Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV3001 - Utbildning för hållbar utveckling > Projektuppgifter > Hållbar utveckling och internationalisering

Hållbar utveckling och internationalisering

    Hållbar utveckling och internationalisering

    Kristofer Sidenvall

     

    Den här texten har fokus på internationalisering och hållbar utveckling, två områden som kan ses gå hand i hand men som också kan innebära dilemman och paradoxer. De funderingar som ligger bakom innehållet, men som texten inte har som ambition att besvara fullständigt är

    ·       Hur kan internationalisering av högre utbildning verka för ökad hållbar utveckling?

    ·       Hur kan hållbar utveckling ligga till grund för revidering av internationaliseringsaktiviteter och strategier?

     

    Verksamheten vid högskolor och universitet är på många sätt en internationell verksamhet. Litteratur och forskning är ofta ett resultat av gränsöverskridande arbeten och på campus och i kurser möts studenter och lärare med erfarenhet från olika länder och kulturer. Högskolan Dalarna kan på flera sätt erbjuda studenter och lärare internationella erfarenheter under studietiden eller i arbetet på högskolan. Högskolan Dalarna har en tydlig målbeskrivning för internationella perspektiv i utbildningar (Högskolan Dalarna, 2005). Generellt sett har dock svenska studenter ett lågt deltagande i utbytesstudier vid utländska lärosäten. EU har antagit ett mål att andelen studenter som studerar en del[1] av sin utbildning utomlands ska senast år 2020 vara minst 20 procent (Universitets- och högskolerådet, 2018). Av de svenska studenter på grund- och avancerad nivå som tog sin examen under läsåret 2016-2017 hade 14 procent studerat en period utomlands (SOU 2018:3). Skillnaden är dock stor mellan olika utbildningar där lärarutbildningen sticker ut som en av de utbildningar med lägst mobilitet bland sina studenter. Endast tre procent av grundlärarstudenterna och en procent av förskollärarstudenterna läste en del av sin utbildning utomlands (SOU 2018:3). I februari 2017 (Dir. 2017:19) beslutade regeringen att tillsätta en utredning[2] som ska leda till ökad internationalisering av svensk högre utbildning. Utredningen ska ge förslag på nya mål och nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor, ökade internationella perspektiv för studenter, lärare och forskare både genom studier och arbete utomlands men också genom en förbättrad internationalisering på hemmaplan. Slutligen vill man i utredningen också visa på hur Sverige ska bli en attraktivare destination för inresande studenter. Det delbetänkande som internationaliseringsutredningen kom med i början av 2018 (SOU2018:3), En strategisk för internationalisering, lyfter fram lärarutbildningen i Sverige som en av de utbildningar i störst behov av en ökad internationalisering.

    På global, internationell nivå har medlemsländerna i FN arbetat fram och antagit Agenda 2030 (Regeringskansliet, 2016). Globala målen som är en del av Agenda 2030, listar 17 olika mål för hållbar utveckling där hållbara samhällen, öppen tillgång till forskning, innovation och kunskap, främjandet av fredliga och inkluderande samhällen, säkerställandet av en inkluderande och jämlik utbildning för alla samt ett globalt partnerskap är några av de överenskommelser som lyfter fram behovet av internationalisering som ett sätt att uppnå en hållbar utveckling av världen (UNDP, 2015a). Specifikt för högre studier och lärarutbildning finns följande delmål för världens länder formulerade.

    4.b Till 2020 väsentligen öka antalet stipendier i världen som kan sökas av personer från utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, små önationer under utveckling och afrikanska länder, för studier inom högre utbildning, inklusive yrkesutbildning samt informations- och kommunikationstekniska, tekniska, ingenjörsvetenskapliga och naturvetenskapliga program, i utvecklade länder och andra utvecklingsländer.

    4.c Till 2030 väsentligen öka tillgången på utbildade lärare, bland annat genom internationellt samarbete kring lärarutbildning i utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling.

    (UNDP, 2015b)

     

    På flera nivåer, lokal, nationell, europeisk och global, lyfts alltså internationalisering fram som en viktig del för högre studier och även som ett område i behov av utveckling. På Högskolan Dalarna har behovet av utveckling av internationalisering av lärarutbildningen bland annat lett till att en särskild tjänst, eller uppdrag, inrättats. Några av uppdragets fokusområden har varit eller är att

    ·       Förbättra studenters kännedom om möjligheter till studier utomlands.

    ·       Identifiera och samarbeta med universitet som erbjuder kurser för lärarstudenter på engelska.

    ·       Öka internationaliseringen av lärarutbildningens personal.

