Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV3001 - Utbildning för hållbar utveckling > Projektuppgifter > Effektsamband i Vägteknik

Effektsamband i Vägteknik

    Table of contents
    No headers

    Effektsamband

    Inlämningsuppgift i kursen Vägteknik

    När man genomför en åtgärd på en väg får det konsekvenser. Konsekvenserna kan vara både positiva och negativa och beröra alltifrån den enskilda trafikanten till samhället i stort.

    Konsekvenserna bör också stämma överens med de övergripande transportpolitiska målen: ”Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transport-försörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.” Detta mål är sin tur sedan indelat i två mål:

    ”Funktionsmålet: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.

     Hänsynsmålet: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.”

    Förutom att de transportpolitiska målen ska uppfyllas av åtgärden bör samhällsnyttan bli så stor som möjligt. Framkomligheten är viktig men säkerheten och miljön får inte påverkas alltför mycket negativt, Kostnaderna får heller inte bli alltför höga.

    Vid vissa åtgärder samverkar effektsambanden, t. ex. minskar slitage på fordon och väg om vägen får mindre makrostruktur (blir jämnare). Då minskar kostnaden för väghållaren och fordonsägaren och i slutändan resursförbrukningen (längre hållbarhet). Dock kan åtgärden också få effekten att hastigheten ökar när vägen blir jämnare. Då ökar bränsleförbrukningen och risken för allvarliga olyckor.

    Att uppskatta effekterna är ibland svår. För framkomligheten kan transporttiden användas. Lönekostnaden för den intjänade tiden eller merkostnaden för en vara.
    Säkerheten kan uppskattas genom att studera olyckor och samhällsekonomiska kostnader för dessa. För enskilda objekt där antalet olyckor är för litet för att de ska vara statistiskt jämförbart kan indirekt mätning göras. Då kan antalet konflikter som leder fram till ”nästan olyckor” studeras för att få en jämförelse.
    Miljöeffekterna är ofta svåra att mäta och värdera. Det kommer att tas upp i en annan övning.

    Det är ofta lätt att uppskatta väghållarens kostnader eftersom uppföljning gör av vad drift- och underhåll kostar.

    Fordonskostnader kan vara svåra att uppskatta eftersom man inte alltid vet vilka vägar fordonet har kört.

    Framkomligheten begränsas av faktorer som fartbegränsningar, andra fartdämpande åtgärder, korsningar, dålig linjeföring, liten vägbredd, dålig vägyta, konflikter med övrig trafik, olyckor och vägarbeten.
    Vägar med dålig linjeföring, med många och tvära kurvor, som ger dålig sikt, samt stora lutningar och varierande standard påverkar också framkomligheten negativt. Likaså inverkar vägbredden.
    Framför allt begränsas ju framkomligheten när olika trafikströmmar möter varandra i korsningar

    Vägytans tillstånd påverkar hastigheten och framkomligheten. Dels kan beläggningen vara ojämn eller ha andra skador, dels kan väglaget vara dåligt genom att ytan täcks av snö eller is

    Det finns en många olika sätt att öka framkomligheten på vägnätet, T. ex. :

    • Breddning av vägar
    • Fler körfält
    • Utformningen av korsningar, exempelvis som beskrivits ovan
    • Kanalisering av trafik, där t.ex. svängande trafik leds in på ett eget körfält
    • Enskilda utfarter tas bort och trafiken från dessa leds ihop och ges en gemensam utfart.
    • Mittseparering av körbanan, exempelvis 2+1 vägar, där omkörning underlättas genom att risken för mötesolyckor blir reducerad.
    • Fasta hinder i sidoområdet tas bort, vilket ger ett jämnare körförlopp
    • Om räcken, som står närmare körbanan än 1,5 m, tas bort erhålls av samma skäl också ett jämnare körförlopp och ökad framkomlighet
    • Förbättrad vägvisning i form av vägmarkering, kantstolpar och belysning underlättar också för trafikanterna
    • Information om köbildning och alternativa omfartsvägar
    • Variabla fartgränser t.ex. beroende på väglag och trafikflöden ger säkrare trafik och mindre ryckighet i farthållningen och därmed bättre framkomlighet
    • Trafikstyrning kan motverka överbelastning på trafiklederna. Ett slags trafikstyrning är att ändra körriktningen i vissa körfält för att på så sätt öka trafikkapaciteten i den mest belastade körriktningen.
    • Bättre kollektivtrafik och cykelvägar kan ge lägre biltrafikflöden genom att trafikanter väljer dessa färdmedel istället för bilen. Cykelvägar kan också öka bilisternas framkomlighet genom att cyklister inte blandas med biltrafiken.

    Av trafiksäkerhetsskäl kan det vara befogat att i stället minska framkomligheten genom fartdämpande åtgärder. Den vanligaste fartdämpande åtgärden är skyltning av maximalt tillåten fart.

