Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 2, Implementering av kunskap i praktik > Ann-Christin Lantz, uppgift 2 > Vidareutvecklad version; Personcentrerad överlämning vid skiftbyten för delaktiga patienter

Vidareutvecklad version; Personcentrerad överlämning vid skiftbyten för delaktiga patienter

    Table of contents
    No headers

      Figur 1, Personcentrerad överlämning: en översiktsbild

     

    Personcentrerad överlämning vid skiftbyten för delaktiga patienter

     

    Idag sker skiftbytesrapporten/överlämningen på många sjukhusens slutenvårdsavdelningar inne på expeditioner utan patient/närstående närvarande. Nuvarande kunskapsläge förordar att kommunikationen vid skiftbyten bör ske anskikte mot ansikte, ha en strukturerad dokumentation och patient involvering samt att it-teknik används för att stödja processen (Smeulers, Lucas, & Vermeulen, 2014). Bedside Handover är en beforskad och utvärderad modell framtagen i australien som uppfyller dessa kriterier, (Chaboyer, McMurray, & Wallis, 2010). Personcentrerad överlämning, en svensk översättning av modellen Bedsid Handover, är ett nytt arbetssätt som innebär att personalen skiftbytes rapporterar tillsammans med patienterna. Det innebär att avgående sjuksköterska (som också leder överlämningen) tillsammans med patienten och avgående undersköterska överlämnar information till påstigande vårdlag (sjuksköterska, undersköterskor). I de fall som patienten önskar, så bjuds närstående in att delta vid överlämningen. Överlämningsproceduren kan delas in i tre steg, se figur 1. Överlämningens verbala kommunikationsstruktur är den av socialstyrelsen rekommenderad; iSBAR och som tillägg används patientens elektroniska journal (EHR) via transportabel dator.

     

    Strategin som planeras att användas för att stödja implementeringen är en kombination av ramverket iPARISH och processmodellen KTA. Kombinationen väljs utifrån att processmodellen KTA stödjer planeringen och hjälper forskningsprojektet, så att alla delar kommer med och i rätt ordning (Graham, o.a., (2006); Field, Booth, Ilott, & Gerrish, (2014)). Ramverket iPARISH stödjer forskningsprojekt med innehållet och teorin bakom de olika processdelarna i KTA (Harvey & Kitson, 2015) och är en beprövad modell inom hälso- och sjukvården. Projektplaneringen har inletts enligt KTA-modellen med att identifiera ett problem, kommunikationsöverföring behöver förbättras. Forskningsprojektet har sedan följt stegen i KTA-modellen och identifierat relevant kunskap inom området och anpassat innovationen Bedside-handover från australiensisk miljö till svensk kontext. Hinder för att använda den nya kunskapen är till viss del identifierade och i det här fallet handlar det om att överlämningstiden, sekretess och att det kan upplevad obekvämt (Klee et al. (2012); Bruton. Et al (2016); Whitty et al (2016)). Förslag till verksamheterna hur dessa kan mötas på olika sätt finns framtaget i information och utbildning av arbetssättet. Utbildningen planeras i två steg och bygger på facilitering, enligt erfarenheter från Eriksson, o.a., (2011). Steg 1) Faciliterare från Vårdkvalitetsavdelningen, undervisar avdelningschef (AC) och två blivande PCÖ-instruktörer per avdelning (en undersköterska och en sjuksköterska utsedda av AC), vid två utbildningstillfällen, inklusive en arbetsuppgift (”hemläxa”) mellan dessa tillfällen. 2) Under 4 v undervisar PCÖ-instruktörerna vårdpersonalen på avdelningen under överlappningstid med hjälp av ett utbildnings-paket. Ett utbildningspaket innehållande inspelad föreläsning, film, rollspel samt utveckling av obligatoriskt, avdelningsspecifikt innehåll i iSBAR-rapport. Faciliterarna (VKA) handleder och följer AC och PCÖ-instruktörerna i implementeringsarbetet under 5v.Varannan vecka träffas alla i grupp (AC och PCÖ-instruktörerna) samt varannan vecka går VKA ut till respektive interventionsavdelning. AC leder vårdpersonalen i implementeringen genom att dagligen kort på morgonmöten följa upp hur det nya skiftbytes metoden fungerar om de har upplevt några hinder/vinster samt frågar om någon överlämning uteblev igår och i så fall varför (Guldbrandsson, 2007). AC bokar in en-två uppföljningsmöten per vecka med PCÖ-instruktörer underför införande perioden. PCÖ-instruktörer handleder vårdpersonalen i det praktiska arbetet på avdelningen (Joyce & Showers, 2002). Ramverket iPARISH´s definition av en lyckad implementering kommer användas i utvärderingen (Harvey & Kitson, 2015). Forskningsprojektet utvärderar två variabler; a) innovationens utfall och b) implementeringsstrategier. Uppföljning och utvärdering sker med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer till personal och patienter. Observations protokollen har tidigare används i Australien för att utvärdera implementering av införandet av metoden (McMurray, Chaboyer, Wallis, & Fetherston, 2010).

     

     

    Referenser

    <sdt bibliography="t" id="-573587230">

     

    Chaboyer, W., McMurray, A., & Wallis, M. (2010). Bedside nursing handover: a case study. International Journal of Nursing Practice, 27-34.

    Eriksson, L., Thu Nga, N., Hoa, D. P., Persson, L.-Å., Ewald, U., & Wallin, L. (2011). Newborn care and knowledge translation perceptions among primary healthcare staff i northern Vietnam. Implementation Seience, 1-10.

    Field, B., Booth, A., Ilott, I., & Gerrish, K. (2014). Using the Knowledge to Action Framework in practice: a citation analysis and systematic review. Implementation Science, 1-14.

    Graham, I. D., Logan, J., Harrison, M. B., Straus, S. E., Tetroe, J., Caswell, W., & Robinson, N. (2006). Lost in knowledge translation: time for a map? Journal of Continuing Evaluation in Health Professions, 13-24.

    Guldbrandsson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. -En forskningssammanställning. Statens folkhäloinstitut: Erlanders.

    Harvey, G., & Kitson, A. (2015). IMPLEMENTING EVIDENCE-BASED PRACTIC IN HEALTHCARE; a facilitation guide. New York: Routledge.

    Joyce, B., & Showers, B. (2002). Student Achievement Through Staff Development. Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development.

    McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., & Fetherston, C. (2010). Implementing bedside handover: strategies for change management. Journal of Clinical Nursing, 2580-2589.

    Smeulers, M., Lucas, C., & Vermeulen, H. (2014). Effectiveness of different nursing handover styles for ensuring continuity of information in hospitalised patients (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews, 1-28.

     

     

     
       

     

     

    </sdt>

     

     

    Files (2)

    FileSizeDateAttached by 
     Figur 1 Personcentrerad överlämning en översiktsbild.JPG
    No description
    50.11 kB10:05, 9 Oct 2017h17anlanActions
    Uppgift 2 Implementering.docx
    Personcentrerad överlämning vid skiftbyten för delaktiga patienter
    32.94 kB09:57, 9 Oct 2017h17anlanActions

    Comments (0)

    You must login to post a comment.