    ·       Utveckla internationalisering i ordinarie kurser (internationalisering på hemmaplan)

     

    Internationalisering av högre utbildning handlar dock ofta om möjligheter till mobilitet och graden av internationalisering mäts ofta som omfattningen av mobilitet bland studenter och personal. Internationell mobilitet innebär nästan uteslutande resor med flyg vilket i sig inte främjar arbetet med ökad hållbar utveckling och det globala målet att bekämpa klimatförändringarna (UNDP, 2015c). Högskolan Dalarna skriver i sina miljö- och hållbarhetsmål att den negativa miljöpåverkan av tjänsteresor ska minska och att koldioxid från tjänsteresor ska minska med tre procent per år under perioden 2016-2019 (Högskolan Dalarna, 2016). Möjliga framtida scenarion beskriver dock ett kraftigt förändrat resebeteende, en mobilitet som innebär inga eller kraftigt reducerat internationellt och interkontinentalt resande och då med tåg eller båt samt enstaka flygresor med biobränsle (Hagbert, 2018; Gunnarsson-Östling m.fl, 2017). De försök till miljöförbättrande åtgärder vid längre resor med flyg som går ut på att välja tåg istället för taxi från flygplatsen kan i ett framtidsperspektiv kännas som ett klent försök för en hållbar utveckling, en greenwash (Engelman, 2013) men dock ett steg åt rätt håll.

    I arbetet för en ökad internationalisering av högre studier är fysisk mobilitet dock bara ett av flera inslag. Virtuell mobilitet, internationalisering av kursmål, samarbeten online, distansundervisning av gästföreläsare och internationalisering av kurslitteratur är exempel på inslag som kan göra skillnad för studenters globala perspektiv under utbildningen, och till och med alla studenter i en kurs, utan att det innebär en fysisk mobilitet. Utgår man från de mål och delmål som åtaganden i överenskommelsen Agenda 2030 innebär så är fysisk mobilitet antagligen oundviklig, i synnerhet när det kommer till att verka för fredliga och inkluderande samhällen, en jämlik utbildning och främjandet av ett globalt partnerskap. När fysisk mobilitet av olika anledningar är nödvändig, och inte bara då, kan en ökad medvetenhet kring konsekvenser av val leda till minskade utsläpp. Under lång tid har samhällen runt om i världen öppnat upp för större sammanhang. Från att ha utgått från och vänt sig inom familjen, församlingen, socknen, riket så en global samhörighet blivit naturlig för många. De senaste årtiondet har tydliga signaler visat på en svängning i denna trend, att nationer sluter sina gränser både fysiskt och mentalt (Claesson, 2018; Eliasson, 2018). Att skapa möjligheter för blivande lärare att vidga sina perspektiv blir i det här resonemanget oerhört viktigt, att få en förståelse för att det egna, svenska sättet att se på lärande, kunskap, normer mm bara är ett bland många sätt att se på saker och ting. Här har internationalisering av högre utbildning en viktig funktion, att stötta arbetet för en hållbar utveckling av hållbara samhällen, både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. I diskussioner med andra lärosätens internationaliseringsansvariga lyfts också värdet av en internationalisering av utbildning, som något helt nödvändigt för att nå gemensamma lösningar på globala problem. I kontrast till ett omfattande turist- och nöjesresande så är det också möjligt att mobilitet i syfte till ökad internationalisering och hållbara samhällen utgör en begränsad andel av de utsläpp som persontransporter utgör. För att sträva efter en internationalisering som ändå sker så hållbart som möjligt görs här ett försök att lyfta fram några saker som kan vara av betydelse.

    Ø  Utgå från mål för hållbar utveckling vid arbetet med internationalisering (Globala mål, Högskolan Dalarnas miljö- och hållbarhetsmål, m.fl.)

    Ø  Internationalisera lärare. Gör lärarna engagerade för att bedriva internationaliseringsarbete i kurser.

    Ø  Stöd för personal. Internationaliseringsarbete behöver stöd med tid, administration, incitament, mm.

    Ø  Sträva efter att använda kompetens hos besökande lärare, studenter och forskare i större utsträckning.

    Ø  Arbeta för ökad virtuell internationalisering (OIL, COIL) och använda högskolans kompetens för distansstudier och olika digitala resurser.

    Ø  Sträva efter ett resande med så begränsade utsläpp som möjligt (effektiva resvägar, tåg i så stor utsträckning som möjligt).

    Ø  Ta tillvara kunskap och erfarenhet. Använd erfarenhet och kompetens som lärare och studenter får.

    Ø  Planera för studentmobilitet så det akademiska och sociala värdet blir så stort som möjligt.

    Ø  Internationalisera kursplaner, kursmål och kurslitteratur.

    Ø Sträva efter att upprätta bilaterala avtal med låginkomstländer för att möjliggöra mobilitet för studenter från utvecklingsländer.

     

    För att den mobilitet som genomförs ska innebära ett stort värde, både för individen och för Högskolan Dalarna, är det av vikt att planera för ett gott utbyte. Några punkter som kan ligga till grund för en ökad medvetenhet av möjligheter och utbyte av en fysisk mobilitet har här gjorts, inspirerat av en modell[3] för ökad kvalitet på personalmobilitet framtagen av ett konsortium[4] av tio europeiska universitet.

