Search:
DU Wiki > √Ąmnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV1026 - VT14 > Grupp g - Influensa

Grupp g - Influensa

    Table of contents
    No headers

     

    Uppgift: Att beskriva sjukdomen utifrån ett evolutionärt, historiskt och globalt perspektiv.

    För att lägga in ny text:  Tryck på Edit page uppe till vänster, skriv in din text och tryck på spara.

     

    Influensa - ur ett evolutionärt, historisk och globalt perspektiv

    Ordet influensa är italienska: ”Influenza de la luna” (månens inflytande). Det finns tre olika slags influensavirus som kallas för A, B och C. Influensa A kan orsaka epidemier som sprids över flera världsdelar och då kallas de för pandemier. Influensa B ger mer begränsade utbrott och influensa C ger bara lokala utbrott med en lindrig luftvägsinfektion. En förutsättning för att en pandemi ska uppstå är att människor saknar immunitet mot det nya viruset. Ytterligare en förutsättning är att viruset lätt kan spridas från människa till människa.

    Ungefär 400 f.Kr skrev Hippokrates om något som påminner om en influensaepidemi. Influensaepidemier förekom förmodligen även under antiken och medeltiden, men den första säkra influensaepidemin daterar sig till år 1510. Till följd av att så många dog av spanska sjukan påbörjades forskning kring influensaviruset för att få fram ett vaccin. Influensaviruset påvisades för första gången i gris år 1931 och hos människa år 1933. Man fann då att det var möjligt att odla detta virus, vilket möjliggjorde storskalig produktion och därmed förutsättningar för framställning av vaccin.

    Nya influensavirusformer, så kallade influensastammar, uppkommer i ett samspel mellan fågel, gris och människa. Smitta som sprids mellan djur och människa kallas zoonoser. Nya, förändrade eller redan kända smittämnen orsakar ständigt utbrott i olika delar av världen. Infektionsutbrotten tycks komma allt oftare och sprider sig också snabbare mellan länder. Sars, fågelinfluensa och den nya influensan A(H1N1) är de senaste och mest tydliga exemplen.

    Pandemierna får ofta namn efter orten där forskarna identifierat och isolerat viruset.

    •                2009 - Den nya influensan (svininfluensan)

    •                2003 - Fujian

    •                1968 - 1970 Hongkonginfluensan (1 miljon döda)

    •                1957 - 1958 Asiaten ( 1 - 4 miljoner döda)

    •                1918 - 1920 Spanska sjukan (50 - 100 miljoner döda)

    •                1889 - 1892 Ryska snuvan (runt en miljon döda)

    Ryska snuvan
    År 1889 utbröt en influensapandemi som betraktas vara den första pandemin i modern tid. Denna pandemi fick namnet Ryska snuvan och de första spåren gjordes i Uzbekistan i maj 1889. Influensan spreds sedan vidare i hela Ryssland och vidare in i Europa vid årsskiftet 1889/90. Även Amerika, Afrika och Asien drabbades under de följande månaderna. I slutet av november 1889 kom den ryska snuvan till Sverige och det rapporterades om att upp emot 60% av befolkningen insjuknade. De flesta sjukdomsfallen var av lindrig sort och de som drabbades hårdare var ofta de som sedan tidigare led av andra sjukdomar såsom tuberkulos. Det rådde oenighet om hur smittan spreds. En teori som motbevisades av bl.a. svenska läkare och meteorologer handlade om att den skulle spridas med vinden. Istället trodde man att en trolig smittoväg var via allmänna transportvägar, såsom tåg, eftersom tågpersonalen i landet ofta var de som insjuknade först. Ryska snuvan drabbade människor i alla åldrar.

     

