Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV3001 - Utbildning för hållbar utveckling > Projektuppgifter > SJUKSKÖTERSKANS ANSVAR I HÅLLBAR UTVECKLING

SJUKSKÖTERSKANS ANSVAR I HÅLLBAR UTVECKLING

    Table of contents
    No headers

    Inledning

    Barna, Goodman & Mortimer (2012) lyfter i sin studie ” The health effects of climate change: What does a nurse need to know? ” att sjuksköterskor har en stor och viktig roll i den hållbara utvecklingen. Hållbar hälso- och sjukvård kan ge sjuksköterskor möjlighet att utöva sina kunskaper genom att uppmana patienter, övrig personal och lokala samhällen att leva bättre och hälsosammare (Barna et al. (2012); ICN - International Council of Nurses, 2018). Sjuksköterskor kan bidra effektivt till att mildra klimatförändringar, stödja människor och samhällen runt om i världen varför ledarskap fordras av sjuksköterskor för att ha möjlighet att vidta omedelbara åtgärder för att bygga klimatbeständiga hälsosystem. Detta inkluderar, men är inte begränsat till bland annat att utveckla modeller av vård för att minska onödigt resande, utveckla klimatinformerande hälsoprogram för nya smittsamma och redan befintliga smittsamma sjukdomar (ICN - International Council of Nurses, 2018).

     

    Sjuksköterskors ansvar

    Engagemang krävs för hållbara metoder inom hälsosektorn, engagemang i hälso- och klimatforskning och deltagande i intersektoriell (med olika verksamhetsinriktningar och huvudmannaskap) politik och styrning, anses nödvändigt. Hälsovårdssektorn medverkar till både positiva och negativa bidrag i klimatförändringen varför sjuksköterskor anses ha ansvar för att bidra till anpassning av klimatförändringen (minska sårbarheten för de skadliga effekterna) och begränsning (minskning eller förebyggande av utsläpp av växthusgaser) som är förbundet med att främja hälsa och välbefinnande och även främja social rättvisa.

     

    Regeringar uppmanas att uppskatta finansieringen av klimatbeständiga hälsosystem, samt att även utveckla modeller för vårdpersonal att engagera sig i för hållbara metoder (ICN - International Council of Nurses, 2018). Barna et al. (2012)menar att människors hälsa är en viktig del för vår fortsatta existens och hållbara utveckling och att detta har många praktiska konsekvenser för omvårdnaden.

    Det har visat sig vara viktigt att sjuksköterskor har möjlighet att arbeta självständigt och inte att de känner sig detaljstyrda. Detta bidrar till att skapa hållbarare arbetsplatser. Sjuksköterskor har framhållit att ett tillåtande klimat, att ges utrymme för diskussioner med andra sjuksköterskekollegor om ömsesidiga utmaningar och möjlighet till autonomi och lärande i det dagliga arbetet som viktiga faktorer för en positiv arbetsplats (Ahlstedt, Eriksson- Lindvall, Holmström & Muntlin- Athlin, 2019)

     

    Hållbarhet inom omvårdnad

    Anåker & Elf´s (2014) studie visar att hållbarhet inom omvårdnad omfattar sex karaktärsord:ekologisk hållbarhet, miljö, global hållbarhet, framtiden, social hållbarhet och holism. Hållbarhetens företrädare kräver klimatförändringar, miljöpåverkan och medvetenhet, förtroende för framtiden, ansvar och vilja att förändras. Konsekvenser av hållbarhet inom omvårdnad omfattar utbildning inom ekologi, miljö och hållbar utveckling samt hållbarhet som en del av sjuksköterskeprogrammen och i beskrivningen av det akademiska ämnet för omvårdnad. Hållbarhet bör också vara en del av nationella och internationella vårdorganisationer. 

