Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV1026 - VT14 > Grupp h - Influensa > Influensa - Det fysiologiska perspektivet

Influensa - Det fysiologiska perspektivet

    Table of contents
    No headers

    Influensa

    Det fysiologiska perspektivet lyfter fram frågor som:

     

    Vad orsakar sjukdomen?

    Influensa är en virussjukdom och den vanliga influensan kallas säsongfluensa. Sjudomen påverkar kroppen genom att man får frossa och frysningar, värk i leder, rygg och ben, man blir trött och svag, får rinnande ömmande röda ögon, aptitlöshet och i vissa fall även diarré och kräkningar (1177.se).

    Både förkylning och influensa är orskade av virus. Symptomen på dessa kan vara liknande men en influensa är mer långlivad och kan ge följdsjukdomar (se nedan) som i sin tur kan vara livshotande för vissa personer. En skillnad mellan dessa virus är dock hur snabbt de sprider sig samt hur aggresivt. Förkylningar är snabbt övergående medan influensa kan vara i flera veckor (euroclinix 2).

     

     

    Hur påverkar sjukdomen kroppen?

    De organsystem som är inblandade är andningsorganen, övre luftvägarna: näsa, svalg och luftrör. Influensa infekterar bara luftvägarna och förstör cellerna. Immunförsvaret känner genast att de virusäggviteämnen som bildas i cellen är främmande för kroppen och både immunceller och antikroppar går till attack mot de infekterade cellerna. I samband med att immuncellerna börjar reagera produceras signalsubstanser för att aktivera immunförsvaret i hela kroppen. Det är det som gör att vi känner oss sjuka i hela kroppen fast infektionen bara finns i luftvägarna (folkhalsomyndigheten.se). Frossa/frysningar, värk i leder/rygg/ben, trötthet/svaghet, bröstsmärtor, rinnande ömmande röda ögon, trötthet, aptitlöshet, diarré/kräkningar, feber omkring 38-40 grader, svår torrhosta. 

     

     

    Vilka organsystem är inblandade?

    Virus kommer in i kroppen via t.ex. luften och direktkontakt till kroppens celler och förökar sig genom dessa snabbt om inte immunförsvaret klarar av att stoppa viruset. Smittan sprids när någon som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. (Läkemedelsverket www.lakemedelsverket.se, 2014-02-02 09:51)

    Andningsorganen, övre luftvägar, näsa, svalg och luftrör. Influensa infekterar bara luftvägarna  och där förstör virus cellerna men immunförsvaret hjälper till. Immunförsvaret känner genast att de virusäggviteämnen som bildas i cellen

    är främmande för kroppen och både immunceller och antikroppar går till attack mot de infekterade cellerna. I samband med att immuncellerna börjar reagera produceras en mängd signalsubstanser som sprids i hela kroppen för att ytterligare aktivera immunförsvaret. Dessa gör att vi känner oss sjuka i hela kroppen, fastän infektionen bara finns i luftvägarna.  Det finns två typer av influensaviruset som ger upphov till den typiska influensan, vilka kallas för A & B. Avgörande för om immunförsvaret ska kunna känna igen och bekämpa dessa är virusets ytmolekyler, hemagglutinin och neuraminidas (förkortas H&N). Hos de olika influensatyperna finns olika undertyper av N & H, vilket beror på att ytan kan förändras lite med tiden. Att denna yta förändras innebär att den immunitet man kan ha fått från tidigare influensa kanske inte hjälper mot nästa, trots att de är av samma typ (folkhälsomyndigheten 2). Influensa-viruset sprids via små droppar i luften, som vi andas in. När viruset kommer in i andningsvägarna, kan det ta sig in i cellerna där. Det sker via speciella utskott ("nycklar") som passar på receptorer ("lås") på cellernas yta. När viruset väl kommit in i cellen, släpps virusets DNA ut, och börjar masskopieras. Det kopierade DNA:t används till att göra nya virus-höljen, s.k. kapsider, och sedan släpps virus efter virus ut igen från cellen. På vägen ut får de membran med nya "nycklar", så att de kan infektera cellerna som ligger intill.

