Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV1026 - VT14 > Grupp d - Diabetes

Grupp d - Diabetes

    Table of contents
    No headers

    Uppgift: Att beskriva sjukdomen utifrån ett fysiologiskt perspektiv.

     

    Diabetes är ett samlingsnamn för olika sjukdomar, de två vanligaste kallas för Typ 1 och Typ 2. Mindre vanliga är Graviditetsdiabetes, LADA och en bukspottkörtelinflamation som orsakar en variant liknande Typ 1. Vi kommer att koncetrera oss på Typ 1 och Typ 2 i den här texten.

    Vad orsakar sjukdomen?                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   Precis som en bil behöver bensin för att fungera behöver kroppen få in socker i cellerna för att fungera, då används ett hormon som kallas insulin. Har kroppen lite, inget insulin eller är insulinresistent har man diabetes. Tidigare kallades sjukdomen för sockersjuka (www.barndiabetesfonden.se, www.ne.se).

    Typ 1
    Det som händer i kroppen är att betacellerna har angripits av kroppens immunförsvar och kan därför inte producera insulin. När kroppen inte producerar insulin kan inte sockerhalten i blodet kontrolleras, vilket leder till att cellerna inte kan ta upp den glukos som behövs för att kroppen ska fungera normalt och blodsockernivån stiger. Denna typ är ofta ärftlig och drabbar främst barn och unga (
    www.1177.se).

    Typ 2
    Typ 2 diabetes är till viss del ärftlig men beror mycket på levnadsvanor. Stress, dåliga matvanor, övervikt, rökning och för lite motion kan vara orsaker som gör att sjukdomen bryter ut.  Om man har Typ 2 diabetses blir kroppens celler blir mindre motagliga för insulin och detta kallas för insulinresistens.(
    www.1177.se)

    Vilka organsystem är inblandade?                                                                                                                                                                                                                                                                                                      I huvudsak är det ämnesomsättningen och matspjälkningssystemet som är inblandade. Även cirkulationssystemet, nervsystemet, muskler, leder, skelett och synen kan påverkas av sjukdomen. (www.ne.se)

    Vilka är symptomen?
    För typ-1 diabetes är ett av de vanligaste symptomen bland annat att kissa ofta då socker rinner ut i urinen tillsammans med vatten, det i sin tur leder till att man blir törstig, detta kallas Hyperglykemi. Blodsockerhalten i blodet ökar vilket kan ge huvudvärk, trötthet, illamående, kräkningar och magsmärtor. Andra symptom är snabb viktnedgång, acetonluktande andedräkt och synrubbningar. Om inte blodsockerhalten sänks kan det leda till Ketoacidos-syraförgiftning- som innebär andningssvårigheter och medvetslöshet. Snabb transport till vård är livsviktigt (www.barndiabetesfonden.se, www.1177.se).

    Typ-2 har liknande symptom, Hyperglykemi, dvs trött, törstig och kissnödig. Ofta kommer dessa långsamt under en längre period och det kan ta flera år att upptäcka sjukdomen (www.barndiabetesfonden.se, www.1177.se).

    Hur påverkar sjukdomen kroppen?
    Om blodsockerhalten sjunker kraftigt, tex beroende på för lite mat, mycket motion eller för hög dos insulin, kan det leda till Insulinkänning, Hypoglykemi. Det innebär att adrenalin och kortisolhalterna höjs då hjärnan får brist på energi (www.diabit.se). Symptomen är bla svettningar, hjärtklappning, hunger och irritation och kan leda till kramper och medvetslöshet om inte blodsockerhalten höjs snabbt med hjälp av ex druvsocker eller frukt. (www.1177.se ).
     
