Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 2, Implementering av kunskap i praktik > Annika Nilsson, uppgift 2

Annika Nilsson, uppgift 2

    Table of contents
    No headers

    Uppgift 2                                                                                             Annika Nilsson

    Implementeringsplan och implementeringsstrategi

    Implementeringsarbetet jag valt att fokusera på är ett nytt arbetssätt mellan två enheter, Avesta lasarett och Dietistenheten vid Avesta lasarett. Under hösten 2017 så ska en ny rutin börja gälla mellan personalen på avdelningarna och dietisterna och uppdraget håller på att utformas via cheferna i ledningsposition. Den nya innovationen innebär att dietisterna ska börja delta på ronder och rapporter på regelbunden basis för att öka dialogen med vårdpersonalen och för att upprätthålla ett fullgott nutritionsarbete. Innovationen baseras på Landstingets nutritionsriktlinjer ”Riktlinjer för nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna (Riktlinjer Nutrition [Landstinget Dalarna] 2011). Dessa riktlinjer baseras i sin tur på bland annat en rapport och en vägledning från Socialstyrelsen samt rekommendationer från Livsmedelsverket (Socialstyrelsen 2000,2011, Livsmedelsverket 2013). Målsättningen med riktlinjerna är att ge en god och säker vård avseende nutritionen, med den övergripande intentionen att bedöma risken för undernäring, målinrikta nutritionsbehandlingen till riskpatienter, nutritionsdokumentera i journal och epikris samt överrapportera till nästa vårdgivare. Jag har valt att använda mig av taxonomin av Leeman med kollegor som omfattar följande implementeringsstrategier: ökad koordinering, ökad medvetenhet om nya arbetssätt, övertalning av interpersonella kontakter, övertalning via förstärkning av uppfattningen att det nya arbetssättet leder till önskvärda resultat och ökad beteendemässig kontroll (Nielsen, 2014). När det gäller den ökade koordineringen så ska en arbetsgrupp, bestående av avdelningschefer, dietister och kostombud, tas fram för att stödja implementeringen. Även en översyn över journalsystemet planeras gällande nutritionsdokumenteringen. Innan det nya arbetssättet börjar gälla ska en översyn också göras över de nu rådande rutinerna gällande nutritionen på avdelningarna. För att påminna personal som tidigare utbildas och ge ny personal information angående gällande riktlinjer så planeras utbildningar in. De initiala utbildningarna syfte är beröra vikten av att nutritionsscreena och vad patienterna kan vinna på detta. Kostombud och nutritionsansvariga sjuksköterskor ska få agera som intrapersonella kontakter och hjälpa till att sprida kunskap till deras medarbetare. För att förstärka personalens uppfattning om det aktuella arbetssättet så är återkoppling en viktig faktor. Fakta som vi kan återkoppla runt är hur många patienter som blev nutritionsscreenade i början av implementeringen och sedan en tid in. Annan fakta vi kan titta på är till exempel delar ur nutritionsscreeningen som viktkontroller. I Leemans taxonomis sista strategi så rekommenderas metoder för beteendekontroll, som system som påminner och arbetsmiljöstrategier. Jag tänker mig där att dietisterna ska agera som en typ av beteendekontroll i och med deras deltagande på ronder då de påminner och är en stödfunktion i arbetet. För att påminna om personalens nya beteende och arbetssätt kan tätt återkommande kostråd mellan nutritionsansvarig och kostombud vara att föredra där. Likaså är tät återkoppling till ansvariga på avdelningen är en viktig faktor så samtliga agerar åt samma håll.

     

    Lemans taxonomi har enligt min vetskap inte används i samband med att nutritionsriktlinjerna initialt togs fram men några av momenten i Leemans taxonomi påminner om det arbetssättet som då förelåg. Det är svårt att göra reflektioner på implementeringsstrategier gällande nutritionsscreening då jag inte kan finna forskning runt detta området via sökningar i PubMed. I Per Nielsens litteratur så beskrivs standardiserade vårdplaner inom intensiv sjukvården och jag tycker att jag kan finna likheter med den implementeringsstrategi jag har valt för mitt arbete där trots att litteraturen inte hänvisar till Leeman med kollegor. Det som där ses som fördelar i arbetet är entusiastiska förespråkare, arbete i föreläsningsform, engagemang hos vårdpersonalen samt ett reflekterande synsätt under arbetet. Det som författaren under det arbetet noterade var att strategier som riktar sig mot flera olika aktiviteter har större chans att lyckas.

     

    Referenser:

    Landstinget Dalarna (2011). Riktlinjer för nutritionsbehandling vid Medicin-, Geriatrik-, Kardiologi- och Infektionsklinikerna i Landstinget Dalarna.

    Livsmedelsverket (2003). Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. Uppsala, Livsmedelsverket. ISBN: 9177141660.

    Nilsen P. (red) (2014). Implementering av evidensbaserad praktik – teori och tillämpning. Malmö, Gleerups förlag. ISBN: 9789140684479.

    Socialstyrelsen (2000). Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling. SoS-rapport 2000:11, Stockholm. ISBN: 9172014806.

    Socialstyrelsen (2011). Näring för god vård och omsorg – en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, Stockholm. ISBN: 9789186885397.This page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Feedback, Uppg. 2.

    1) Beskrivning av innovationen – Förstår man vad den innebär?