     Det finns en mängd olika sätt på vilka man försöker öka framkomligheten på vägnätet. Här kan nämnas:

    • Breddning av vägar
    • Fler körfält
    • Utformningen av korsningar, exempelvis som beskrivits ovan
    • Kanalisering av trafik, där t.ex. svängande trafik leds in på ett eget körfält
    • Enskilda utfarter tas bort och trafiken från dessa leds ihop och ges en gemensam utfart.
    • Mittseparering av körbanan, exempelvis 2+1 vägar, där omkörning underlättas genom att risken för mötesolyckor blir reducerad.
    • Fasta hinder i sidoområdet tas bort, vilket ger ett jämnare körförlopp
    • Om räcken, som står närmare körbanan än 1,5 m, tas bort erhålls av samma skäl också ett jämnare körförlopp och ökad framkomlighet
    • Förbättrad vägvisning i form av vägmarkering, kantstolpar och belysning underlättar också för trafikanterna
    • Information om köbildning och alternativa omfartsvägar
    • Variabla fartgränser t.ex. beroende på väglag och trafikflöden ger säkrare trafik och mindre ryckighet i farthållningen och därmed bättre framkomlighet
    • Trafikstyrning kan motverka överbelastning på trafiklederna. Ett slags trafikstyrning är att ändra körriktningen i vissa körfält för att på så sätt öka trafikkapaciteten i den mest belastade körriktningen.
    • Bättre kollektivtrafik och cykelvägar kan ge lägre biltrafikflöden genom att trafikanter väljer dessa färdmedel istället för bilen. Cykelvägar kan också öka bilisternas framkomlighet genom att cyklister inte blandas med biltrafiken.

    Korsningar är ofta är olycksdrabbade. På olika sätt försöker man minska antalet olyckor genom bättre utformning av korsningarna och styrning av trafiken i korsningarna.
    Beroende på hur korsningen utformas kommer naturligtvis också anläggnings-, underhålls- och driftskostnader att påverkas.

    Den kanske största orsaken till allvarliga trafikolyckor är höga farter.

    Trafiken inverkar på miljön på många olika sätt. Några av de sätt på vilket trafik och transportleder förorsakar negativa konsekvenser för miljön är:

    Avgaser                                              Klimat

    Partiklar                                             Buller

    Vibrationer                                         Markanspråk

    Föroreningar i vatten                         Föroreningar i mark

    Slöseri med naturresurser                  Barriäreffekter

    Mindre bra landskapsutformning      Ljusstörningar

    Från bilarnas motorer sprids avgaser som CO2, SO2, NOx, bensopyren, ozon, mm. En del av dessa är giftiga andra bidrar till växthuseffekten, t.ex. CO2. Från bilarnas motorer sprids också partiklar av olika slag. Trots att utvecklingen gett allt miljövänliga motorer, som blivit bränslesnålare och försetts med katalytisk avgasrening och partikelfilter, så är biltrafiken en av de största källorna till föroreningar och bidrar i hög utsträckning till växthuseffekten. Partiklar kommer inte bara från motorerna utan uppstår också som nötningsprodukter från däck och vägbeläggning.
    Även för att minska bränsleförbrukning och reducera utsläppen av fordonsgaser och partiklar är det angeläget att hålla nere hastigheten.

    Buller från fordon är en annan faktor som stör miljön framför allt i tätorter. Det finns gränsvärden för hur mycket det får bullra i olika miljöer, t.ex. utomhus vid husfasader och inomhus vid olika tider på dygnet.

    Trafiken påverkar även natur- och kulturmiljö samt skapar barriäreffekter.
    Trafiken påverkar inte bara miljön genom utsläpp och buller utan aven indirekt genom utvinning av naturresurser samt produktion av vägar, fordon och bränslen och även avveckling, t. ex. rivning och skrotning.

     

    Uppgift

    Beskriv effektsambanden när följande parametrar ändras på en väglänk.

    Parameter:
    Spårdjup
    Spårform
    Jämnhet
    Megatextur
    Makrotextur
    Mikrotextur
    Friktion
    Reflektion
    Tvärfall
    Täthet
    Bärighet
    Dubbdäcksförbud

     

    Använd följande Effektsamband:
    Framkomlighet
    Trafiksäkerhet
    Komfort
    Fordonsslitage
    Däckslitage
    Bränsleförbrukning
    Vägval
    Godsskador
    Däck-vägbuller
    Nedsmutsning
    Väghållarkostnad

     

    Skriv gärna i punktform med några meningar per punkt samt en kort sammanfattning.

     

     

    Referenser (om det behövs)

    Nybyggnad och Förbättring – Effektkatalog (Effektsamband för vägtransportsystemet), Trafikverket, 2009:151, Borlänge

    Drift och underhåll – Effektkatalog (Effektsamband för vägtransportsystemet), Trafikverket, 2008:8, Borlänge

    Transportpolitiska mål i de nordiska länderna. Vilka målen är och hur de följs upp. PM. 2011:2, Trafikanalys, Stockholm, 2011

     

    Nollvisionen och det trafiksäkra samhället, Regeringens proposition 1996/97:137

     

    Målstyrning av trafiksäkerhetsarbetet - aktörssamverkan mot nya etappmål år 2020. Vägverkets publikation 2008:31This page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.