    Det produceras visserligen miljontals nya virus, men lyckligtvis har vi ett immunsystem som för det mesta lyckas hålla dem i shack (ehinger.nu).

     

     

    Vilka är symptomen?

    Det värker i alla muskler och gör till och med ont när man rör ögonen. Man får torrhosta som förvärras genom att slemhinnan i luftvägarna angrips. Ibland kan man tro man har fått en hjärtinfarkt pga att den delen av luftsltrupen som ligger bakom bröstbenet kan göra ordentligt ont. Det som skiljer influensa från andra virusinfektioner är det plötsliga insjuknandet, och att man känner sig så förskräckligt sjuk.

    Det tar mellan en till tre dagar från man är smittad tills man blir sjuk.  Symptomen är ett snabbt insjuknande med huvudvärk, hosta, feber, ömmande muskler och leder, rinnande ömmande röda ögon, ont bakom bröstbenet (kan kännas om en infarkt), trötthet, rinnande näsa och ont i halsen (netdoktor). Spridningen av smittan sker oftast genom luften men man kan även smittas via direktkontakt (1177.se). Influensan går oftast över av sig själv men i vissa fall kan den leda till bakteriesjukdomar så som lunginflammation, bihåleinflammation eller öroninfektion (1177.se). Värk i alla muskler att det till och med gör ont när man rör ögonen, man får torrhosta som förvärras genom att slemhinnan i luftvägarna angrips. Vissa människor tror de fått en hjärtinfarkt vilket beror på att att den del av luftstrupen som ligger bakom bröstbenet kan göra ordentligt ont. Det som kan skilja influensa från andra virussjukdommar är det plötsliga insjuknandet. Det tar mellan en till tre dagar från man är smittad tills man är sjuk (www.folkhalsomyndigheten.se 2014-02-02 08:30).

     

    Hur kan sjukdomen behandlas?

    Vaccination

    Lindra besvär: vila, dricka mycket, ligga med huvudet högt, smärtstillande/febernedsättande medel, nässprej.

    Virushämmande medel, kortar ned sjuktiden ungefär en dag och måste påbörjas inom de två första dygnen.

    Antibiotika hjälper inte eftersom sjukdomen orsakas av virus (1177.se). Sjukdomen kan dock behandlas med vaccination i förebyggande syfte. Man kan även lindra besvären med att vila, dricka mycket, ligga med huvudet högt, smärtstillande och febernedsättande medel och nässprej. Det finns även virushämmande medel som kortar ned sjuktiden ungefär en dag och måste påbörjas inom de två första dygnen (netdoktor.se).

    Det enda receptbelagda medlet mot influensa heter Tamiflu (gäller typ A & B) och den aktiva ingrediensen i detta medel är oseltamivir fosfat. Läkemedlet kan behandla och förebygga spridning av viruset om det tas i ett tidigt skede. Anledningen till detta är att spridningen saktas ner eftersom oseltamivir hämmar enzymet neuraminidas som viruset använder till sin förflyttning. Viruset attackerar cellerna och infekterar dessa samtidigt som viruset kopierar sig självt när det nått en frisk cell. Kopiorna vandrar sedan över till andra celler för att angripa dessa. När tillräckligt många celler blivit smittade börjar symptomen visa sig (euroclinix 1).

    Personer med underliggande sjukdom i lungorna, exempelvis astma kan behöva behandlas med virushämade medel i ett tidigt skede. Detta avgörs av läkare. Personer med diabetes tillhör även de riskgruppen. (www.lakemedelsverket.se 2014-02-02, 08:40)

    Spanska sjukan har skördat flest liv på kortast tid i vår historia. Det var en ovanligt svår och dödlig sjukdom som spreds i världen mellan 1918-1920. Enligt källor dog mellan 50-100 miljoner människor i denna svåra influensa. Spanska sjukan har fått dess namn för att det var som mest pressbevakning i Spanien när denna influensa kom. Bristen på vaccin och medicin gjorde att det var svårt att bota denna influensa och många dog av svår lunginflammation.