    Hållbarhet inom omvårdnad bidrar till en hållbar utveckling med det yttersta målet att upprätthålla en miljö som inte skadar nuvarande och framtida generations möjligheter till god hälsa. Resultatet från Anåker och Elf´s studie (2014) ansågs därför kunnat ge upphov till rekommendationer för hälsovårdssektorn att införliva hållbarhet och även bör ligga till grund för framtida forskning.Begreppet hållbar utveckling uppmanas att inkluderas inom vårdpraxis och klimatrelaterade kunskaper i läroplaner och fortsatta utbildningar (ICN - International Council of Nurses, 2018). Morgondagens sjuksköterskor kan bidra med viktiga kunskaper gällande hälsoförbättring och förebyggande vård.  Förutsättningen för detta är att dagens sjuksköterskepedagoger är villiga att hjälpa till att förbereda dem tillräckligt inför detta (Barna et al., 2012).

     

    Det här slår genast an till oss lärare inom sjuksköterskeprogrammet och jag har därför valt att försöka se hur jag på bästa sätt kan konstruera en konkret uppgift för sjuksköterskestudenterna i termin 5 (av 6). De utövar då sin VFU (verksamhetsförlagd utbildning) i länet och befinner sig ute hela terminen på mottagningar och avdelningar inom geriatrik-, primär-, psykiatri- och akutsjukvård. Det är flera lärandemål som skall uppnås i denna termin 5 varför jag inte har för avsikt att ta bort någon utav de övriga examinationerna. Jag ansvarar för psykiatridelen i termin 5 och där har de seminarier i klinisk farmakologi samt har en slutexamination där de beskriver ett patientfall med tillhörande omvårdnadsdiagnoser, patientens behov, risker, problem och resurser. Vidare ska de beskriva och planera omvårdnadsåtgärder utifrån bästa tillgängliga kunskap och beskriva hur samverkan skett mellan sjukvård, patient och närstående. Därefter förväntas de reflektera över sitt eget förhållningssätt i mötet i vården i relation till sitt valda patientfall.

    Göteborgs Universitet (2014) har tagit fram 10 kriterier som beskriver vad en kurs eller ett program måste uppfylla för att ha möjligheten att få en hållbarhetsmärkning. Om kurser ska kunna märkas som hållbarhetsfokuserad måste minst ett att kursens lärandemål tydligt påvisa att innehållet i kursen innehåller minst ett av de kriterierna som nämns nedan. Ska kursen kunna märkas som hållbarhetsrelaterad måste minst ett av kursens lärandemål uttryckligt påvisa att kursens innehåll infriar minst ett av nedanstående kriterier. För att ett program ska kunna märkas som hållbarhetsfokuserat ska minst ett av programmets lärandemål påvisa att programmet infriar minst ett av kriterierna som presenteras nedan. Innehållet i kriteriet ska även utgöra programmets väsentliga fokus. Om ett program ska ha möjlighet att kunna märkas som hållbarhetsrelaterat måste programmets lärandemål tydligt påvisa att programmets innehåll har uppfyllt minst ett av nedan nämnda kriterier:

    1. Hållbarhet som begrepp

    Begreppet hållbar utveckling och dess historia i en global kontext samt det egna ämnesområdets relation till globala utmaningar.

    2. Analys ur ett globaliseringsperspektiv

    Hur produkter, tjänster, eller aktiviteter inom det egna livet eller inom det framtida professionella yrkesutövandet påverkar naturmiljö, sociala förhållanden och ekonomi i ett globalt perspektiv idag och i framtiden.

    3. Naturens gränser

    Demografisk utveckling och livsstil i relation till utnyttjandet av naturresurser eller ekosystemensbegränsade kapacitet att tillgodose mänsklighetens behov.

    4. Bevarande av ekosystem

    Bevarande av naturresurser och praktiska metoder för att skydda och upprätthålla livskraftiga ekosystem inför den ökande mänskliga efterfrågan.

    5. Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor

    Fördelnings-, diskriminerings-, hälso- och fattigdomsfrågor och samspelet mellan sociala orättvisor, ohälsa, naturmiljö och alla människors möjlighet till goda livsvillkor.

