hälso- och sjukvårdens insatser är otillräckliga för att stödja diabetespatienter till ökad fysisk aktivitet. Därför har de formulerat förbättringsområden så som att öka andelen personer med diabetes som regelbundet och minst tre gånger per vecka är fysiskt aktiva och att öka stödet till fysisk aktivitet med hjälp av metoden kvalificerat rådgivande samtal. För typ 2-diabetes bör andelen fysiskt aktiva vara minst 75 procent i åldersgrupperna upp till 80 år. (2) Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger kvalificerat rådgivande samtal prioritet 1 vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna med diabetes. Åtgärden kvalificerat rådgivande samtal innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten samt anpassar åtgärderna till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer, upplevelse av levnadsvanan, och motivation till förändring. Samtalet utförs i enlighet med en beteendevetenskaplig metod som är teoribaserad och/eller strukturerad, t ex motiverande samtal (MI). Denna åtgärdsnivå förutsätter att personalen har ämneskunskap och är utbildad i den metod som används för att patienten ska få kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling. De två frågor om fysisk aktivitet som Socialstyrelsen har tagit fram efterfrågar total tid av fysisk aktivitet under en vecka. Den första frågan gäller fysisk träning (exempelvis löpning, motionsgymnastik och bollsport) och den andra frågan gäller vardagsmotion (exempelvis promenader, cykling och trädgårdsarbete). Resultatet från de två frågorna om fysisk aktivitet vägs samman till ett gemensamt mått som kallas aktivitetsminuter. Den totala tiden för fysisk aktivitet ska vara minst 150 minuter per vecka. Tiden för fysisk träning räknas dubbelt. Frågorna avser att även kunna fånga upp stegvisa förbättringar och inte bara om en person är tillräckligt fysiskt aktiv eller inte. (3) Det som ska implementeras är att Region Uppsalas samlade primärvård, offentliga som privata vårdcentraler, erbjuder kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet till alla patienter med typ 2-diabetes som bedöms ha otillräcklig fysisk aktivitet. Det innebär följande:

    ·       Professionerna (distriktssköterskor, läkare, fysioterapeuter, dietister, rehabiliteringskoordinatorer, med flera) ställer frågor om levnadsvanor, enligt Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvårds (HFS) broschyr Goda levnadsvanor gör skillnad (4), till alla patienter med typ 2-diabetes som de träffar. Målet är att den enskilde patienten får frågorna minst en gång per år.

    ·       Bedömning görs om de har otillräcklig fysisk aktivitet. Otillräcklig fysisk aktivitet definieras som mindre än 150 minuter fysisk aktivitet i veckan på en måttlig intensitetsnivå, alternativt mindre än 75 minuter fysisk aktivitet per vecka på en hög intensitetsnivå. (3) Måttlig intensitet ger en ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning (5).

    ·       Resultatet förs in i journaltabellen för levnadsvanor och journalanteckningen KVÅ-kodas med DV030 (Hälsosamtal).

    ·       Patienter med otillräcklig fysisk aktivitet erbjuds kvalificerat rådgivande samtal med fysioterapeut.

    ·       Fysioterapeuten genomför kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet och KVÅ-kodar journalanteckning med DV133. Vid behov kompletteras med åtgärden FaR (fysisk aktivitet på recept) som KVÅ-kodas med DV200 i journalanteckningen.

    Strategi för att stödja implementering

    Jag planerar att använda strategin revision och återkoppling, en undergrupp till implementeringsstrategin fortbildning och kvalitetssäkring enligt EPOC:s taxonomi för att stödja implementeringen av innovationen (6). Genom att ge återkoppling till chef, diabetessköterska och fysioterapeuter på respektive vårdcentral om hur de arbetar för att stödja sina patienter med typ 2-diabetes till ökad fysisk aktivitet, tänker jag att följsamheten till de nationella riktlinjerna ska öka och fler patienter med behov av stöd får det. Data kan plockas ut från journalerna genom Socialstyrelsens KVÅ-koder för levnadsvanearbetet. Tillsammans med diagnoskoden för typ 2-diabetes besvaras följande frågor som grund för återkopplingen.

    1)     Hur stor andel av enhetens totala antal patienter med typ 2-diabetes har fått svara på frågor om levnadsvanor och specifikt om fysisk aktivitet?

    2)     Hur stor andel av de som tillfrågats om fysisk aktivitet har otillräcklig fysisk aktivitet?

    3)     Hur stor andel av de patienter som har otillräcklig fysisk aktivitet har fått stöd genom kvalificerat rådgivande samtal för att uppnå ökad fysisk aktivitet?

