Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV3001 - Utbildning för hållbar utveckling > Projektuppgifter > Inventeringen av HU i bedömningsformuläret AssCe, sjuksköterskeprogrammet

Inventeringen av HU i bedömningsformuläret AssCe, sjuksköterskeprogrammet

    Table of contents
    No headers

    Författare: Martina Algotsson

     

    Information om kontexten kring och bakomliggande syftet för uppgiftens innehåll
    Ett lärosäte har formella krav på sin verksamhet:

    ”Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa” (Högskolelagen 1992:1434, kap 1, 5§).
    Förordning om miljöledning i statliga myndigheter (SFS 2009:907): ”ett miljöledningssystem som integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet så att man beaktar verksamhetens direkta och indirekta miljöpåverkan på ett systematiskt sätt”.
    Sjuksköterskeprogrammet finns på Högskolan dalarna som är en statlig myndighet. Utifrån verksamhetsplanen ämnet Omvårdnad (2018-2020) bör hållbar utveckling genomsyra hela utbildningen och därmed bör adjunkter i programmet vara insatta i ämnet. Vilket föranleder deltagande i kursen och detta arbete. Anledningen till att valet ”inventering – AssCe(Assessment of Clinical Education)” är att undertecknad träffar på det ofta vid VFU-besök ute i verksamheterna, där det används flitigt. Sjuksköterskeprogrammet innehåller 43 veckor verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I 40 av dessa veckor används Assce-formuläret som bedömningsunderlag för student, handledare och kontaktlärare från HDa.


    I vilket/vilka sammanhang kan undervisningsmomentet (i detta fall inventeringen) komma att användas (en befintlig, eller tänkt kurs, utbildning etc)?

    Bedömningsformuläret AssCe –ett nationellt bedömningsinstrument (se bilaga 1, AssCe nedanför texten) förekommer i sjuksköterskeprogrammet vid Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) termin 4, 5 & 6 (medicin, kirurgi, psykiatri, geriatrik, akutsjukvård och primärvård). Studenterna och deras handledare använder formuläret vid halvtidsbedömning och vid slutbedömning under sin VFU. Vid minst ett av dessa tillfällen finns även kontaktlärare från HDa med för att delta i bedömningen. Detta är en inventering av formulärets innehåll utifrån hållbar utveckling ur social- ekonomisk- och ekologisk dimension.

    Begreppet hållbar utveckling och dess olika dimensioner, sociala, ekonomiska och ekologiska, samt det egna ämnesområdets kopplingar och möjliga bidrag till en hållbar utveckling:

     

     

     

    Egna ämnets kopplingar utifrån AssCe-formuläret (obs. utvalda delar av varje punkt )

    Egen reflektion

     

    Social Dimension

    Definition

    "Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

    Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget.

    För att social hållbarhet ska bli relevant bör det tydligare definieras och omsättas i praktiken utifrån de behov och förutsättningar som kan finnas på lokal, regional respektive nationell nivå. Kommuner, landsting/regioner och staten bär alla, genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Näringslivet, civilsamhällets organisationer och akademin har också viktiga roller.

    En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda och att det som erbjuds:

    • tillgodoser alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs
    • bidrar till att alla människor är inkluderade – oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning
    • anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov."

    (Folkhälsomyndigheten, 2018)

     

    Punkt 11) Hantera material med insikt och aseptik. Visa kunnighet beträffande tillvägagångssätt och nödvändiga försiktighetsåtgärder.

    Punkt 14) Visa positiv inställning till lagarbete. Samarbeta med olika yrkesgrupper. Visa medvetenhet om demokratiska grundregler. Lyssna på olika personers synpunkter. Visa förmåga till dialog och att i samverkan utveckla arbetet med andra yrkesgrupper

    Punkt 18) Stödja på ett medvetet sätt och våga stå upp för yrkets och sjukvårdens grundläggande värderingar.

    Punkt 19) Visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap.

     

     

    Punkt 11) oförsiktighet kan t.ex. leda till smittspridning och stora grupper människor skulle kunna bli drabbade/lidande.

    Punkt 14) En positiv inställning till möten mellan människor och acceptans/intresse för olika åsikter, kunskaper, lika värde och samarbete stärker den sociala hållbarheten.

    Punkt 18) Lika vård på lika villkor…

    Punkt 19) att vara medveten om styrkor/svagheter/begränsningar gör det lättare att hitta vilka ytterligare kunskaper som behövs för att nå framåt.

    Ny kunskap kan vara individens roll/bidrag i att förbättra/stärka social hållbarhet.