    6. Värderingar, kultur och etik

    Hur normer, kultur, religion, etik och sociala villkor kan tänkas påverka förhållandet mellan människa och natur.

    7. Konsument- kundmakt

    Hur krav på miljöhänsyn och socialt ansvarstagande från privata och offentliga kunder samt konsumenter påverkar individer, politiken och företags strategier och affärsmöjligheter.

    8. Styrning och förvaltning

    Hur regelverk, politik, ekonomiska styrmedel och frivilliga överenskommelser samt ledarskap formar mänskligt beteende samt staters och företags ageranden i relation till naturmiljö och sociala frågor. 

    9.Planering och design

    Hur samhällsplanering samt produkt- och tjänstedesign har inflytande över människors välbefinnande och påverkan på naturmiljön.

    10. Aktörers arbete och ansvarstagande

    Olika globala och lokala aktörers arbete med, och uppföljning av, miljöprestanda samt socialt och ekonomiskt ansvarstagande. (Göteborgs Universitet, 2014)

     

    Utifrån de ovan nämnda 10 hållbarhetsmärkningskriterier för hållbarhetsmärkning som framtagits väljer jag att försöka uppfylla kriterie nummer 5: Mänskliga rättigheter och rättvisefrågor: Fördelnings-, diskriminerings-, hälso- och fattigdomsfrågor och samspelet mellan sociala orättvisor, ohälsa, naturmiljö och alla människors möjlighet till goda livsvillkor. Detta mål kommer även att lyftas i kursen och inkluderas vid diskussionsfrågorna.  Jag tänker att studenterna ska erhålla material som jag lägger ut i kursrummet och i detta fall får de läsa International Council of Nursing´s artikel som delvis finns beskriven ovan och parallellt läsa Anåker och Elf´s artikel (2014). Detta ska sedan utmynna i diskussionsfrågor som studenterna tar med sig till slutseminariet som är examinerande. Jag tror att det kan ge upphov till intressanta diskussioner. Sjuksköterskan har stort ansvar förutom det som ovan finns angivet bland annat består det dagliga arbetet till stor del av dokumentation. Men jag tror att vi tidigt ska implementera vikten av hållbar utveckling så att studenterna förstår vidden av sitt ansvar som blivande sjuksköterskor. Jag blev även varse, efter vårt presentationsseminarium, att vi har inkluderat hållbar utveckling i sjuksköterskeprogrammet i flertalet kurser (enligt Anna Mäcs Johanssons presentation av hela programmets kursmål). Men som jag också nämnde vid min presentation, så tror jag inte vi förlorar något på att diskutera någonting omkring hållbar utveckling oavsett kurs. 

     

    Referenslista

    Ahlstedt, C., Eriksson Lindvall, C., Holmström I.K., Muntlin Athlin Å. (2019) What makes registered nurses ramain in work? International Journal of Nursing Studies. Volume 89, 32-38.

    Anåker, A. & Elf, M. (2014) “Sustainability in nursing: a concept analysis” Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 2, s. 381-389. DOI: 10.1111/scs.12121

    Barna, S., Goodman, B. & Mortimer, F. "The health effect of climate change: what do nurses need to know" Elsevier Science, Volume 32.  p. 765-771. DOI: 10.1016/j.nedt.2012.05.012

    Göteborgs Universitet, 2014. Hämtad 2018-11-12 från https://medarbetarportalen.gu.se/dig...ram-160519.pdf 

    ICN - International Council of Nurses (2018). Nurses, climate change and health. 3, place Jean- Marteau, 1201 Geneva, Switzerland. 

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Tack för trevliga seminarier. Jag har lagt till en artikel angående hållbara arbetsplatser för sjuksköterskor som var intressant. Har även förtydligat de 10 kriterierna från Göteborgs Universitet angående hållbarhetsmärkningen av kurser och program. //Annelie
    Posted 07:59, 19 Nov 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.