Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV3001 - Utbildning för hållbar utveckling > Projektuppgifter > Hållbar social utveckling i förskolan - praktisk tillämpning

Hållbar social utveckling i förskolan - praktisk tillämpning

    Table of contents
    No headers

     

    Bakgrund

    Hållbar utveckling

    Inom förskolan har begreppet hållbar utveckling hittills inte varit ett begrepp som jag, som förskollärare, anser att vi använt i den dagliga verksamheten eller undervisningen. Vi praktiserar dock och förstår hyfsat väl begreppet hållbarhet, såväl ekologisk som ekonomisk. Under en arbetsplatsträff med mina kollegor från förskolan där jag arbetar, och från den närliggande förskola vi samarbetar med, framkom det att många har svårt att sätta fingret på vad social hållbarhet är, eller kan vara, och hur vi kan arbeta med det rent konkret. Därför kommer jag här fokusera på just hållbar social utveckling i förskolan och hur man kan arbeta med det praktiskt. Arbetet kommer sedan kommer att presenteras på förskolorna i Slättaområdet våren 2019.

    Begreppet hållbar utveckling skapades av FN:s världskommission för miljö och utveckling år 1987 och gavs följande definition:

    Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

    En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin.(Granath, 2017).Barns framskrivna roll som viktiga aktörer i förhållande till arbetet med hållbar utveckling har sin grund i Agenda 21 (FN:s konferens om miljö- och utveckling, 1992) som tydligt formulerar barns betydelse i detta arbete (Ärlemalm-Hagsér, 2012). Agenda 2030 kan ses som en uppföljning av Agenda 21 och består av 17 mål och 169 delmål. De 17 målen syftar till att förverkliga alla människors mänskliga rättigheter och att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor. Målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling. (Granath, 2017.). Tre typer av undervisning vad gäller hållbar utveckling kan sägas vara: undervisning om, i och för hållbar utveckling. Medan lärande om hållbar utveckling helt enkelt överför fakta om processer och koncept handlar lärande i hållbar utveckling om att använda experimentella och interaktiva lärandeprocesser, för att understödja en större förståelse. Slutligen är lärande för hållbar utveckling ett mer transformativt sätt att undervisa där man uppmuntrar antagandet av av etiska principer och värderingar. (Barth, 2015)

     

    Förskolans läroplan

    Regeringen har beslutat om en reviderad läroplan för förskolan, Lpfö 18. Läroplanen träder i kraft den 1 juli 2019. I läroplanen återkommer begreppet hållbar utveckling flertalet gånger. Det står bland annat följande: Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. (Skolverket, 2018). Barnkonventionen går hand i hand med hållbar utveckling och följande står att läsa i Lpfö18: Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter. (Skolverket, 2018)

     

    Social hållbarhet i praktiken

     

    De 17 globala målen

     

    I förskolan, kopplat till social hållbar utveckling, kan målen Jämställdhet,Minskad ojämlikhet samt Fredliga och inkluderande samhällen anses som mest relevanta. För att arbeta med målen på en konkret nivå i förskolan kan man använda sig av det material som FN:s utvecklingsprogram (UNDP) tagit fram för skolan. Övningarna är anpassade till förskolan, grundskolan och gymnasiet och det går att sortera övningarna utifrån målgrupp och/eller tidsåtgång. Övningarna är framtagna i samarbete med pedagoger från Universitets- och Högskolerådets verksamhet Den globala skolan. Här finns bland annat övningar som handlar om Att vara barn, Hur bor man i olika länder, Rätten till min kropp, Ta en lott och Vad är fred?. Flertalet av övningarna är möjliga att integrera i ett längre tematiskt inriktat arbete. Här finns även affischer att ladda ner samt filmer att se. ( http://www.globalamalen.se/skola

     

    Vad säger forskningen?

