Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV3001 - Utbildning för hållbar utveckling > Projektuppgifter > Instruktioner för projektuppgiften > Page Title

Page Title

    Table of contents
    No headers

    Att få in hållbar utveckling i engelska kurser på ett meningsfullt sätt

    Syftet med projektet är att undersöka hur man kan få in hållbara utveckling i en kurs i engelska som inte naturlig är riktat mot hållbar utveckling. Kursen i skriftlig språkfärdighet (EN1129) läsas av studenter som läser Engelska I samt de som ska bli lärare på 7-9 och gymnasienivå. Än så länge innehåller kursplanen ingenting om hållbar utveckling men eftersom kursen innehålla en uppgift där studenter skriva en uppsats där de själv väljer vad det ska handla om, finns det utrymme att här få in någonting om hållbar utveckling. Faktum är att en del studenter redan nu väljer att skriva om ämnen som handlar om hållbar utveckling såsom, minskning av plast, återanvändning av kläder, ansvarsfull vattenanvändning och samhällsansvar. Det bör vara ganska naturligt att använda denna uppgift ännu mer för att bland annat väcker medvetenhet om hållbar utveckling och dess problematik bland flera studenter.

    Hill och Wang (2017) lyfter ett antal problem rörande implementering. Bland annat måste kursplanen måste fungera utan att lärarna blir överbelastat med mera arbeten och den måste också kunna fungera över en längre tidsperiod och ganska flexibel så att eventuella uppgifter platser eller fungerar inom befintliga ramar för utbildningsmålen (p. 701).  Planen är att lämna in en reviderad kursplan där medvetenheten om och problematisering av hållbarhet och hållbar utveckling är en tydlig lärande mål. Tydliga målen förespråkas av Lockhart (2018: 216). Det är också planerat att utvärdera detta efter ett tag men själva utvärdering kan vara problematiskt också. Lockhart (2018) påpekar att det är svårt att se effekten och även att förstå vad som är indikatorer av en effekt (s.217).

    Det finns ett problem med just begreppet ”utbildning för hållbar utveckling” eftersom det kan tolkas som att utbildningen ska resultera i att student utvecklar ett förutbestämt förhållningssätt vilket de inte ska ifrågasätta - vilket går emot andra lärande mål som uppmuntra till kritiskt tänkande (Wals & Jickling, 2002, p222). Redan 1976 identifierade Unesco ett antal mål i utbildning för hållbar utveckling. Dessa var medvetenhet om miljöproblem, förståelse för miljön och människans roll, en vårdande inställning till naturen (inklusive biofili), färdigheter för att övervinna problemen samt förmågan att utvärdera eventuella lösningar och deltagande i problemlösande. Numera har dessa formulerats på ett annat sätt och fokuserar på “empowering, transforming, enabling, equipping, motivating and stimulating” vilket kan lätt kopplas till de generella kompetenser som annars ska ingå i högre utbildning.

    “Critical pedagogy” utmanar oss att tänka över hur vi ser vår miljö och hur vi agerar i världen och det innebär att vi ska ifrågasätta normer(Jacabs, 2017: 382). Critical pedagogy kopplar kritiskt tänkande och kritiskt dialog. Kritiskt dialog sker när det som en person har att säga uppmuntrar andra att tänka över sin egen ståndpunkt och studenter med olika åsikter bör får tillfälle att förklara deras ståndpunkt utan att vara överröstade (Jacabs, 2017: 382). Kritik har riktats mot utbildning i hållbar utveckling eftersom en del anser att lärarna och kursmaterial tvingar på studenter redan bestämda åsikter och därför är inte tillåta ”critical dialogue”(Jacabs, 2017:383).

    Wals & Jickling (2002) säger att även om det finns problem, finns det står potential med att implementera hållbarhet i högre utbildning (p227). Bland annat ska man inte se det faktum att ”sustainability” är inte så väldefinierad som ett problem – tvärtom kan det vara en möjlighet. Därför kommer jag att tänker noga över hur uppgiften i kursen kommer att se ut. Studenter måste får friheten att ta vilken ståndpunkt de vill bland de globala målen även att låter studenter som vill

    Från en språkvetenskapligt synvinkel innebär det att vi måste börja med hur vi pratar och skriver om klimatförändringar och om hållbar utveckling.

     

    Referenser

    Hill, L. M. & Wang, D. (2018) "Integrating sustainability learning outcomes into a university curriculum: A case study of institutional dynamics", International Journal of Sustainability in Higher Education, Vol. 19 Issue: 4, pp.699-720

    Wals, A. E & Jickling,  B. (2002)"“Sustainability” in higher education: From doublethink and newspeak to critical thinking and meaningful learning", International Journal of Sustainability in Higher Education, Vol. 3 Issue: 3, pp.221-232

    Jacabs, G. (2017) Ecolinguistics and Education in Fill, A. F., & Penz, H. (2017). The routledge handbook of ecolinguistics. Milton: Routledge Ltd. (pp378- 392 )

    Lockhart, A. S., Monitoring ESD: lessons learned and ways forward. I A. Leicht, J. Heiss, & W. J. Byun (Eds.), Issues and trends in Education for Sustainable Development. UNESCO Publishing.  http://unesdoc.unesco.org/images/0026/002614/261445e.pdf

    Stibbe, A. (2004), ‘Environmental education across cultures: Beyond the discourse of shallow environmentalism’, Language and Intercultural Communication, 4(4): 242–260.

    UNESCO. (2018). What is ESD? https://en.unesco.org/themes/education-sustainable-development/what-is-esd

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.