    4)     Hur stor andel av de patienter som har otillräcklig fysisk aktivitet har fått åtgärden FaR?

    Återkoppling planeras ske var 6:e månad eller oftare om vårdcentralen önskar det tills målet är uppnått. Målet är att alla patienter med typ 2-diabetes tillfrågas om levnadsvanor minst en gång per år och alla de som bedöms ha otillräcklig fysisk aktivitet erbjuds kvalificerat rådgivande samtal med fysioterapeut. Implementeringen ska ske i samråd med det lokala programrådet för diabetes för att säkerställa att innovationen inkluderas i vårdcentralernas rutiner för omhändertagande av patienter med typ 2-diabetes och därmed följs upp och anpassas efter behov. På sikt bedöms detta leda till att fler personer med typ 2-diabetes, helst en så stor andel som anges i de nationella målen, är regelbundet och minst tre gånger per vecka fysiskt aktiva.

    Reflektion

    Flera studier undersöker olika strategiers effektivitet för att implementera riktlinjer gällande vård av patienter med typ 2-diabetes, dock inte specifikt fysisk aktivitet. En Cochrane review konstaterade att revision och återkoppling är mest effektivt både för patientmått för hälsa och på hälso- och sjukvårdspersonalens beteende när personalen inte presterar bra i förhållande till det man vill uppnå, och när revisionen och återkoppling ges av en handledare/kollega, ges mer än en gång och är både verbal och skriftlig samt när det finns tydliga mål och en handlingsplan för att uppnå det önskvärda. Det är oklart om revision och återkoppling är mer effektivt när de kombineras med andra strategier. (7) En annan review artikel studerade olika interventioners effekt för att förbättra diabetesvården inom primärvård utifrån EPOC. Slutsatsen var att mångfacetterade interventioner riktade till vårdpersonal och organisatoriska interventioner som underlättade strukturerad och regelbunden uppföljning av patienter var effektiva för att förbättra vårdprocessen. Om man dessutom lade till patientutbildning och stärkte sjuksköterskans roll fick man bättre resultat för både patientmått och vårdprocess. (8) Ytterligare än review artikel studerade primärvårdens följsamhet till evidensbaserade metoder och dess påverkan på vårdkvaliteten för patienter med typ 2-diabetes. Fyra studier undersökte interventioner som kombinerade utbildning och revision för att implementera evidensbaserad praktik. En studie visade att återkoppling gav ökat antal fot- och ögonundersökningar bland allmänläkare. De konstaterade att mångfacetterade interventioner var mer effektiva. (9)

    Referenser

    1.     Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård Stöd för styrning och ledning (Internet). Stockholm: Socialstyrelsen; 2017 (uppdaterad 2017-05-31, citerad 2017-09-24) Hämtad från:  http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20633/2017-5-31.pdf

    2.     Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer – utvärdering diabetesvård 2015 (Internet). Stockholm: Socialstyrelsen; 2015 (uppdaterad 2015-02-01, citerad 2017-09-24) Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19687/2015-2-1.pdf

    3.     Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. (Internet). Stockholm: Socialstyrelsen; 2011 (uppdaterad 2011-11-11, citerad 2017-09-24) Hämtad från: http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerforsjukdomsforebyggandemetoder/sokiriktlinjerna/otillrackligfysiskaktivitethos20

    4.     Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. HFS-material att ladda ner Goda levnadsvanor gör skillnad (för utskrift)(Internet). Stockholm: Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård; 2017 (citerad 2017-10-15) Hämtad från: http://www.hfsnatverket.se/sv/hfs-material-att-ladda-ner

    5.     Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna 2011.(internet) Stockholm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet; 2011 (uppdaterad 2011-10-24, citerad 2017-10-15) Hämtad från: http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/

    6.     Nilsen P, redaktör. Implementering av evidensbaserad praktik. Malmö: Gleerups; 2014.

    7.     Ivers N, Jamtvedt G, Flottorp S, Young JM, Odgaard-Jensen J, French SD et al. Audit and feedback: effects on professional practice and healthcare outcomes. Cochrane Database Syst Rev. 2012, Issue 6. Art. No.: CD000259. (Online Publication Date: June 2012)

    8.     Renders CM, Valk GD, Griffin SJ, Wagner EH, Van Eijk JT, Assendelft WJJ. Interventions to Improve the Management of Diabetes in Primary Care, Outpatient, and Community Settings. Diabetes Care 2001 Oct; 24(10): 1821-1833.