    Före mobilitet

    ð      Är resan planerad för att ge dig som individ och Högskolan Dalarna möjlighet till utveckling?

    ð      Finns det ett särskilt värde av en fysisk mobilitet istället för onlinebaserade aktiviteter?

    ð      Kommer din planerade aktivitet innebära ett mervärde för värdlärosätet eller motsvarande?

    ð      Är andra kollegor involverade i den planerade aktiviteten?

    ð      Känner du till Högskolan Dalarnas Regler för resor för anställda vid Högskolan Dalarna?

    ð      Är resan effektivt planerad utifrån ett hållbarhetsperspektiv?

    ð      Känner din chef till din planerade aktivitet?

    Under mobilitet

    ð      Ta om möjligt foton och be om medgivande för användandet av foton på du.se, t ex i form av nyheter på webben.

    Efter mobilitet

    ð      Har du kunnat sprida dina erfarenheter till kollegor eller studenter?

    ð      Har du kunnat ta tillvara dina erfarenheter på annat sätt?

    ð      Finns det planer för ett fortsatt samarbete med värdlärosätet eller motsvarande?

    ð      Har din chef uppmärksammat din aktivitet?

    ð      Har du fått det stöd du behöver eller efterfrågat?

     

     

    Referenser

    Claesson, Urban. 2018. Svensk historia och ett klassperspektiv. Föreläsning 2018-09-10.

    Dir. 2017:19. Ökad internationalisering av universitet och högskolor. Kommittédirektiv, Utbildningsdepartementet.

    Eliasson, Jan. 2018. Internationaliseringens betydelse för individen och samhällets utveckling - en internationell utblick. Föreläsning 2018-11-07.

    Engelman, Robert. 2013. Beyond Sustainababble. I State of the World 2013: Is Sustainability Still Possible? (s. 19-27). Washington DC: Island Press.

    Gunnarsson-Östling, Ulrika, Svenfelt, Åsa, Alfredsson, Eva, Aretun, Åsa, Bradley, Karin, Fauré, Eléonore, Fuehrer, Paul, … Öhlund, Erika. 2017. Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande. Stockholm: KTH Miljöstategisk analys. http://www.bortombnptillvaxt.se/download/18.6524e7bf15dd1169a5e566/1504529340644/Bortom%20BNP-rapport%202017.pdf (Hämtad 2018-11-12)

    Hagbert, Pernilla. 2018. Paradoxer och möjligheter för en hållbar framtid. Föreläsning 2018-10-25.

    Högskolan Dalarna. 2005. Policy för Internationalisering. http://web5.du.se/PageFiles/4566/Internationalisering%20-%20Policy.pdf

    Högskolan Dalarna. 2016. Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019. https://www.du.se/contentassets/52d82a1302a247958a71994f2263c0a2/miljo--och-hallbarhetsmal-for-hogskolan-dalarna-2016-2019_rev-2018-03-26.pdf

    Regeringskansliet. 2016, 11 januari. Agenda 2030 för hållbar utveckling. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/agenda-2030-for-hallbar-utveckling/ (Hämtad 2018-11-01)

    SOU 2018:3. En strategisk agenda för internationalisering. Delbetänkande av utredningen om ökad internationalisering av universitet och högskolor. http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/03/SOU-2018_3_till-webb1.pdf

    UNDP. 2015a. Globala målen. http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ (Hämtad 2018-11-01)

    UNDP. 2015b. Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-4-sakerstalla-god-undervisning/ (Hämtad 2018-11-01)

    UNDP. 2015c. Vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-13-bekampa-klimatforandringarna/ (Hämtad 2018-11-01)

    Universitets- och Högskolerådet. Rapport 2018:9. Det akademiska värdet av mobilitet. Rekommendationer med fokus på vägledning och internationaliserade lärandemål för ökad inter nationalisering och studentmobilitet. https://www.uhr.se/globalassets/_uhr.se/publikationer/2018/rapport-2018-9-det-akademiska-vardet-av-mobilitet.pdf

     



    [1] Minst 15 ECTS vid ett utländskt lärosäte.

    [2] Internationaliseringsutredningen med Agneta Bladh som särskild utredare.

    [3] REALISE TOOLBOX, https://realise-erasmusplus.fr/content/toolbox (hämtad 2018-11-12)

    [4]REALISE “Realising the potential of the international mobility of staff in higher education”, https://realise-erasmusplus.fr/

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Texten är kompletterad med en punkt:
    Ø Sträva efter att upprätta bilaterala avtal med låginkomstländer för att möjliggöra mobilitet för studenter från utvecklingsländer.
    ...utifrån den feedback som lyftes av medstudenrande idag.

    Referensen Hagbert (2018) är stavningskorrigerad och inlagd i referenslistan.
    Posted 22:29, 15 Nov 2018
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.