    Blodkärlen skadas av för högt blodsocker. Om de små blodkärlen skadas kan detta leda bl.a. till att njurarnas funktion försämras. Detta kan upptäcks genom att mäta äggvitehalten i urinen.
    En dålig blodcirkulation påverkar sårläkningen av de småsår på fötter och ben som kan uppstå vid känselbortfall, vilket beror på att nervsystemet är påverkat. Detta kan i värsta fall leda till kallbrand och amputering (www.1177.se). 
    Förändringar och förtjockningar i ögats blodkärl leder till att näthinnan påverkas och att synen försämras. Om förändringarna upptäcks på ett tidigt stadium kan synen räddas.
    (www.diabetes.se)
    Många diabetiker drabbas av muntorrhet och försämrad syresättning av tandköttet. Detta kan leda till  både karies och tandlossning.
     (www.diabetes.fi)  
    Sockret i blodet påverkar bindväven runt lederna framför allt i axlar höfter och knän. Detta orsakar smärta och stelhet (www.socialstyrelsen.se).
    Hjärtat och de stora blodkärlen påverkas också, det leder till kärlkramp, stroke och hjärtinfarkt.
     
    Hur kan sjukdomen behandlas?
      Alla diabetiker mår bra av en bra kosthållning och regelbunden motion då detta påverkar insulinproduktionen och blodsockerhalten i kroppen.

    Typ 1
    Typ 1 diabetiker måste tillsätta insulin för att överleva. Ett långtidsverkande insulin ges 1-2 ggr/dygn för att sätta en basnivå och sedan tillförs korttidsverkande insulin före måltider. För att få en bra balans på blodsockret kontrolleras detta med ett test innan insulinet tillförs. Insulin kan tas med spruta, penna och/eller insulinpump (
    www.barndiabetesfonden.se).
    Typ 2
    Typ 2 diabetiker behandlas i första hand med motion och en bra kosthållning. Nästa steg blir att äta tabletter. Det finns olika sorter som styr t ex kroppens känslighet för insulin och kroppens egna produktion av insulin.
    Om inte detta fungerar tillsätts insulin med spruta, vilket är vanligt efter en längre tids sjukdom (
    www.1177.se)

    Genombrott för nytt sätt att behandla diabetes
    "[PRESSMEDDELANDE 2012-09-27] Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett helt nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. Metoden går ut att blockera signaleringen av proteinet VEGF-B, vilket förhindrar att fett lagras på "fel" platser i kroppen så som muskler och hjärta. I stället transporteras fettet till mindre skadliga platser - och som en följd klarar cellerna åter av att reagera på insulin. I försök på möss och råttor har forskarna nu lyckats bota eller förhindra uppkomst av typ 2-diabetes."
    Läs hela artikeln på:
    http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=2...v&newsdep=2637
     
    Inslag från Nyhetsprogrammet Rapport 2014-02-06
    Försök med möss har lett fram till att man kan skapa nya insulinproducerande celler direkt utifrån hudceller, utan att behöva backa tillbaka hudcellen till en stamcell som tidigare gjorts. Om detta så småningom lyckas överföras även på människor skulle det kunna leda till att man kan bota diabetes Typ-1. Hela artilkeln finns att läsa på engelska på tidningen Cell Stem Cells nät sida:

    Källor:

    Files (0)

     

    Comments (7)

    Viewing 7 of 7 comments: view all
    Förslag pÄ upplÀgg:
    Samla fakta tom tors 30:e.
    TrÀffas och börja finslipa texten den 30:e
    I Falun diskutera upplÀgget mer inför redovisningen.
    Fredag 7:e jobba med redovisningen. edited 10:49, 24 Jan 2014
    Posted 10:47, 24 Jan 2014
    http://www.barndiabetesfonden.se/PageFiles/2188/A3-poster.pdf
    Posted 12:05, 24 Jan 2014
    Provar att lÀgga in hÀr dÄ jag inte kan klistra in i den "vanliga sidan"...
    TyvÀrr gÄr det inte att kopiera hÀrifrÄn heller och in i texten för mig. Kanske att nÄgon av er kan göra det?

