Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Naturvetenskap > Skolforskningsprojekt i kemi > Utkast

Utkast

    Table of contents
    No headers

    Kemiundervisning i grundskolans tidigare årskurser

     

    Projektets relevans

    Kanske något om resultat från internationella studierna TIMSS, PISA, ROSE

    Med anledning av att undervisning utifrån Lgr 11 innebär att lärare arbetar med i stort sett samma förmågor i kemi/naturvetenskap från årskurs 1 till årskurs 9. Behöver  …

     

    Det pågår också en diskussion idag om betydelsen av elevers attityder till och intresse för naturvetenskap. Undervisningen i grundskolans tidigare årskurser har också tillskrivits betydelse för ifall eleverna är intresserade av ämnet under de senare årskurserna (Elstgeest, Harlen, Jelly, Osborne och Symington, 1996; Lindahl, 2003). I sammanhanget framställs mer praktiska moment som laborationer och experiment som arbetssätt där elever genom deltagande utvecklar intresse för naturvetenskap (Lindahl, 3003). Att elever utvecklar ett intresse till exempel för kemi, genom laborativt arbete, är ett vanligt mål i undervisningen (Högström, Ottander och Benckert, 2006). Laborationer i kemi kan också vara ett sätt att erbjuda elever en introduktion i naturvetenskapliga arbetssätt. Elever erbjuds att formulera hypoteser eller förutsägelser, genomföra och tolka observationer, samt dokumentera.  

    Klassrumsstudier där elever och lärare arbetar laborativt visar dock att dessa inte automatiskt åstadkommer ett lärande inom naturvetenskap (Andrée, 2004; Johansson och Wickman, 2011). Flera studier visar också att det är problematiskt för lärare i grundskolan att hjälpa elever med att relatera elevernas laborativa arbete med mer generella naturvetenskapliga sammanhang (Skolverket 2004, Duschl, 2008). Berg, Löfgren och Eriksson (2007) beskriver hur avsaknad av teori gör innehållet svårtillgängligt för eleverna, utan teori blir elevernas hypoteser eller förutsägelser främst gissningar och utan teori fokuserar eleverna inte på de kemiska fenomenen och de har svårt att tolka det de ser, observationerna blir på så sätt ointressanta för eleverna. Vid klassamtal mellan lärare och elever ställer lärare vanligen frågor av karaktären beskrivande snarare än förstå. Johansson och Wickman (2011) visar på betydelsen av att lärare planerar för hur elevers görande kan knytas till förståelse för mer generell naturvetenskapliga sammanhang.

    Det finns därmed fortsatt behov av att utveckla processer som kan hjälpa lärare att planera för hur undervisning i kemi kan utvecklas och hur laborationer i kemi kan knytas till mer generella kemiska sammanhang.

     

     

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med detta tänkta projekt är att skapa kunskap om och utveckla undervisning samt processer som kan synliggöra olika slags kunskap och färdigheter inom ämnesområdet kemi i undervisning för grundskolans tidigare årskurser, f-6. Preliminära frågeställningar är:

    •                          Vilka kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet kemi synliggörs genom redan existerande processer och undervisningsformer?

    •                          Hur kan undervisning och processer utvecklas för att synliggöra olika slags kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet kemi?

    •                          xxxxxx?

    Med detta planeringsbidrag vill vi skriva en ansökan om interna medel till ….

     

     

    Projektets relevans utifrån skolforskningsprofilens fokus…..

    Metod

     

     

     

     

     

     

     

    I detta projekt planerar vi att arbeta med fokusgrupper bestående av undertecknade lärare från Högskolan Dalarna och lärare som undervisar i kemi i årskurs F-6 i två skolor (vilka?) från Smedjebacken kommun? (en fokusgrupp per skola).Syftet med bildandet av fokusgrupper är att arbeta aktionsforskningsinriktat där vi högskolelärare tillsammans med lärare från deltagande skolor kan fördjupa förståelsen för de komplexa situationer som lärararbetet utgör och i och med det öka möjligheten att åstadkomma förändringar (Andersson K. kommentar: hitta orginalreferenser och skriv om mening. Mer om detta?). I ett antal ämnesträffar diskuterar vi, med Lgr 11 som utgångspunkt, hur kemiundervisningen ser ut idag på dessa skolor och vilka områden som skulle kunna utvecklas. Ämnesträffarna kommer att videoinspelas. I projektet ingår även att spela in lektioner med kemiinnehåll, vilka sedan analyseras och diskuteras tillsammans i fokusgrupperna (Stimulated recall enligt Andersoon. K . mer om detta?).

     

    Preliminärt upplägg av projektet:

     

    Höstterminen 2014

     

    Informationsträff

    Ämnesträff 1

    Ämnesträff 2*

    Inspelning av kemilektion

    Ämnesträff 3*

    Syftet med projektet presenteras för fokusgrupperna. Deltagarna får i uppgift att reflektera över vilken kemiundervisning som bedrivs och önskemål om områden att utveckla inför ämnesträff 1.

    Med Lgr11 som utgångspunkt diskuterar vi hur kemiundervisningen ser ut i dagsläget och vilka områden som skulle kunna utvecklas

    Utvalda områden från föregående ämnesträff diskuteras och problematiseras

    Videoinspelning av kemilektion (en lärare per fokusgrupp)

    Analys och diskussion av inspelning.

    Utvalda områden från föregående ämnesträff diskuteras och problematiseras

     

     

    Vårterminen 2015

     

    Ämnesträff 4*

    Inspelning av kemilektion

    Ämnesträff 5*

    Inspelning av kemilektion

    Ämnesträff 6*

    Utvärderingsträff

    Utvalda områden från föregående ämnesträff diskuteras och problematiseras

    Videoinspelning av kemilektion (en lärare per fokusgrupp)

    Analys och diskussion av inspelning.

    Utvalda områden från föregående ämnesträff diskuteras och problematiseras

    Videoinspelning av kemilektion (en lärare per fokusgrupp)

    Analys och diskussion av inspelning.

    Utvalda områden från föregående ämnesträff diskuteras och problematiseras

    Inför mötet får deltagarna fylla i en enkät för utvärdering av projektet. Resultatet presenteras på mötet och diskuteras tillsammans med gruppen.

     

    * Utifrån vilka områden och frågor som fokusgruppen vill arbeta vidare med kan vi högskolelärare bidra med material som kan vara intressanta för utvecklingsarbetet exempelvis artiklar ur tidskrifter, rapporter eller avsnitt ur naturvetenskapsdidaktisk litteratur.

     

    Referenser        

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.