Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Omvårdnad > Implementering av kunskap i praktik > Uppgift 2, Implementering av kunskap i praktik > Ann-Christin Lantz, uppgift 2

Ann-Christin Lantz, uppgift 2

     

    Figur 1 Personcentrerad överlämning en översiktsbild.JPG

     

    Personcentrerad överlämning vid skiftbyten för delaktiga patienter

    Idag sker skiftbytesrapporten/överlämningen på många sjukhusens slutenvårdsavdelningar inne på expeditioner utan patient/närstående närvarande. Nuvarande kunskapsläge förordar att kommunikationen vid skiftbyten bör ske anskikte mot ansikte, ha en strukturerad dokumentation och patient involvering samt att it-teknik används för att stödja processen (Smeulers, Lucas, & Vermeulen, 2014). Bedside Handover är en modell framtagen i australien som uppfyller dessa kriterier, (Chaboyer, McMurray, & Wallis, 2010).

             

    Personcentrerad överlämning, en svensk översättning av modellen Bedsid Handover, är ett nytt arbetssätt som innebär att personalen skiftbytes rapporterar tillsammans med patienterna. Det innebär att avgående sjuksköterska (som också leder överlämningen) tillsammans med patienten och avgående undersköterska överlämnar information till påstigande vårdlag (sjuksköterska, undersköterskor). I de fall som patienten önskar, så bjuds närstående in att delta vid överlämningen. Överlämningsproceduren kan delas in i tre steg, se figur 1. Överlämningens verbala kommunikationsstruktur är den av socialstyrelsen rekommenderad; iSBAR och som tillägg används patientens elektroniska journal (EHR) via transportabel dator.

     

    Figur 1, Personcentrerad överlämning: en översiktsbild

    Strategin som planeras att användas för att stödja implementeringen är en kombination av ramverket iPARISH och processmodellen KTA. Kombinationen väljs utifrån att processmodellen KTA stödjer planeringen och hjälper forskningsprojektet, så att alla delar kommer med och i rätt ordning (Graham, o.a., (2006); Field, Booth, Ilott, & Gerrish, (2014)). Ramverket iPARISH stödjer forskningsprojekt med innehållet och teorin bakom de olika processdelarna i KTA (Harvey & Kitson, 2015) och är en beprövad modell inom hälso- och sjukvården. Projektplaneringen har inletts enligt KTA-modellen med att identifiera ett problem, kommunikationsöverföring behöver förbättras. Forskningsprojektet har sedan följt stegen i KTA-modellen och identifierat relevant kunskap inom området och anpassat innovationen Bedside-handover från australiensisk miljö till svensk kontext. Hinder för att använda den nya kunskapen är till viss del identifierade och i det här fallet handlar det om att överlämningstiden, sekretess och att det kan upplevad obekvämt (Klee et al. (2012); Bruton. Et al (2016); Whitty et al (2016)). Förslag till verksamheterna hur dessa kan mötas på olika sätt finns framtaget i information och utbildning av arbetssättet. Utbildningen planeras i två steg och bygger på facilitering, enligt erfarenheter från Eriksson, o.a., (2011). Steg 1) Faciliterare från Vårdkvalitetsavdelningen, undervisar avdelningschef (AC) och två blivande PCÖ-instruktörer/avdelning (en undersköterska och en sjuksköterska utsedda av AC), vid två utbildningstillfällen, inklusive en arbetsuppgift (”hemläxa”) mellan dessa tillfällen. 2) PCÖ-instruktörerna undervisar i nästa steg vårdpersonalen på avdelningen under överlappningstid med hjälp av ett utbildningspaket. Ett utbildningspaket innehållande inspelad föreläsning, film, rollspel samt utveckling av obligatoriskt, avdelningsspecifikt innehåll i iSBAR-rapport. Faciliterarna (VKA) handleder och följer AC och PCÖ-instruktörerna i implementeringsarbetet. AC leder vårdpersonalen i implementeringen och PCÖ-instruktörer handleder vårdpersonalen i det praktiska arbetet på avdelningen (Joyce & Showers, 2002). Ramverket iPARISH´s definition av en lyckad implementering kommer användas i utvärderingen (Harvey & Kitson, 2015). Forskningsprojektet utvärderar två variabler; a) innovationens utfall och b) implementeringsstrategier. Uppföljning och utvärdering sker med hjälp av enkäter, observationer och intervjuer till personal och patienter. Observations protokollen har tidigare används i Australien för att utvärdera implementering av införandet av metoden (McMurray, Chaboyer, Wallis, & Fetherston, 2010).

    Referenser

    Chaboyer, W., McMurray, A., & Wallis, M. (2010). Bedside nursing handover: a case study. International Journal of Nursing Practice, 27-34.

    Eriksson, L., Thu Nga, N., Hoa, D. P., Persson, L.-Å., Ewald, U., & Wallin, L. (2011). Newborn care and knowledge translation perceptions among primary healthcare staff i northern Vietnam. Implementation Seience, 1-10.

    Field, B., Booth, A., Ilott, I., & Gerrish, K. (2014). Using the Knowledge to Action Framework in practice: a citation analysis and systematic review. Implementation Science, 1-14.

    Graham, I. D., Logan, J., Harrison, M. B., Straus, S. E., Tetroe, J., Caswell, W., & Robinson, N. (2006). Lost in knowledge translation: time for a map? Journal of Continuing Evaluation in Health Professions, 13-24.

    Harvey, G., & Kitson, A. (2015). IMPLEMENTING EVIDENCE-BASED PRACTIC IN HEALTHCARE; a facilitation guide. New York: Routledge.