    I doktorsavhandlingenCaring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainabilityundersöks förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Studien gör en jämförelse mellan eko-certifierade och icke eko-certifierade förskolor i Sverige. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade en viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor. (Borg, 2017.) Farhana Borg tror att förskolor arbetar med social hållbar utveckling utan att vara medvetna om det, eftersom frågor om demokrati, jämställdhet och allas lika värde räknas som social hållbarhet.Jämlikhet är både ekonomisk och social hållbar utveckling, att utrota fattigdom och hunger, som Agenda 2030 arbetar med,säger Farhana Borg.(Dzedina, 2018.)

    I en studie från 2010 i Nya Zeeland beskrivs hur några förskolor arbetar för att skapa kulturer av hållbarhet i samarbete med lokalsamhället, något som en av förskolorna definierar som att byggacommunity empathy. I dessa förskolor värdesätts barns möten med filosofiska, spirituella, och etiska frågeställningar tillsammans med praktiskt estetik. Barnen beskrivs här som förändringsaktörer. Det anses inte vara ett nytt synsätt utan har sitt ursprung i den tidiga Barnträdgården, vars uppdrag var att bland annat påverka hemmen till en bättre livsföring och i förlängningen förbättra samhället. I aktiviteter och i barns lek i förskolan formas olika etiska och moraliska värden. Värden som är av avgörande betydelse för hur barn ser sig själva och andra i förhållande till en global hållbar utveckling och till demokrati. Att utveckla en identitet som innebär att man som person förfogar över förmågor som att kunna ta beslut, att kunna agera och att kunna lösa problem. Förmågor som i högsta grad är sammanlänkat med aktörskap och meningsskapande i nutid och i framtid. (Ärlemalm-Hagsér, 2012.)

    I studien   Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text   analyserades år 2009 arton ansökningar från förskolor till Skolverket, där alla ansökningar hade lett till att förskolan certifierades som ’’Skola för hållbar utveckling’". Ansökningarna inkluderar pedagogernas egna beskrivningar av pedagogiskt innehåll med fokus på barns lärande, deltagande eller aktörskap med syfte att lära om hållbar utveckling. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen synliggör två övergripande teman, med nio underliggande kunskapsinnehåll. A) Förskolebarns förhållande till sig själv och andra. B) Förskolebarnets förhållande till omvärlden; plats och ting. (Ärlemalm-Hagsér, 2012.)

    A.   FÖRSKOLEBARNETS FÖRHÅLLANDE TILL SIG SJÄLV OCH ANDRA   I detta tema framträder fem olika kunskapsinnehåll: barns inflytande, hälsa och välbefinnande, kulturell mångfald, jämställdhet och social kompetens. Detta tema har främst sin bas i en social hållbar utveckling, då det är individen och det sociala samspelet som är i fokus. De olika förskolorna har kodats med siffrorna 1-18.

    A1: Barns inflytande: Alla ska få komma till tals och påverka. Barns tankar och åsikter beskrivs vara värdefulla och värda att lyssnas på. Barns inflytande beskrivs innefatta tre olika aspekter; det första, barns möjlighet att utöva inflytande över det egna lärandet, det andra, att ha möjlighet att initiera och planera aktiviteter i förskolans verksamhet och det tredje, att utvärdera sitt eget lärande och de aktiviteter i förskolan som barnet är delaktigt i. I texterna anges olika former av demokratiska processer som barn tar del i som till exempel barnråd, barnens val och röstlådor. Dessa arbetssätt avser att skapa förutsättningar för att barns röster ska bli hörda och att barn ska kunna ha möjlighet att utöva inflytande. Självkänsla och jaguppfattning beskrivs som viktiga aspekter i förhållande till att barn ska kunna göra sin stämma hörd . Barnen får möjlighet att uppleva känslan av att dom är viktiga och att deras idéer och tankar betyder något. Vi ger barnen på detta sätt en möjlighet att få inflytande över sin vardag. (FSK 3) Barnen får vara med och bestämma, varje morgon, vilka aktiviteter som ska genomföras under dagen.(FSK 1).