     

    Ekonomiskdimension

    Definition

    "Ekonomi som begrepp kan härledas från grekiskans "läran om hushållning av knappa resurser". Ur ett hållbarhetsperspektiv kan vi nu se att definitionen på ekonomi kan vidgas och ses ur olika perspektiv och definitioner. En viktig skillnad mellan ekonomisk hållbarhet och ekologisk resp. social hållbarhet är att de ekonomiska strukturerna är skapade av människan. Därmed har vi också möjlighet att se de ur olika perspektiv och också påverka de för att stödja en hållbar utveckling. Det finns flera definitioner på ekonomisk hållbarhet. Skillnaderna mellan två av dessa har sin grund i att man använt olika hållbarhetsmodeller som utgångspunkt. I den första av dessa två definitioner förstås ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. En ökning av ekonomiskt kapital får alltså inte ske på bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital. I den andra definitionen likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt, vilken anses vara hållbar så länge den totala mängden kapital ökar. Ett ökat ekonomiskt kapital kan därmed tillåtas att ske på bekostnad av en minskning av andra tillgångar i form av naturresurser, ekosystemtjänster eller välfärd.

    Slutligen finns det även de som avstår från att använda ekonomisk hållbarhet som begrepp för att istället prata om ekonomin som ett verktyg där dess strukturer och institutioner antingen främjar eller hämmar en hållbar utveckling. Vilken av dessa definitioner som bör råda är en värderingsfråga bland forskare och där är man fortfarande inte helt överens." (KTH, 2018)

    Punkt 3) samverka med syftet att skapa en adekvat vård för patienten.

    Punkt 4) hälsobefrämjande och förebyggande råd

    Punkt 5) Undervisa och handleda med syfte mot utveckling och kunskapsökning.

    Punkt 6) Använda relevanta mätinstrument

    Punkt 8) Relatera omvårdnadsåtgärder till både beprövad erfarenhet och forskning.

    Punkt 11) Hantera material med insikt och aseptik. Visa kunnighet beträffande tillvägagångssätt och nödvändiga försiktighetsåtgärder.

    Punkt 13) Visa kostnads- och kvalitetsmedvetenhet. Visa förmåga att planera och organisera en ändamålsenlig patientvård.

    Punkt 15) i samverkan med andra i efterhand utvärdera erfarenheter

    Punkt 16) hantera situationer som kan äventyra säkerheten. kunskaper beträffande vårdskador. tillämpa gällande författningar och känna till säkerhetsaspekter lokalt och nationellt.

    Punkt 17) Visa en reflekterande och analytisk förmåga. Visa vilja att ta reda på och sprida ny kunskap. Visa intresse för att använda resultat från forskning och utvecklingsarbete inom aktuell verksamhet. Visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen. Visa ett strukturerat arbetssätt, utvärdera och ompröva tankar, idéer och åtgärder.

    Punkt 19) Visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap.

    Punkt 20) följa föreskrifter och styrdokument.

    Punkt 21) vilja bidra till utveckling av yrket och verksamheten och att ta initiativ till samarbete med andra yrkesgrupper.

    Punkt 4) Att jobba hälsofrämjande minskar risken för ytterligare sjuklighet som kostar tid, resurser och lidande.

    Punkt 5) Med ökad kunskap och utveckling så går vården framåt i rätt riktning - mer effektivt och billigare.

    Punkt 6) Att använda relevanta mätinstrument spar tid och ger rätt bild att utgå ifrån i vårdsituationen. Genom att behandla rätt saker blir vården mer effektiv, tar kortare tid och därmed billigare.

    Punkt 8) Genom att använda forskning och beprövad erfarenhet finns störst chans att vi handlar rätt. Genom att handla rätt blir vården både adekvat och mer effektiv.

    Punkt 11) Att utföra vården på ett säkert sätt för både personal och patienter minskar risken för skador vilka skulle kunna bli resurskrävande och smärtsamma.

    Punkt 13) En icke ändamålsenlig vård blir mer resurskrävande då den förmodligen inte leder till förbättring utan orsakar ytterligare kostsamma insatser.

    Punkt 15) att samverka och utvärdera utifrån erfarenheter gör det möjligt att se vad som fungerat bra eller mindre bra.

    Punkt 16) Vårdskador kostar pengar och onödigt lidande

    Punkt 17) Aktuell kunskap/forskning är en förutsättning för att vården skall bedrivas på ett ändamålsenligt sätt och för bästa resultat. Att sprida nya råd och rön samt utvärdera stärker kvaliteten på vården. Billigare i längden.

    Punkt 19) att vara medveten om styrkor/svagheter/begränsningar gör det lättare att hitta vilka som ytterligare kunskaper/resurser som behövs.

    Punkt 20) Föreskrifter och styrdokument har utvecklats utifrån befintlig kunskap/forskning, genom att följa dessa bör arbetet bli mer ändamålsenligt, effektivt och mindre kostsamt.

    Punkt 21) Att vilja förändra tyder på en öppen inställning vilket underlättar vid förbättringsprocesser och är hållbart på längre sikt.