    Vad orsakar sjukdomen?
    Det verkar Àven finnas ett visst stöd för ett samband mellan stillasittande beteenden och risk för diabetes typ 2, cancerdödlighet för kvinnor och för biomarkörer för hjÀrt- och kÀrlsjukdom
    (Statens folkhÀlsoinstitut, 2012a).
    http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12823/Folkhalsan-i-Sverige-Arsrapport-2013.pdf s 70
    Andra samband finns mellan övervikt och fetma och ökad risk för
    hjÀrt- och kÀrlsjuklighet och typ 2-diabetes (Guh et al., 2009). http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12823/Folkhalsan-i-Sverige-Arsrapport-2013.pdf s 73

    Diabetes typ 1
    Insulin Àr ett hormon som reglerar halten av socker i blodet. Om man fÄr typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och det gör att man fÄr för mycket socker i blodet. Eftersom brist pÄ insulin leder till att man blir allvarligt sjuk, mÄste man tillföra kroppen extra insulin varje dag.
    Det finns flera olika typer av diabetes. Typ 1-diabetes brukar komma tidigt i livet och kallas dÀrför ocksÄ för barn- eller ungdomsdiabetes. Sjukdomen Àr delvis Àrftlig och gÄr inte att bota. NÀr man hittat en behandling som fungerar bra gÄr det att leva ett bra liv med sin sjukdom.
    Man brukar fÄ typ 1-diabetes tidigt i livet och dÀrför kallas sjukdomen ibland för barn- eller ungdomsdiabetes. Oftast börjar sjukdomen under barndomen upp till de tidiga tonÄren. Den vanligaste Äldern att bli sjuk Àr 10-12 Är för flickor och 12-14 Är för pojkar. Men Àven smÄ barn kan fÄ sjukdomen.
    Typ 1-diabetes Àr delvis en Àrftlig sjukdom. Man Àrver antagligen en benÀgenhet att utveckla ett immunförsvar som angriper och förstör de celler i kroppen som producerar insulin. Av 100 barn som har en förÀlder med typ 1-diabetes fÄr tvÄ till fem barn den hÀr typen av diabetes. Om pappan har diabetes Àr risken ungefÀr dubbelt sÄ stor att barnet fÄr diabetes Àn om mamman har diabetes. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5

    Typ 1-diabetes beror pÄ att betacellerna i bukspottkörteln har angripits av kroppens eget immunförsvar och förstörts. DÄ kan kroppen inte lÀngre tillverka sitt eget insulin. Bristen pÄ insulin leder i sin tur till att sockret stannar kvar i blodet och blodsockernivÄn stiger. Samtidigt fÄr inte cellerna nÄgon energi frÄn sockret utan tar i stÀllet sin energi frÄn kroppsfettet. Man gÄr dÄ ner i vikt. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5

    NÀr fett förbrÀnns i stor omfattning bildar kroppen en typ av syror som kallas ketoner. För mycket ketoner Àr skadligt för kroppen och kan leda till att man fÄr syraförgiftning, sÄ kallad ketoacidos.

    http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5


    Vilka organsystem Àr inblandade?
    Diabetes Àr ett samlingsnamn för flera sjukdomar som har olika orsaker.
    En speciell typ av diabetes kan utvecklas efter en bukspottkörtelinflammation om inflammationen blir sÄ omfattande att de celler i bukspottskörteln som producerar insulin skadas. Resultatet blir en typ 1-liknande diabetes som krÀver insulinbehandling. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    För att kroppen ska fungera behövs brÀnsle - energi. Energin transporteras i blodet till kroppens celler framför allt i form av druvsocker, glukos. För att sockret ska kunna tas upp av cellerna behövs hormonet insulin. Det bildas i sÄ kallade betaceller i bukspottkörteln framför allt efter att man har Àtit. Om det finns för lite insulin stannar sockret kvar i blodet och cellerna fÄr för lite energi.
    Hur mycket socker man har i blodet brukar anges med ett mÄtt som kallas blodsockervÀrde.
    Överskottet av socker i blodet sparas i levern och i musklerna i form av glykogen för senare behov. Levern fungerar pĂ„ sĂ„ sĂ€tt som ett sockerförrĂ„d. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5