    En annan influensa som härjat är Ryska snuvan som bröt ut 1889. Det tog bara cirka fyra månader för denna pandemi att spridas runt jorden och det är även den första att spridas via infrastrukturen, dvs med exempelvis tåg och båt (sverigesradio). Ryska snuvan kan ha bestått av samma typ av virus som Asiaten, nämligen H2N2. En stor del av befolkningen i Sverige blev smittat, men dödligheten påverkade inte den årliga statistiken nämnvärt. Dock blev inte speciellt många äldre drabbade vilken kan ha att göra med en eventuell immunitet från andra influensor (landberga).

     

    Olika influenser

    "Ryska snuvan", "Spanska sjukan", "Asiaten" och "Hong kong" är exempel på fyra riktigt stora Influensa epedemier (www.1177.se) Det finns olika influensa virus; A, B och C. Influensa A kan orsaka epedemier och spridas över flera världsdelar. Svininfluensan är en senare variant av Influensa A. Den ger samma symtom som en vanlig influensa och om några år räknas den som en vanlig influensa. (www.lakemedelsverket.se 2014-02-02 17:05)) För de flesta drabbade är svininfluensan en mildare variant av influensa men för de barn och vuxna som tillhör riskgruppen och exempelvis har kroniska sjukdomar riskerar att bli allvarligt sjuka av svininfluensan. (www. 1177.se 2014-02-03, 06:55)

    Magsjuka beror ofta på en virusinfektion. Vinterkräksjukan beror på caliciviruset och är väldigt smittsamt. Det sprids via kall mat, dryck eller direktkontakt. Den kan också spridas genom luften vid kräkning. Symtomen till vinterkräksjukan är magont, diarré, kraftiga kräkningar, feber, muskelvärk och huvudvärk. När man har en virusinfektion i magen skadas cellerna i tunntarmens slemhinna och tarmens tar upp vätska på ett sämre sätt. Detta i sin tur gör att man kräks och har diarré (1177)

    Ibland kallas magsjuka för maginfluensa men den vanliga influensan är den som ofta ger feber och påverkar luftvägarna. (www.1177.se 2014-02-02, 08:50) 

     

    I obduktionsmaterial gällande Honkong-influensa återfanns en stor andel patienter med odlingsverifierad influensa och med hemorragiska trakeitbronkiter samt hemorragiska pneumonier, tydande på en direkt influensaorsakad vävnadspåverkan. Trakeit är en inflammation i luftstrupen, bronkit är inflammation som sitter djupt ner i luftrören och hemorragisk inflammation (hemorragi=blödning) (ww2.lakartidningen.se).

     

    Sällan smittas en och samma person av samma influensavirus då kroppen utvecklar immunitet. Dessvärre ändrar influensaviruset form och utvecklas hela tiden vilket gör att samma person kan drabbas av influensa flera gånger. (www.netdoktor.se 2014-02-02, 09:42)

    Febernedsättande preparat kan göra att vi tror oss vara friskare och på det sättet föra smittan vidare enligt en Kanadensisk forskningsgrupp (www.netdoktor.se 2014-02-02, 09:43).

    Enligt vårdhandboken sprids influensa virus via dropp och kontaktsmitta och en vuxen person är mest smittsam 3 -5 dygn efter att symtomen framträtt och ett barn sju till tio dygn. (vardhandboken.se, 2014-02-02 11.00) 

     

    Källor:

     

    http://www.1177.se/Vasternorrland/Fa...ch-krakningar/

    http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta...mar/Influensa/

    http://www.netdoktor.se/forkylning-i...lar/influensa/

    http://sjukvardsguiden.se/influensa.html

    http://www.fass.se/LIF/medicinebookd...pe=Infektioner

    http://www.folkhalsomyndigheten.se/a...var/influensa/ (1)

    http://www.folkhalsomyndigheten.se/a...domar/asiaten/  (2)

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Spanska_sjukan

    http://www.euroclinix.se/oseltamivir-tamiflu.html (1)

    http://www.euroclinics.se/influensa-info.html (2)

    http://sverigesradio.se/sida/artikel...rtikel=3663443

    http://landberga.se/medicinhistoria/influensa.html

    http://www.ehinger.nu/undervisning/i...din-kropp.html

    http://ww2.lakartidningen.se/store/a...08s615_619.pdf

    http://www.vardhandboken.se/Texter/P...ard/Influensa/

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.