    Innovationen innebär ett nytt arbetssätt mellan två enheter, och riktar sig till personalen på avdelningarna och dietisterna, varvid dietisterna ska börja delta på ronder och rapporter regelbundet för ett ökat samarbete med vårdpersonalen som ska leda till att upprätthålla ett fullgott nutritionsarbete. Det framgår tydligt vad det är som ska implementeras, vilka som förväntas delta i implementeringen, vilka innovationen riktar sig till, samt dess användbarhet.

    2) Beskrivning av innovationen – Är den operationaliserad så att det är möjligt att utvärdera om den blir implementerad eller ej

    Innovationen baseras på tidigare framtagna riktlinjer som utgått från rekommendationer och vägledning från Socialstyrelsen och Livsmedelsverket, och anses därigenom kunna vara möjlig att utvärdera. Operationaliseringen som gjorts i texten ger en kort och koncis bild där dess målsättning framgår, dvs. att ge en god och säker vård avseende nutritionen, med avsikten att bedöma risken för undernäring, målinrikta nutritionsbehandlingen till riskpatienter, nutritionsdokumentera i journal och epikris samt överrapportera till nästa vårdgivare. Med utgångspunkt i de ramar vi haft att förhålla oss till i denna uppgift, anses interventionen tillräckligt operationaliserad. Den kan i sin slutversion beskrivas ytterligare för tydliggörande inför eventuell mätning.

    3) Beskrivning av strategi för att stödja implementering - Förstår man vad strategin innebär och hur den ska genomföras – dvs är den operationaliserad så att det är möjligt att utvärdera om den faktiskt genomförs som planerat?

    Det framgår att strategin Ökad koordinering avser att ta fram en arbetsgrupp bestående av avdelningschefer, dietister och kostombud för att stödja implementeringen. Vidare avser strategin Ökad medvetenhet om nya arbetssätt, användas för att förstärka personalens uppfattning om det aktuella arbetssättet och vad patienterna kan vinna på detta. Vad gäller Interpersonella kontakter anges Kostombud och nutritionsansvariga sjuksköterskor som ska se till att sprida kunskap till deras medarbetare. Strategierna som handlar om Förstärkning av uppfattningen att det nya arbetssättet leder till önskvärda resultat samt ökad beteendemässig kontroll, behandlar fakta som kan återkopplas, tex. hur många patienter som blev nutritionsscreenade i början av implementeringsarbetet i jämförelse med en tid efter implementeringen, samt delar ur screeningen så som viktkontroller. Dietisterna ska kontrollera beteenden genom deltagande på ronder som påminnelse samt vara stödfunktion i arbetet. Därmed anses det finnas en tydlig beskrivning om vilka strategier som är valda, samt vilka dessa är riktade mot.

    4) Beskrivning av strategi för att stödja implementering - Verkar strategin vara lämplig för att stödja implementering av innovationen? Resonera utifrån litteraturen men även utifrån eventuell egen erfarenhet.

    Ökad koordinering anses lämplig att använda. Av texten framgår att en översyn kommer göras över rådande rutinerna gällande nutritionen, innan innovationen ska börja gälla. Detta är ett utmärkt tillvägagångssätt, för att anpassa det nya arbetssättet till lokala förutsättningar, vilket även Leeman, Baernholdt och Sandelowski (2007) rekommenderar. Enligt L. Wallin (personlig kommunikation, 18 september 2017) och som det även framgår av tidigare forskning (Squires, Sullivan, Eccles, Worswick & Grimshaw, 2014), är det inte säkert att sammansatta strategier är bättre än enstaka strategier för att stödja implementering. L. Wallin (personlig kommunkation, 18 september 2017) menar att det bör finnas viss måtta för hur mycket man kan mobilisera och att man bör tänka på att kunna replikera dessa i rutinsjukvård, vilket kan bli resurskrävande om många och kostsamma strategier används. Med utgångspunkt i vad innovationen innebär, anses det i viss mån tillräckligt med ökad koordinering, utbildning genom strategin ökad medvetenhet om det nya arbetssättet, samt förstärkning via datainsamling och återkoppling av resultat.

    Tack för att jag fick ta del av ditt intressanta arbete!
    Posted 17:32, 8 Oct 2017
    Hej Annika,
    Jag har läst din implementeringsplan som är konkret och lätt att följa.
    Innovationen är väl beskriven. Innovationens syfte är att öka dialogen mellan vårdpersonal och dietister och upprätthålla ett fullgott nutritionsarbete och kan utvärderas.
    Implementeringsplanen består av flera delar:
    En arbetsgrupp som stödjer implementeringen ska tas fram. Jag är nyfiken på vilket sätt ska arbetsgruppen stödja implementeringen? Har avdelningschef samma roll som dietister och kostombud i gruppen?
    En översyn av de rådande rutinerna ska genomföras. Om dom ska ändras, utifrån vilka aspekter, vad bör man ha i åtanke för att stärka dialogen?
    Du beskriver också implementeringsstrategin: t ex ”ökad medvetenhet om nytt arbetssätt”; hur kan man arbeta för att innovationen blir ”inbäddad” i verksamheten och åstadkomma en praxisförändring?
    I litteraturen beskrivs Leemans implementeringsstrategi som en taxonomi speciellt utformad för omvårdnad vilket lämpar sig väl för ditt arbete.
    Hör gärna av dig om det är något du undrar.
    /Lina Tholen
    Posted 08:17, 9 Oct 2017
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.