    Hur pÄverkar sjukdomen kroppen?
    Ett högt blodsockervÀrde Àr pÄ sikt skadligt för kroppens blodkÀrl. BÄde de smÄ sÄ kallade kapillÀrerna och de större blodkÀrlen kan skadas. Ett tidigt tecken pÄ att blodkÀrlen har börjat ta skada Àr att protein, sÄ kallad Àggvita, lÀcker ut i urinen via njurarna. Det kallas mikroalbuminuri.
    Skador i de smÄ blodkÀrlen kan leda till nedsatt syn, nedsatt njurfunktion och försÀmrad kÀnsel i fötterna. Skador i de stora blodkÀrlen kan orsaka hjÀrtinfarkt, stroke och kÀrlkramp.
    Man kan minska risken för skador pÄ blodkÀrlen genom att hÄlla sitt blodsockervÀrde sÄ bra som möjligt.
    Den synförsÀmring som Àr vanlig i samband med att diabetes börjar utvecklas Àr övergÄende. Den orsakas av att det höga blodsockervÀrdet leder till en viss svullnad av ögats lins. Man kan dÄ inte stÀlla in skÀrpan ordentligt och följden blir att man ser suddigt. Detta gÄr över efter nÄgra veckor nÀr blodsockervÀrdet förbÀttras. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    Man bör fÄ sina fötter undersökta regelbundet av en fotterapeut som kan bedöma kÀnseln och blodcirkulationen i fötterna. Nedsatt kÀnsel beror pÄ nervskador som orsakas av lÄngvarigt för högt blodsocker. Om kÀnseln Àr försÀmrad ökar risken för sÄr, eftersom man till exempel inte kÀnner om skorna Àr för trÄnga. Har man dessutom försÀmrad blodcirkulation i fötterna leder det i sin tur till att sÄr lÀker sÀmre.
    Det Àr viktigt att upptÀcka eventuella kÀnselbortfall tidigt sÄ att man kan vara uppmÀrksam pÄ eventuella sÄr pÄ fötterna.
    Om man Àr barn eller ungdom behövs inte regelbunden fotundersökning. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    Om blodsockervÀrdet ligger för högt under lÄng tid kan de smÄ blodkÀrlen i ögats nÀthinna ta skada. PÄ sikt kan det leda till att synen försÀmras.
    Vuxna och barn frÄn 10-12 Ärs Älder bör fÄ en speciell typ av ögonundersökning minst vartannat Är, Àven om man inte har nÄgra besvÀr. En sÄdan undersökning kallas ögonbottenfotografering och utförs vanligen pÄ en ögonklinik med en speciell kamera.
    Om lÀkaren tidigt upptÀcker eventuella skador pÄ blodkÀrlen i ögonens nÀthinna kan behandlingen sÀttas in i tid och förhindra att man fÄr försÀmrad syn. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    Ketoacidos – syraförgiftning
    Om blodsockret stiger och blir mycket högt kan man fÄ syraförgiftning, sÄ kallad ketoacidos. Det Àr ett akut och livshotande tillstÄnd.
    Ibland kan orsaken till syraförgiftning vara nÄgon infektionssjukdom som ökar insulinbehovet. Det kan ocksÄ bero pÄ att man inte har tagit sitt insulin i tillrÀckliga doser under en tid. En tredje orsak kan vara stopp i insulintillförseln om man behandlas med insulinpump. Syraförgiftning kan utvecklas om blodsockervÀrdet ligger över cirka 15 mmol/l. Symtomen kan komma ganska snabbt, frÄn timmar upp till flera dygn. De första tecknen Àr de vanliga diabetessymtomen, att man mÄste kissa ofta och blir törstig. Om man dÄ inte kan fÄ ner sitt blodsockervÀrde fÄr man symtom som trötthet, illamÄende, krÀkningar, huvudvÀrk, magsmÀrtor, acetondoft i andedrÀkten och andningssvÄrigheter. Man kan bli omtöcknad eller medvetslös. Det Àr dÄ viktigt att man snabbt kommer till sjukhus för vÄrdhttp://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    Hyperglykemi
    NÀr sockerkoncentrationen stiger för högt upplever mÄnga barn och ungdomar det som obehagligt, man kan kÀnna trötthet, fÄ huvudvÀrk, kan inte tÀnka klart, blir trött etc. Man vet inte vad man ska göra. Druvsocker hjÀlper givetvis inte, och insulin akut kan vara riskabelt, rentav farligt om dosen skulle bli för hög. NÀr sockerkoncentrationen kommer över ca 10 mmol/l sÄ rinner socker ut i urinen, drar med sig vatten, vilket gör att urinmÀngderna ökar drastiskt. Det kan leda till att barnet mÄste springa pÄ toaletten, blir törstigt och mÄste fÄ dricka. http://www.barndiabetesfonden.se/Om-diabetes/Diabetes-i-barnomsorg-och-skola/