    Joyce, B., & Showers, B. (2002). Student Achievement Through Staff Development. Alexandria, VA: Association for Supervision and Curriculum Development.

    McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., & Fetherston, C. (2010). Implementing bedside handover: strategies for change management. Journal of Clinical Nursing, 2580-2589.

    Smeulers, M., Lucas, C., & Vermeulen, H. (2014). Effectiveness of different nursing handover styles for ensuring continuity of information in hospitalised patients (Review). Cochrane Database of Systematic Reviews, 1-28.This page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (2)

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Jag hade problem att kopiera in materialet i vyn så jag har bifogat "Personcentrerad överlämning vid skiftbyten för delaktiga patienter"

    Vänliga hälsningar
    Anki edited 12:23, 30 Sep 2017
    Posted 09:08, 29 Sep 2017
    Hej Anki,
    Jag klistrade in din text från filen. Hoppas det är okej. Jag ska kolla om jag kan fixa så att din figur syns också.
    Hälsningar Malin
    Posted 20:56, 1 Oct 2017
    Tyvärr får jag inte till så att figuren hamnar rätt i texten. Hoppas det inte försvårar allt för mycket.
    /Anki
    Posted 15:29, 6 Oct 2017
    Hej Anki!
    Vilket spännande och viktigt projekt du beskriver! Du har mycket tydligt beskrivit din innovation så jag förstår vad den innebär och vad ni vill uppnå. Ni ska förändra att rapportering kring patienter sker mellan vårdlag utan att patienten är med på sjukhusets vårdavdelningar till en personcentrerad överlämning, det vill säga där rapportering sker tillsammans med patienten och ev. anhöriga, för att uppnå delaktighet för patienterna. Det kan man utvärdera och det beskriver du också hur det är tänkt att ske. Du har kort och koncist beskrivit de två ramverk som utgör handlingsmodeller för att stödja implementeringen av den personcentrerade överlämningen, IPARISH och KTA. Det är aktionsdelen i KTA som är aktuell i detta arbete eftersom det finns evidens för arbetssättet och anpassning till svenska förhållanden har gjorts. Du beskriver förtjänstfullt alla de aktiviteter som ska genomföras för att det nya arbetssättet ska börja användas på vårdavdelningarna enligt aktionscykeln KTA. Problemet som identifierats är att kommunikationsöverföringen behöver förbättras. Därefter beskriver du de hinder som finns för att få till arbetssättet. Jag blir då nyfiken på hur överlämningstiden är hindrande och om det kommer krävas insatser för att undanröja det hindret? De implementeringsstrategier du valt är utbildning tillsammans med facilitering, vilket verkar lämpligt. Facilitering är en av determinanterna i PARISH som kan påverka och underlätta implementeringsprocessen, och här planeras facilitering ske genom att det finns handledare från vårdkvalitetsavdelningen och att avdelningschef och PCÖ-instruktörer utbildas till att stötta personalen på avdelningen. Hur lång tid planeras det ta för en avdelning att bli utbildad? Avdelningschefen ska leda implementeringen, vad konkret innebär det? Har du utifrån de implementeringsstrategier du valt, utbildning och facilitering, funderat på vilken taxonomi som bäst överensstämmer med din innovation och om det finns studier som stödjer dessa strategier? Detta är verkligen ett omfattande arbete som kommer förändra vården och patienternas delaktighet. Det har givit mig mycket kunskap och insikter att få läsa om din innovation och hur du kopplat ramverk till implementeringsprocessen och vilka strategier som ska användas! Lycka till!
    Hälsningar Birgitta Ohlson
    Posted 14:26, 8 Oct 2017
    Hej Ann-Christin
    Jag tycker att överrapportering där man involverar pat och ev anhöriga verkar vara ett väldigt bra initiativ. Tycker även att det är väldigt bra att även undersköterskan är med, vilket jag själv har saknat på ronder, själv är jag van vid en sittrond och att vi sedan gick runt till patienterna, läkare och sjuksköterska och pratade med pat. Nu har jag sett att detta har tagits bort och endast läkaren går runt vilket jag anser vara en stor förlust, både för personal och pat. Du har skrivit att tid, sekretess kan upplevas som hinder och att det kan vara obekvämt. Är det pat eller personal som kände sig obekväma i detta, eller båda? Jag tycker också det är väldigt bra att ha ISBAR att utgå ifrån för att få struktur på rapporteringen. Är denna metod tänkt att användas vid alla skiftbyten eller endast mellan ex dag och kvällsskift?

    Nu tänker jag bara utifrån min erfarenhet och är därför nyfiken, jag har jobbat på en kirurgavdelning med ganska korta vårdtider och relativt “friska” patienter, där tror jag att detta system hade varit väldigt bra. Efter detta har jag jobbat med njursjuka som oftast är multisjuka och är inneliggande länge och där händer det inte så mycket från dag till dag.
    Hur pass beprövad är bedside handover och i vilken typ av vård? Har man sett några fördelar med denna metod såsom kortare vårdtid, mindre smärta, ökad känsla av kontroll hos patienten eller ökad arbetsglädje hos personalen?

    Jag tycker att du förklarat din Implementeringsmetod bra, både vad du vill ha gjort och hur du ska åstadkomma detta. Jag har fått en bra inblick i ett nytt arbetssätt som jag tycker verkar vara väldigt intressant och passar väl in med mitt intresse pcv. Enligt Guldbrandsson(2007) är nya metoder som stämmer överens med bland annat organisatoriska normer lättare att implementera. I patientlag (2014:821) beskrivs hur patienterna ska involveras mer i den egna vården.

    Tack för intressant läsning, vill gärna läsa mer om bedside handover / Sara Skogli
    Posted 14:17, 11 Oct 2017
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.