    9.     De Belvis AG, Pelone FA, Biasco A, Ricciardi W, Volpe M. Can primary care professionals’ adherence to Evidence Based Medicine tools improve quality of care in Type 2 diabetes mellitus? A systematic review. Diabetes research and clinical practice 2009; 85: 119-131.

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Hej Birgitta!
    Vad roligt att få läsa om ditt arbete med diabetesvård. Din beskrivning är tydlig och lätt att följa. Du planerar implementera att patienter med typ 2-diabetes erbjuds kvalificerat rådgivande samtal för ökad fysisk aktivitet i primärvården. Det är ett avgränsat, mätbart mål och för att kunna utvärdera om erbjudandet blivit implementerat så behöver du kunna mäta hur många patienter med typ 2-diabetes som bedöms ha otillräcklig fysisk aktivitet (fråga 3) och som erbjudits kvalificerat rådgivande samtal (fråga 4). Vilket tydligt framgår i din beskrivning.
    Strategin är att ge återkoppling av mätetal till chefer och personal om hur de dokumenterar för att stödja sina patienter med typ 2 diabetes till ökad fysisk aktivitet. Det framgår inte hur ofta återkopplingen ska ske. Du skriver i din reflektionsdel att det är framgångsrikt att ha tydliga mål och en handlingsplan för att nå det önskvärda läget. Finns det en handlingsplan som stöd till vårdcentralerna för den här delen av den nationella riktlinjen? Något jag tänkte på är när har vårdcentralerna implementerat klart? När kan de fira att de kommit i mål och säga att implementeringen är klar? Är det när de erbjuder samtal till alla som har ett identifierat behov?
    Strategin att återkoppla om mätetal verkar vara lämplig och genomförbar, tycker jag. PARISH som är ett annat ramverk för implementering uppger att en lyckad implementering är när den nya rutinen/metoden är ”inbäddat” i praktiken, användarna av det nya är engagerade, motiverade och "äger" innovation och sist så har inte innovationen förändrats så mycket mellan de olika enheterna trots olika kontext. Utifrån det så funderar jag på när du tycker att vårdcentralerna nått fram och man kan kalla den nya rutinen för inbäddad? Hur kan du följa att vårdcentralerna är engagerade och själva äger och följer upp den nya rutinen samt kan du få reda på hur de erbjuder det kvalificerat rådgivande samtalet?
    Tack för att jag får ta del av ditt intressanta arbete.
    Vänliga hälsningar
    Ann-Christin H Lantz
    Posted 20:53, 7 Oct 2017
    Tack Ann-Christin för värdefulla kommentarer och frågor! Hälsningar Birgitta
    Posted 15:26, 8 Oct 2017
    Hej Birgitta

    Jag tycker att ditt val av implementering är angeläget och intressant. Det ser ut att vara ett stort arbete både för dig och diabetessjukvården. Det är bra att både Diabetessjuksköterskan och chefen får återkoppling.
    Då ledarens förmåga att skapa ett klimat öppet för evidensbaserad kunskap enligt Svensk sjuksköterskeförening(2013) är en av de viktigaste faktorerna för en lyckad implementering.

    Riktar sig denna implementering till bara diabetessjuksköterskor eller ingår även läkare, är det sjuksköterskorna som ska ge patienterna råd om fysisk aktivitet eller kopplar man in fysioterapeuter?

    Jag tycker att du har gjort en bra beskrivning på ditt problem, vad du vill implementera och hur du planerar att gå till väga. Enligt Socialstyrelsen(2012) så genomförs 80% av det tänkta förändringsarbetet efter 3 år om det finns implementeringskunskap, utan den kunskapen endast 14% på hela 17 år.

    Jag vet inte med vilken frekvens patienterna besöker diabetessköterskan, men det skulle vara bra att utvärdera om informationen har haft effekt på patienternas fysiska aktivitet. Denna innovation skulle kunna utvärderas bra i mitt yrke då jag träffar mina patienter varje månad, vilket även ger dem möjlighet att ställa frågor. På PD-mottagningen i Falun har vi som rutin att alla nya patienter får träffa fysioterapeut, en del patienter deltar i gruppträning efter det, andra är duktiga med promenader och vissa ägnar sig inte åt någon fysisk aktivitet.
    Det skulle vara väldigt intressant vad du får för resultat om det skulle kunna användas hos oss också.

    Tack för intressant läsning / Sara Skogli
    Posted 16:54, 11 Oct 2017
    Tack Sara för din återkoppling, många viktiga frågor! Hälsningar Birgitta
    Posted 11:20, 15 Oct 2017
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.