    InsulinkÀnning
    Om blodsockervÀrdet sjunker kraftigt kan man fÄ en insulinkÀnning, sÄ kallad hypoglykemi. Det brukar intrÀffa om blodsockervÀrdet blir lÀgre Àn 3-4 mmol/l. Orsaken kan vara att man har tagit för mycket insulin eller att man inte har Àtit ordentligt efter insulininjektionen. Det kan ocksÄ bero pÄ att man har druckit alkohol, motionerat kraftigt eller har maginfluensa med krÀkningar och diarréer.
    Vanliga symtom pÄ en insulinkÀnning Àr svettningar, hungerkÀnslor, skakningar, oro, ilska, irritation och hjÀrtklappning. Om man inte fÄr i sig socker i nÄgon form blir man efter en tid omtöcknad och förlorar medvetandet. Om man blir medvetslös kan blodsockervÀrdet höjas om man fÄr en injektion med sockerlösning direkt in i en blodÄder. Detta mÄste oftast skötas av sjukvÄrdskunnig personal, men det finns engÄngssprutor, som man kan ha hemma, med hormonet glukagon som höjer blodsockret. Glukagonsprutor injiceras under huden eller i en muskel och kan lÀtt hanteras av anhöriga. Om det inte hjÀlper mÄste man snarast komma till lÀkare för behandling. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    NÀr sockerkoncentrationen sjunker nÄgot under det normala omrÄdet, redan pÄ nivÄer kring 3,0-3,5 mmol/l, sÄ blir barnets hjÀrna pÄverkad. FörmÄgan att vara koncentrerad, tÀnka klart, se fÀrger, kunna lösa problem etc. minskar. HjÀrnan blir ocksÄ rÀdd att fÄ för lite energi och skickar signaler till frÀmst levern bÄde med hormoner, frÀmst stresshormoner, men ocksÄ nervsignaler, att producera eget socker. Som biverkan till dessa signaler upplever barnet hjÀrtklappning, darrighet, bleknar, kanske kallsvettas. Om barnet kÀnner igen dessa symtom och kan tÀnka tillrÀckligt klart kan det förstÄ att nu behövs extra socker, lÀmpligen druvsocker. Ibland kan det dock vara svÄrt för bÄde barn och vuxna att förstÄ signalerna i tid, och omdömet blir dÄ sÄ pÄverkat att patienten inte förstÄr vad man ska göra, utan kanske tvÀrtom protesterar mot att fÄ socker, vÀgrar ta emot nÄgot att Àta eller dricka. GÄr sockerkoncentrationen ner mot 2 eller ibland Ànnu lÀgre sÄ kan det leda till kramper och kanske akut medvetslöshet. http://www.barndiabetesfonden.se/Om-diabetes/Diabetes-i-barnomsorg-och-skola/