    Ekologiskdimension

    Definition

    "Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra. Detta innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex. pollinering och fotosyntes). För de ekologiska systemen går det många gånger att definiera hållbarhet ganska väl.

    Produktion av varor och tjänster får inte kompromissa med ekosystemens bärförmåga, dvs. naturen måste hinna återskapa uttagna resurser.

    Ekologisk hållbarhet rör bland annat funktionsdugligheten hos jordens bio-geo-kemiska system där detta ingår:

    • Vatten (föroreningar, grundvattennivåer, salinitet, temperatur, främmande arter)
    • Luft (föroreningar, partiklar, ozonlagret, klimatsystem, buller)
    • Land (föroreningar, erosion, landanvändning, främmande arter)
    • Biodiversitet (arter och habitat (livsmiljöer), GMO)"  (KTH, 2018)

     

    Punkt 11) Hantera material med insikt och aseptik. Visa kunnighet beträffande tillvägagångssätt och nödvändiga försiktighetsåtgärder.

    Punkt 11) Till exempel läkemedel som inte kasseras på rätt sätt kan hamna fel och påverka naturen och de som lever i den. Ekologiska kretsloppet. Överlag finns en vinning i att hantera allt material på rätt sätt, sortera rätt.

     

     

    Fortsättning
    Hitta mer som gäller Ekologisk hållbarhet (kan vara diskussionsfråga utifrån AssCe-dokumentet) eller leta efter i annat liknande bedömningsformulär. 
    Sammanställa ovanstående punkter för bättre översikt.
    Vilka andra liknande instrument finns som nationella dokument att använda i utbildningen vid VFU? Finns det något av dessa dokument som innehåller mer tydliga/framträdande bedömningskriterier för hållbar utveckling?
    Vad har föranlett att HDas sjuksköterskeprogram valt just detta formulär? 

    Angående de ”exempelmallar” som finns till AssCe-fomuläret utifrån olika verksamheter, så skulle det vara möjligt att göra en exempelmall för hållbar utveckling, även om det inte finns någon VFU med det temat eller inriktningen så skulle det kunna belysa och ”aktivera/påminna” om ämnet. 



    Referenser

    Folkhälsomyndigheten. (2018). Vad är social hållbarhet för oss? Hämtad 2018-11-20 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/...al-hallbarhet/


    Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2009:907). Stockholm: socialdepartementet

    Högskolelagen (1992:1434, kap 1, 5§). Stockholm: utbildningsdepartementet

     

    Kungliga Tekniska Högskolan. (2018). Ekonomisk hållbarhet. Hämtad 2018-11-20 från https://www.kth.se/om/miljo-hallbar...miljo.../ekonomisk-hallbarhet-1.431976

    Kungliga tekniska Högskolan. (2018). Ekologisk hållbarhet. Hämtad 2018-11-20 från https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-...arhet-1.432074


    Löfmark, A, Mårtensson, G & Thorell-Ekstrand, I. (2014-10-22) AssCe – Assessment of Clinical Education, Version III. Akademin för hälsa och arbetsliv, högskolan Gävle.

    Verksamhetsplan Omvårdnad (2018-2020. Högskolan Dalarna

    Files (1)

    FileSizeDateAttached by 
     AssCe.pdf
    No description
    308.38 kB11:06, 13 Nov 2018maalActions

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    I projektarbetet har jag nu gjort de ändringar som jag uppfattade behövdes utifrån de kommentarer som framkom vid seminariet, samt den skriftliga feedback jag tacksamt tagit emot från Christine Cox. Beklagar att layouten inte blev som jag tänkt i tabellen efter att jag fyllt på med definitionerna . Jag har valt att inte korta ner dessa med egna ord eftersom risken för att viktig information skulle försvinna, vilket skulle minska förståelsen.
    Fortsättning följer enlig vad jag beskrivit under ”fortsättning”, samt att en fortsättning på detta arbete skulle kunna utmynna i en Exempel-manual för ”innehåll av Hållbar utveckling i AssCe-dokumentet”.
    Vad har jag lärt mig?
    Innan kursen tänkte jag mest ”källsortering”, ekologisk påverkan , fast jag hade förstått att det var mer omfattande än så, men inte vad, hur eller hur mycket? Under kursens gång har flera insikter uppdagats: Social hållbarhet? På vilken nivå (individ, samhälle, nation, globalt)?
    Ekonomisk hållbarhet var lättas att hitta exempel på utifrån de verksamheter jag varit i, spara spara spara… Gör vi inte rätt saker så kostar det! Felaktiga behandlingar blir mycket dyra, förhindrar vi inte inläggning så kostar det mer!
    Vore roligt att studera vidare i ämnet om det fanns möjligheter tidsmässigt.
    Tack
    Martina
    Posted 15:18, 21 Nov 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.