    A2: Hälsa och välbefinnande: Att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande I kunskapsinnehållet hälsa och välbefinnande – att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande beskrivs barnen; lära sig goda kostvanor genom att vid matsituationerna erbjudas äta ekologiska produkter, delta i fysisk aktivitet som utevistelse, rörelse och gymnastik och att utveckla positiva attityder till att röra på sig. Ytterligare beskrivs att lära sig tvätta och sprita händerna som en viktig kunskap för barn med syfte att minska smittspridning på förskolan. Hälsa innebär också att de yngsta barnen sover ute. Genom dessa olika aktiviteter beskrivs barnen utveckla förståelse av kroppsidentitet men även dess positiva effekt på framtida hälsa och välbefinnande. Barnen är ute minst en gång om dagen. Skogsutflykter minst en gång per vecka. Planerad rörelselek "Röris" en gång i veckan. Gemensam utedag för hela förskolan en gång i månaden. Då genomförs olika aktiviteter som bl.a. rörelsebana, hjärngympa. Dessa dagar lagas maten ute tillsammans med barnen. Hälsovecka två gånger per år med bl.a. rörelsesånger, utedag, röris De vuxna har en positiv inställning till maten, vilket "smittar av sig" på barnen. (FSK 4) Föräldrarna blir också påverkade av barnens diskussioner och köper ekologiskt till viss del. (FSK 12).

    A3: Kulturell mångfald: Vidga och öka förståelsen hos barn för andra kulturer och synsätt. I kunskapsinnehållet en kulturell mångfald är betydelsen av att barn ska lära sig förstå och respektera andra en viktig aspekt i det pedagogiska arbetet. Barns förmåga till tolerans och respekt utvecklas genom att de deltar i en verksamhet där respekt är ett värde och där de lär sig om olika kulturer och olika synsätt. Förskolan har en viktig uppgift att vidga och öka förståelsen hos barn för andra kulturer och synsätt, då vi idag lever i ett mångkulturellt samhälle och barnen i förskolan möts av andra barn och vuxna med skilda bakgrunder, kulturer och synsätt… lära och respektera varandra för den dom är. (FSK 3) Hur detta kommer till uttryck i verksamheten beskrivs inte och barns aktörskap framträder inte i de kommunicerade texterna. Det arbetssätt som förskolepersonalen arbetar med i förhållande till detta kunskapsinnehåll är förskolans likabehandlingsplan. Vad detta innebär för barnen beskrivs inte nämnvärt i ansökningarna.

    A4: Jämställdhet: Förstärka de sidor hos pojkar och flickor som får dem att vidga sina könsroller.Jämställdhet som kunskapsinnehåll beskrivs genomgående i texterna. Syftet med att arbeta med jämställdhet beskrivs vara att motverka stereotypa könsroller och att skapa förutsättningar för barnen att vidga sina möjligheter utan att begränsas av kön. I texterna är det främst förskolepersonalens förhållningssätt som skrivs fram. Som förebilder för barnen och genom att erbjuda och uppmuntra barnen att delta i aktiviteter som möjliggör könsöverskridanden. Personalen är förebilder: Alla snickrar, reparerar, byter glödlampor, utför trädgårdsskötsel, städar, lagar mat, konstruerar. Barnen deltar efter lustprincipen och med vår uppmuntran. Vi bemöter varje barn så att barnen är subjekt, inte efter klädsel eller attribut. (FSK 9) Det finns inget konkret exempel på att barns egna initiativ tillskrivs betydelse och barns aktörskap synliggörs inte i förhållande till jämställdhetsarbete. Däremot är det en aktiv förskolepersonal som skrivs fram.

