Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV3001 - Utbildning för hållbar utveckling > Projektuppgifter > Att synliggöra hållbar utveckling inom kurser i engelska för grundlärarstudenter

Att synliggöra hållbar utveckling inom kurser i engelska för grundlärarstudenter

    Table of contents
    No headers

    Inledning

    Syftet med projektuppgiften är att påbörja ett utvecklingsarbete kring kursmål och undervisningsmoment i två kurser i ämnet engelska för blivande lärare. Kurserna är EN1097 (Engelska för grundlärare åk F-3) och EN1095 (Engelska för grundlärare åk 4-6, 1A), både 15 hp. Fast kurserna tillhör ämnet engelska ingår de till viss grad i undervisningsområdet. För EN1097 är förhållandet 25 % humanistiska området och 75 % undervisningsområdet, medan för EN1095 är det 50 % var. Kursplanerna för både kurserna reviderades senast 2013-10-18 och nämner varken orden hållbar utveckling eller miljö.      Högskolan Dalarnas utbildningsplaner för Grundlärarprog-rammet fastställdes senast 2017-02-15 och är uppdelade enligt åk F-3 (LGF3A) och åk 4-6 (LGP6A). Planerna är i stort sett identiska och innehåller en enda referens till hållbar utveckling under målet Värderingsförmåga och förhållningssätt. Där står det att studenten ska: ”visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling” (min kursivering; LGF3A & LGP6A, s. 4). Detta står i kontrast till den nya läroplanen för förskolan, som träder i kraft den 1 juli 2019 (SKOLFS 2018:50). Här intar hållbar utveckling en viktig position under Förskolans värdegrund och uppdrag: ”Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig” (s. 2). Dessutom står det under Förståelse och medmänsklighet: ”Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling” (s.2). Vidare finns det en rubrik Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande med tillhörande förklarande text. Till slut uttrycks ovanstående yttringar i tre konkreta mål som innehåller hållbar utveckling.

    I ett tillägg som trädde i kraft 2006, står det i Högskolelagenatt: ”Högskolorna skall i sin verksam-het främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa”. (Högskolelagen, 1 kap, 5 §). På Göteborgs universitet, som är miljöcertifierat, har man sedan 2006 särskilt märkt kurser som berör hållbarhetsfrågor (Hållbarhetsmärkning av kurser och program, 2014). I en uppföljningsrapport fram tills 2017 (Ahlberg & Omrcen, 2018) kan man bland annat se att 14 program inom Naturvetenskapliga fakulteten är hållbarhetsmärkta, följt av 4 program var vid Handelshögskolan, Sahlgrenska akademin och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Det finns inga hållbarhetsmärkta kurser vid fakulteten för Utbildningsvetenskap, där Grundlärarprogrammet ingår. Dock finns det två hållbarhetsmärkta program inom Samordningsnämnden för lärarutbildning (SOL), som administrerar Ämneslärarprogrammet. Utbildningsplanen för Grundlärarprogrammet inriktning mot åk F-3 vid Göteborgs universitet innehåller precis samma mål som för Grundlärarprogrammet vid Högskolan Dalarna citeras ovan. Där är det också den enda gången hållbar utveckling nämns i utbildningsplanen. Dock i ett dokument på Göteborgs universitets hemsida från VT14 som beskriver hela Grundlärarprogrammet ingår följande i en sammanfattande text: ”Göteborgs universitet är miljöcertifierat och arbetar aktivt för hållbar utveckling. Med ny kunskap och nya perspektiv bidrar universitet till en bättre framtid” (Göteborgs universitet, 2014, s. 16).universitet är miljöcertifierat och arbetar aktivt för hållbar utveckling.