    Komplikationer som utvecklas under lÄng tid Àr skador i smÄ och stora blodkÀrl. Skador i de smÄ blodkÀrlen kan leda till att man fÄr nedsatt syn, nedsatt njurfunktion samt försÀmrad blodcirkulation och kÀnsel i fötterna.
    Skador i de stora blodkÀrlen kan leda till kÀrlkramp, hjÀrtinfarkt eller stroke och Àr vanligast vid typ 2-diabetes.
    Om man har diabetes och förhöjt blodsockervÀrde under lÄng tid kan man ocksÄ fÄ problem med andra delar av kroppen. Till exempel kan man lÀttare fÄ hÄl i tÀnderna. DÀrför Àr det bra att gÄ till tandlÀkaren regelbundet sÄ att ÄtgÀrder kan sÀttas in tidigt. Det Àr viktigt att sköta sin tÀnder noga.
    Man kan Àven fÄ mag- och tarmproblem. Det kan leda till att magsÀcken inte tömmer sig som den ska och att man dÀrför fÄr svÄrare att reglera sitt blodsockervÀrde. Det kan visa sig genom till exempel tidig mÀttnadskÀnsla, illamÄende efter mÄltid eller lÄga blodsockervÀrden tidigt efter mÄltid. Om man misstÀnker mag- och tarmproblem bör man prata med sin lÀkare.
    http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5




    Vilka Àr symptomen?
    Ett annat symtom kan vara svampinfektioner, i munnen, underlivet eller i blöjregionen hos smÄ barn. Ett barn som tidigare har varit torrt kan börja kissa pÄ sig under natten.
    Om symtomen fÄr fortsÀtta i flera dagar finns det risk för att blodsockret blir mycket högt. Det kan leda till att man blir omtöcknad eller till och med medvetslös. Ofta luktar man samtidigt aceton ur munnen. Man har dÄ fÄtt ketoacidos. Det Àr ett akut tillstÄnd som kan vara livshotande. Men det Àr ovanligt eftersom man oftast mÄr sÄ dÄligt att man söker vÄrd för sina symtom tidigare.
    http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    SmÄbarn kan ha vÀldigt olika symtom pÄ en insulinkÀnning. En del blir bara trötta, vill ha nappen och lÀgga sig, medan andra kan bli oförklarligt ledsna. Den som har hand om ett barn med diabetes mÄste lÀra sig just det barnets symtom pÄ en kÀnning. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5

    Man förstÄr ocksÄ att barnet inte alltid fungerar helt normalt, om blodsockret Àr för lÄgt eller för högt, vilket kan medföra att barnet inte Àr sig likt, inte upptrÀder normalt, vilket försvÄrar kontakten med bÄde andra barn, andra förÀldrar, och personalen.
    I skolan fÄr diabetes liknande konsekvenser. Barnet kanske inte alltid har sÄ vÀlbalanserat blodsocker att hjÀrnan fungerar adekvat. Det medför att barnet ibland inte uppfattar instruktioner, att barnet inte alltid hÀnger med, att man kan behöva upprepa eller förklara, och det krÀvs att lÀrare Àr medvetna om att nu kanske barnet har för lÄgt eller för högt blodsocker. PÄ samma sÀtt pÄverkas barnets relation till kompisar, som behöver fÄ information om att det inte Àr nÄgot konstigt med barnet, men att barnet pÄverkas och kan förÀndras om blodsockernivÄn varierar. http://www.barndiabetesfonden.se/Om-diabetes/Diabetes-i-barnomsorg-och-skola/



    Hur kan sjukdomen behandlas?
    Om man har typ 1-diabetes behöver man ta insulin varje dag, antingen med sprutor eller insulinpump. En viktig del i behandlingen Àr att ha kontroll över sitt blodsockervÀrde.
    Eftersom typ 1-diabetes beror pÄ att kroppen inte kan tillverka insulin innebÀr behandlingen att man tillför insulin. Man mÄste behandlas med insulin resten av livet. Insulin finns inte som tabletter utan mÄste injiceras under huden med sprutor eller med hjÀlp av en insulinpump.