    Spanska sjukan- spanskan (H1N1)
    I slutet av första världskriget (1918-1920) kom spanska sjukan. Den kallas även för ”mother of all pandemics”. 500 miljoner människor vilket motsvarar 1/3 av jordens befolkning blev sjuka. Minst 35000 personer dog bara i Sverige. Ingen annan infektionssjukdom har slagit lika hårt efter det att digerdöden härjade på 1300-talet. Det sägs att det dog någonstans mellan 20-100 miljoner människor i spanska sjukan. Sjukdomen satte sig på luftvägarna och visade ett milt förlopp hos många insjuknande. Dödligheten i denna pandemi var ovanlig då unga patienter fick allvarliga lungkomplikationer och ökade dödligheten. En skillnad är att vid andra influensa pandemier var det vanligast att äldre, svaga och barn dog. I Spanska sjukan var det omkring hälften som var friska och i arbetsför ålder. De flesta som dog var under 65 år. Många fick även bakteriella infektioner samtidigt med spanska sjukan, och dog av att det inte fanns antibiotika under denna tid. En stor andel patienter dog av vätska i lungorna (lungödem), hemorragiska förändringar i lungvävnader. De har även hittat svår bronkiolit och alveolit, lungförändringarna gjorde smittade kunde dö 6-11 dagar efter insjuknande. Läkare som skickades ut för att hjälpa kunde ofta bara konstatera att sjukdomen fanns och skriva ner vilka som dog, hjälpa dem var svårt då detta var en sjukdom utan bot. 1931 lyckades de få till vaccin när de hade odlat virus i hönsägg.

     

    Asiaten  (1957-1958) H2N2
    Mellan 1957 och 1958 insjuknade hela 15,2 % av den svenska befolkningen i en pandemi som kallades Asiaten.
    Viruset lyckades relativt snabbt identifieras så vaccin kunde börja produceras redan i slutet av maj 1957. Dödligheten visade sig i de flesta fall bero på en obehandlad lungtuberkulos. SBL framställde ett vaccin och det svenska styret bestämde att enbart ett fåtal utvalda samhällsgrupper skulle vaccineras.  När ett vaccin kom började vaccinationen först av ambulanspersonal, epedemisjukhusets personal, hemvårdande sjukvårdspersonal, viss trafikpersonal och personer som arbetade i andra länder där viruset var aktivt. Efter detta vaccinerades personer som hade hjärt-/lungsjukdomar då dessa personer har ett svagare immunförsvar. På regementena insjuknade  ett  stort  antal  värnpliktiga  varför  permissionsförbud  utfärdades.  Skolor  fick periodvis stängas och besöksförbud infördes på sjukhus. Samhälleliga funktioner påverkades också till följd av det stora sjuktalet hos personal. Dödsfall på grund av enbart influensaviruset var ett fåtal, viruset satte sig i lungorna och patienten fick då lunginflammation. 

     

    Hongkonginfluensan 1968-70
    I maj 1967 kom rapporter från Världshälsoorganisationens influensacentrum i London om att man isolerat en influensa A-stam av ny typ i Hongkong och att denna härrörde från ett epidemiskt utbrott av influensa i norra Kina i mars samma år. Den nya influensastammen avvek starkt från tidigare kända influensa A-stammar. Europa började drabbas i augusti, men först i oktober hade smittan nått de skandinaviska länderna. Under denna period rapporterade tidningarna flitigt om influensans spridning och om de förberedande aktiviteter (främst vaccintillverkning och diagnostik) som Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) vidtog. Medicinalstyrelsen uppmanade landets epideminämnder att öka beredskapen gällande personal och antal vårdplatser. Den snabba spridningen berodde till stor del på sjöfartens utveckling.

     

     

    Källförteckning

    http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fa...mar/Influensa/

    •                  Elg, F. Berefelt, G.(red) Pandemiers påverkan på samhället. I läkartidningen nr 8 2007 volym 104  http://ww2.lakartidningen.se/store/a...08s615_619.pdf . Hämtad 2014-01-26

    •                  Elg, F. Tegnell, A. (2006). Spanska sjukans virus uppväckt från de döda. http://www.lakartidningen.se/engine....articleId=4312. Hämtad 2014-01-26.

    •                  Höjer, H. (2013). Spanska sjukan satte udda spår i Sverige. http://fof.se/tidning/2013/4/artikel...spar-i-sverige. Hämtad 2014-01-26.

    •                  Karlsson, M. Nilsson, T & Pichler, S. (2012). Effekten av spanska sjukan på ekonomiska utfall i Sverige. http://www2.ne.su.se/ed/pdf/41-1-mktnsp.pdf. Hämtad 2014-01-26.

    •                  Larsson, L.E. http://landberga.se/medicinhistoria/Influensa.html#1. Hämtad 2014-01-26.

    •                  Taubenberger, J.K. & Morens, D.M. 1918 Influenza: the Mother of All Pandemics. Ur Emerging Infectious Diseases. Vol. 12, No. 1. http://wwwnc.cdc.gov/eid/article/12/...fs/05-0979.pdf. Hämtad                                2014-01-26.