    Följaktligen ser man att även vid ett miljöcertifierat universitet med många hållbarhetsmärkta kurser intar hållbar utveckling samma blygsamma roll i utbildningsplanen för Grundlärarprog-rammet som vid Högskolan Dalarna. Tyvärr har jag inte hittat kursplanen för motsvarande kurs i engelska för F-3 (15 hp) vid Göteborgs universitet för att kunna jämföra kursmål med målen i vår EN1097. Är det så att det helt enkelt finns kurser som är mera lämpade för kursmål angående hållbar utveckling än andra kurser? Är det viktigare att betona hållbar utveckling i läroplanen för förskolan än i Grundlärarprogrammet? Både programmen utbildar lärare som kommer att ta hand om framtida generationer. I nästa avsnitt ska jag redogöra för en del forskning som behandlar utbildning för hållbar utveckling (Education for Sustainable Development, ESD). Först kan tilläggas att i Högskolan Dalarnas arbete med nyckelkompetenser i lärarutbildningen (baserade på EUs nyckelkompetenser för livslångt lärande) igår inte begreppet hållbar utveckling som rubrik (emellertid finns det en rubrik Läraryrkets värderelaterade dimensioner). Jämförelsevis är hållbar utveckling en av 11 rubriker i Finlands uppställning över nyckelkompetenser för livslångt lärande (Utbildningsstyrelsen, n.d.). Dock finns detta under yrkesutbildning, inte grundläggande utbildning.

     

    Varför hållbar utveckling i utbildning?

     

    FNs Rio Earth Summit som hölls år 1992 resulterade i utvecklingen av begreppet Education for Sustainable Development (ESD; Wals, 2012) och senare införandet av Årtiondet för utbildning för hållbar utveckling (Decade of Education for Sustainable Development, DESD, 2005-2014). Många rapporter och forskningsöversikter har publicerats under och efter avslutandet av detta årtionde (e.g. UNESCO, 2014; Wals, 2009, 2012; Wals & Kieft, 2010).  Initiativet Global Action Programme (GAP) koordineras av UNESCO och tar vid där DESD slutar. UNESCO beskriver ESD på följande sätt:

     

    ESD empowers learners to take informed decisions and responsible actions for environmental integrity, economic viability and a just society, for present and future generations, while respecting cultural diversity. It is about lifelong learning, and is an integral part of quality education. ESD is holistic and transformational education which addresses learning content and outcomes, pedagogy and the learning environment. It achieves its purpose by transforming society. (UNESCO, 2018)

     

    Viktigt för ESD, särskilt i den beskrivning som har kallats ESD-2 (Vare & Scott, 2007; Barth, 2014; Rieckman, 2018) är fokus på transformational education, eller ett emancipatoriskt tillvägagångssätt. I centrum för detta sätt att tänka är en autonom individ som får möjligheten att utveckla kunskap, färdigheter och attityder (Barth, 2014). Kunskap om hållbar utveckling växer ur kritisk reflektion på samhälleliga normer och värden. Däremot är ett instrumentellt tillväga-gångssätt mer ett top-down försök att få en individ att ändra beteende och attityder. Wals et al. (2008) beskriver ett antal olika utbildningsmodeller och projekt som bygger antingen på ett instrumentellt eller ett emancipatoriskt förhållningssätt, eller en blandning av dem. Man kan tänka sig att det finns vissa upplysningskampanjer som fungerar väl med en instrumentell modell, exempelvis en antirökningskampanj. Men ESD är också baserad på livslångt lärande som är knutet till olika nyckelkompetenser som hjälper individen navigera i en allt mer komplex, globaliserad värld. Enligt Laurie et al. (2016), har ESD:s pedagogiska praktiker haft en stark transformativ effekt på grund- och gymnasieskolutbildning i många länder, mer än effekten av själva hållbarhetsinnehållet.

     

    Det finns en del forskning som tagit upp upplevda hinder till att genomföra ESD i skolorna. Även om Borg et al. (2012) genomförde enkäter med gymnasielärare, kan man kanske överföra en del resultat till grundskolenivån. Resultaten visade att lärare är påverkade av ämnestraditioner; medan många språklärare aldrig inkluderade hållbarhetsfrågor i sin undervisning, var undervisnings-praktiker i de samhällsvetenskapliga ämnen mest i linje med ESD. Inom högre utbildning finns det också hinder som försvårar ESD. Bland annat kan nämnas olika institutionella och filosofiska barriärer samt den politiska styrningen av högre utbildningen (Gaard, Blades & Wright, 2017).