    http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    Bra mat vid diabetes Àr egentligen inte annorlunda Àn vad som Àr bra mat för alla. Beroende pÄ vad man brukar Àta kan man behöva Àndra sina matvanor genom att bÄde dra ner pÄ den totala mÀngden kalorier och att sprida ut dem pÄ fler mÄl. Det Àr bra att Àta regelbundet och att försöka fördela mÄltiderna sÄ jÀmnt som möjligt över dagen. Om man ska Àta godis bör man helst ha Àtit mat innan.
    Motion leder till en sÀnkning av blodsockervÀrdet, eftersom fysisk aktivitet gör att socker i viss mÄn kan transporteras frÄn blodet till muskelcellerna utan hjÀlp av insulin. Man kan behöva minska dosen med upp till hÀlften före ett motionspass. Om man trÀnar mer intensivt mÄste man minska dosen Ànnu mer. TrÀnar man lÀngre Àn en halvtimme bör man ta extra kolhydrater varje halvtimme sÄ lÀnge man trÀnar. Druvsocker eller choklad brukar fungera bra. http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    Kortsiktigt Àr mÄlet med behandlingen att undvika akuta symtom till följd av för höga eller för lÄga blodsockervÀrden. Det lÄngsiktiga mÄlet Àr att förebygga komplikationer. . http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/#section-5
    Hur behandlas typ 1 diabetes?
    Helt nödvÀndigt Àr att ersÀtta bristen pÄ insulin. Dels behövs en viss insulinkoncentration hela tiden för att kroppen ska fungera, och dÀrför ges relativt lÄngverkande insulin 1-2 ggr per dygn. Dels behövs insulin till varje större mÄltid för att kunna ta vara pÄ maten. Vanligen behöver dÀrför barn ta en insulininjektion före frukost, före lunch och före middag/kvÀllsmat. För Àldre skolbarn och tonÄringar som Àter stora mellanmÄl pÄ eftermiddagen och kvÀllen behövs det insulin ocksÄ före dessa mellanmÄl. SÄledes krÀvs ofta 5-7 insulininjektioner, precis varenda dag, vecka efter vecka, mÄnad efter mÄnad, Är efter Är! Injektionerna ges med s.k. insulinpennor, som har en reservoar av insulin, men ibland ersÀtts dessa med en insulinpump, som ger basdosen kontinuerligt under huden, plus att patienten doserar insulin till varje mÄltid.
    Man kan förstÄ att ett barn knappast kan sköta en sÄ komplicerad och allvarlig behandling. Inte bara förÀldrar och syskon behöver kunskap och stor kompetens, utan Àven andra i omgivningen, ex. skolan, mÄste ha stor kunskap och ge stöd. Det Àr sjÀlvklart att ett barn inte klarar att ex. undvika sötsaker om personer i omgivningen Àter sötsaker fritt, och barn kan inte förvÀntas ta flera dagliga insulininjektioner och flera dagliga blodsockerkontroller om inte mÀnniskor i omgivningen ger stöd.http://www.barndiabetesfonden.se/Om-diabetes/Hur-behandlas-typ-1-diabetes/

    Under senare tid har det kommit s.k. glukossensorer som mÀter sockerkoncentrationen under huden kontinuerligt under nÄgra dygn i strÀck. http://www.barndiabetesfonden.se/Om-diabetes/Hur-behandlas-typ-1-diabetes/ edited 10:30, 29 Jan 2014
    Posted 10:26, 29 Jan 2014
    TACK Kajsa! Nu blir det lite lÀttare att delta :)

    Fick tips om att testa byta browser, sÄ snart kanske jag kan klistra in sjÀlv.
    Posted 10:48, 29 Jan 2014
    Va mycket bra information vi fÄtt. Nu Àr det bara att försöka sammanfatta allt. :-)
    Posted 11:24, 29 Jan 2014
    SÄ lite Eleonore :) Ja, jag tycker ocksÄ att vi har fÄtt ihop bra med information, det kanske rÀcker? För det skulle ju inte vara sÄ omfattande. SÄ fÄr vi sÀtta ihop det tillsammans imorgon eller vad tror ni?
    Posted 12:15, 29 Jan 2014
    Det blir bra. Ska bli kul att fÄ trÀffa er. :)
    Posted 14:53, 29 Jan 2014
    Viewing 7 of 7 comments: view all
    You must login to post a comment.