    •                  Wadell, G. Virusinfektioner livet ut. http://www.medfak.umu.se/digitalAsse...nf_3wadell.pdf . Hämtad 2014-01-26.

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

     

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Det finns tre olika slags influensavirus, som kallas för A, B och C. Influensa A kan orsaka epidemier som sprids över flera världsdelar, medan influensa B ger mer begränsade utbrott. Influensa C ger bara lokala utbrott med en lindrig luftvägsinfektion.
    Exempel p√• en riktigt stor influensaepidemie √§r "Hongkong" 1968‚Äď70.
    Ref: http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Influensa/

    Hongkong-influensan, H3N2.
    Som de flesta sjukdomar har även influensan haft flera utbrott i världen. De har alla fått namn efter vart de har uppstått som t.ex. Ryska snuvan, Hongkonginfluensan och Spanska sjukan.
    Hongkonginfluensa, influensapandemi med asiatiskt ursprung som drabbade hela v√§rlden 1968‚Äď70.
    Ref: http://search.forskning.se/soksidor/soksidan-via-sokrutan.html?searchQuery=hongkonginfluensan&searchType=advanced&x=0&y=0
    Posted 11:19, 24 Jan 2014
    I maj 1957 kom rapporter från Världshälsoorganisationens influensacentrum i London om att man isolerat en influensa A-stam av ny typ i Hongkong och att denna härrörde från ett epidemiskt utbrott av influensa i norra Kina i mars samma år. Den nya influensastammen avvek starkt från tidigare kända influensa A-stammar och uppträdde i Hongkong i april. Europa började drabbas i augusti, men först i oktober hade smittan nått de skandinaviska länderna. Under denna period rapporterade tidningarna flitigt om influensans spridning och om de förberedande aktiviteter (främst vaccintillverkning och diagnostik) som Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) vidtog. Medicinalstyrelsen uppmanade landets epideminämnder att öka beredskapen gällande personal och antal vårdplatser.
    Ref: www.läkartidningen.se
    Posted 11:49, 24 Jan 2014
    Hongkonginfluensan från 1968 hade ytantigenen H3N2

    Den snabba spridningen berodde till stor del på sjöfartens utveckling. Den spreds snabbare och längre längs vattenvägarna än via landsvägarna. Influensans historia kan i bästa fall spåras till sent 1100-tal.

    http://www.landberga.se/medicinhistoria/

    Mina Tankar: √Ąr sjukdomen vanligare i vissa delar av v√§rlden och i s√•dana fall varf√∂r?
    Jag får känslan av att Influensan startat i länder/städer där det råder hög befolkningstäthet.
    Spridningen går snabbare, och därav uppmärksammas den snabbare på dessa platser.

    Hur har utvecklingen av sjukdomen sett ut under exempelvis de senaste hundra åren?
    Influensaviruset muterar hela tiden.

    Fanns dessa sjukdomar hos den tidiga människan eller är de kopplade till den moderna människans livsstil?
    Influensan fick sitt namn på 1780-talet. Båtar, järnvägar, resande... Spridningen tros ha skett i samband med att vi började "flytta/resa" runt.


    Influensapandemin som utbröt 1889 får betraktas som den första pandemi som uppträtt i modern tid. Den föregicks av en drygt 40-årig period utan pandemiska utbrott. Samhället i Europa hade förändrats med tilltagande industrialisering och urbanisering. Befolkningen var i stark tillväxt. Den medicinska kunskapen hade utvecklats enormt under 1800-talets andra hälft. Det fanns ett epidemiologiskt intresse av att följa infektionsutbrott, och i vårt land existerade organisationer som var kapabla att göra detta storskaligt. 1889 års pandemi, den s k ryska snuvan, uppträdde mycket plötsligt, och kunskapen om influensasjukdomen var av naturliga skäl inte aktuell och uppdaterad. De tidigaste spåren av ryska snuvan står att finna i maj 1889 i Uzbekistan, där man hade ett epidemiskt utbrott som varade till i augusti. Vad som hänt innan pandemin nått dit är höljt i dunkel. Under hösten 1889 spreds influensan i hela Ryssland och vidare in i Europa, som uppvisade sjukdomsfall i alla delar vid årsskiftet 1889/1890. Amerika, Afrika och Asien drabbades också under de närmast följande månaderna.
    http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/6/6140/LKT0708s615_619.pdf edited 10:15, 25 Jan 2014
    Posted 10:03, 25 Jan 2014
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.