     

    Fortsättning

     

    Det finns ett antal konkreta sätt att synliggöra hållbar utveckling i våra två kurser i engelska för blivande grundskolelärare. Som kursansvarig för EN1097 har jag lättast att göra ändringar där, men tänker diskutera mina idéer tillsammans med kollegerna i vår avdelning. Det första tillägget som jag redan nu kan göra är att inkludera transformative learning theory i ett seminarium i EN1097 där jag främst diskuterar språkinlärningsteorier. Den passar ändå in i en kurs för blivande lärare då den är kopplad till skolans värdegrund.

     

    EN1097 består av tre moduler: Oral and Written Proficiency (OWP), English Language Teaching and Learning (ELLT), och English in the Classroom (EC). I den första modulen kan man enkelt lägga till en skrivuppgift som handlar om att argumentera för en aspekt av hållbar utveckling. Dock är det svårt att göra någon ändring i målen för just den modulen. Som en del i modulen ELLT diskutera vi engelskundervisning i klasser med stor språklig mångfald. Den aspekt av ESD som rör kulturell mångfald är aktuell här och kan vara en del av diskussionen. Dessutom kan all språkinlärning anses vara en del av det livslånga lärandet, och som nämnt ovan kan/borde hållbar utveckling också vara en komponent i det vi lär oss genom hela livet.

     

    Avslutningsvis kan sägas att arbetet med att ändra själva kursmålen kräver ytterligare tankearbete och diskussioner kollegerna emellan. Emellertid är Education for sustainability i högsta grad relevant i kurser för blivande lärare och kan definitivt berika våra kurser.

     

    Referenser

     

    Ahlberg, A.  & Omrcen, E. (2018). Hållbarhetsmärkning av kurser och program: Uppföljning och resultat 2017. Tillgänglig:

    https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1686/1686914_rapport_h--llbarhetsm--rkning_2017_180420_v5.pdf

     

    Barth, M. (2014). Implementing sustainability in higher education: Learning in an age of transformation. Routledge.

     

    Borg, C., Gericke, N., Höglund, H. O., & Bergman, E. (2012). The barriers encountered by teachers implementing education for sustainable development: discipline bound differences and teaching traditions. Research in Science & Technological Education, 30(2), 185-207.

     

    Gaard, G. C., Blades, J., & Wright, M. (2017). Assessing sustainability curriculum: from transmissive to transformative approaches. International Journal of Sustainability in Higher Education, 18(7), 1263-1278.

     

    Göteborgs universitet (2014). Utbildningsplan för Grundlärarprogrammet. Lärarutbildningsnämnden. Tillgänglig: https://www.lun.gu.se/digitalAssets/1491/1491939_utbplan_grund_vt14_webb_lun.pdf

     

    Högskolelag (1992:1434). Utbildningsdepartementet. Tillgänglig:  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434

     

    Hållbarhetsmärkning av kurser och program. (2014). Göteborgs universitet. Tillgänglig: https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1575/1575950_slutv.sv-h--llbarhetsm--rkning-av-kurser-och-program-160519.pdf

     

    Laurie, R., Nonoyama-Tarumi, Y., McKeown, R. &Hopkins, C.A. (2016). Contributions of education for sustainable development (ESD) to quality education: a synthesis of research. Journal of Education for Sustainable Development, 10(2), 1-17.

     

    Rieckman, M. (2018). Learning to transform the world: key competencies in ESD. I A. Leicht, J. Heiss, & W. J. Byun (Eds.), Issues and trends in Education for Sustainable Development. UNESCO Publishing. Tillgänglig:  http://unesdoc.unesco.org/images/0026/002614/261445e.pdf

     

    SKOLFS (2018:50). Förordning om läroplanen för förskolan. Statens skolverks författningssamling. Tillgänglig: https://www.skolverket.se

     

    UNESCO. (2014). Shaping the Future We Want. UN Decade of Education for Sustainable Development (2005-2014). Final Report. Paris: UNESCO.Tillgänglig

    http://unesdoc.unesco.org/images/002...01/230171e.pdf

     

    UNESCO. (2018). What is ESD? https://en.unesco.org/themes/education-sustainable-development/what-is-esd

     

    Utbildningsstyrelsen. (n.d.). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. Tillgänglig: https://www.edu.fi/planera/yrkesutbildning/nyckelkompetenser.