    A5: Social kompetens: Att vara snäll med varandraEtt annat kunskapsinnehåll som framträder i texterna är barns relationer till varandra- att vara snäll med varandra. I detta innehåll är barns sociala utveckling i fokus; att utveckla sin sociala kompetens, träna sin empatiska förmåga samt lära sig vara tacksam och artig. I några förskolors texter beskrivs att de regler som ska gälla i förskolan utformas gemensamt av barn och förskolepersonal och när det uppstår konflikter mellan barn är det barnen som ska komma på lösningen med stöd av de vuxna. Fler barn ska lära sig hälsa och säga tack, dvs. träna sin sociala kompetens… empatiträning.(FSK18) I värdegrundsarbetet är barnen med och gör reglerna för hur de ska vara gentemot varandra på förskolan. Dessa sitter på väggen och barnen läser tillsammans med personalen regelbundet reglerna, för att barnen ska kunna ta ansvar för sina handlingar. (FSK 7) Framställningen att barn ska visa tacksamhet och vara artiga kan förstås som disciplinering eller fostran. (Ärlemalm-Hagsér, 2012.).

     

    Alla förskolor i Falu Kommun har fått boken Barnens Planet samt handledning (Alvarez & Kjellander, 2017). Materialet har sin utgångspunkt i barnkonventionen och riktar sig till de äldre förskolebarnen. Handledningen ger inspiration och konkreta exempel på hur man kan arbeta med likabehandling och barns rättigheter i förskolan. Den bygger på boken, som med fördel används för högläsning. Ett annat sätt att arbeta konkret med barnkonventionen beskrivs i handboken Barnkonventionen i praktisk tillämpning inom förskolan och skolan (Swärd,2018).Det är en strukturerad genomgång av barnkonventionen med förklaringar hur förskolan kan förverkliga barnets rättigheter i det dagliga arbetet. Det finns diskussionsfrågor kopplat till båda böckerna.

     

    We have not inherited the earth from our fathers,

    we are borrowing it from our children”

    (Engelman, 2013)

     

    Förslag till diskussionsfrågor

    1. På vilket sätt arbetar du/ni med lärande för social hållbarhet på din förskola/avdelning?

    2. Vad skulle du/ni kunna vidareutveckla? Vad kan du själv bidra med?

    3. Tankar kring studien Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text,Finns det något i pedagogernas tankar om sin undervisning som du kan relatera till din egen verksamhet? Vad innebär ”barns aktörsskap” för dig?


     

    Förslag till praktisk övning

    Se filmen ”Barns tankar om utveckling(http://www.globalamalen.se/skola ) och få inspiration till att intervjua barnen i den egna verksamheten. Använd svaren för att vidareutveckla arbetet med lärande för social hållbarhet.


     

    Referenslista

    Alvarez, H.,& Kjellander, T. (2017). Barnens Planet. Stockholm: Gothia Fortbildning.

    Barth, M. (2015). Implementing Sustainability in Higher Education: Learning in an age of transformation (Elektronisk resurs). Hämtad från http://learn.du.se/bbcswebdav/pid-169348-dt-content-rid-8531171_1/xid-8531171_1

    Borg, F.(2017). Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability . (Doktorsavhandling, Högskolan Dalarna, Umeå Universitet.) Hämtad från http://du.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1134857

    Dzedina, A. (2018). Låt barnen hitta egna lösningar. Hämtad 2018-11-07 från https://forskolan.se/lat-barnen-hitta-egna-losningar/

    Engelman, R. (2013).Worldwatch Institute, State of the World: Beyond sustainababble (Elektronisk resurs.). Hämtad från http://library.uniteddiversity.coop/...l_Possible.pdf

    Granath, B. (2017). Debattantologi Agenda 2030- Globala Mål För Hållbar Utveckling. Hämtad 2018-11-01 från https://fn.se/wp-content/uploads/2017/05/FN_Debattantologi_Agenda2030_WEBB_v2.pdf

    Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18 (Elektronisk resurs.). Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001

    Swärd, S. (2018). Barnkonventionen i praktisk tillämpning inom förskolan och skolan. Stockholm: Norstedts Juridik AB.

    Ärlemalm-Hagsér., E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Hämtad 2018-11-01 från http://C:/Users/Anon/Downloads/417-Artikkelen-903-1-10-20121110.pdf

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.