    Vare, P., & Scott, W. (2007). Learning for a change: Exploring the relationship between education and sustainable development. Journal of Education for Sustainable Development, 1(2), 191-198.

     

    Wals, A. E. (2009). A mid-DESD review: Key findings and ways forward. Journal of Education for Sustainable Development, 3(2), 195-204.

     

    Wals, A. E. (2012). Shaping the education of tomorrow: 2012 full-length report on the UN decade of education for sustainable development. Unesco.

    Wals, A. E., Geerling-Eijff, F., Hubeek, F., van der Kroon, S., & Vader, J. (2008). All mixed up? Instrumental and emancipatory learning toward a more sustainable world: Considerations for EE policymakers. Applied Environmental Education and Communication, 7(3), 55-65.

    Wals, A. E., & Kieft, G. (2010). Education for sustainable development: Research overview (No. 2010: 13). Sida.

     

    Bilaga projekt-fortsättning

    Hellre än diskutera transformative learning theory, vilken egentligen utvecklades som en teori för vuxenutbildning (e.g. Mezirow, 2000), behövs det diskussion om Education for Sustainable Development (ESD) och hur det hjälper studenterna att uppnå programmålet som nämner hållbar utveckling. I synnerhet ska studenterna undervisa elever med målet att hjälpa dem att utveckla både en ”critical eye” och en ”hopeful heart” (Ramanathan, Han & Matlock, 2016). Till det behöver lärare arbeta på ett interdisciplinärt sätt och ge goda exempel på barn och unga vuxna som förändrar sin värld. Texter och filmer som visar goda exempel kan användas såväl inom engelskundervisning som i andra ämnen. Denna information kan ingå i min inspelade föreläsning med bland annat teorier om språkinlärning och tas upp i senare diskussioner under kursen, vid campusdagar och särskilt när vi tar upp ämnesintegrering som arbetssätt.

    Ett konkret exempel för att få in en skrivuppgift i modulen Oral and Written Proficiency är att styra den befintliga uppgiften (write a problem-solving report) till att utgå ifrån de globala målen för hållbar utveckling. Studenten kan formulera ett problem utifrån målen och föreslå olika lösningar.

    I modulen English Language Teaching and Learning (ELLT) har vi bland annat ett Tutorial där vi diskuterar engelskundervisningen i dagens mångkulturella klasser. Enligt UNESCO är det viktigt att ESD respekterar kulturell mångfald och detta kan därför komma in i diskussionen vid det undervisningstillfället.  

     

    Referenser

    Mezirow, J. (2000). Learning as Transformation: Critical Perspectives on a Theory in Progress. The Jossey-Bass Higher and Adult Education Series. San Francisco: Jossey-Bass Publishers.

     

    Ramanathan, V., Han, H., & Matlock, T. (2016). Educating Children to Bend the Curve: For a Stable Climate, Sustainable Nature and Sustainable Humanity. In A. Battro, P. Léna, M. Sanchez Sorondo, & J. von Braun (Eds.), Children and Sustainable Development: Ecological Education in a Globalized World. Springer.

     

    This page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    I den diskussion som följde min presentation fick jag ett förslag om att lägga till en bilaga med ytterligare konkretisering om hur jag tänker införa hållbar utveckling i engelskakursen för grundlärare åk F-3. Jag har nu lägt till en bilaga. När jag arbetade med den konkretiseringen insåg att det inte är lämpligt att använda sig av Mezirows Transformative Learning Theory, då det handlar om vuxenutbildning. Emellertid kan man fortsättningsvis beskriva ESD som transformativt.

    Dessutom blev jag inspirerad av att gå tillbaka och läsa om utvecklingen av Education for Sustainable Development (ESD)ur Education for Sustainability (EfS). Det kan vara mycket intressant att läsa texterna från 70-talet och framåt.
    Posted 13:52, 19 Nov 2018
    Dessutom tyckte jag det var mycket givande att höra andras presentationer i ämnen som skiljer sig markant från mitt eget. Både presentationerna och diskussionerna och kommentarerna från kursens övriga deltagare och lärare var intressant och givande.
    Posted 13:59, 19 Nov 2018
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.