Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV1026 - VT14 > Grupp c - Diabetes

Grupp c - Diabetes

    Uppgift: Att beskriva sjukdomen utifrån ett evolutionärt, historiskt och globalt perspektiv.

     Evolutionärt

     

    Diabetes är en gemensam benämning för sjukdomar där blodsockerhalten är för hög på grund av brist eller avsaknad av insulin som är ett livsnödvändigt blodsockersänkande hormon1. De två vanligaste typerna av diabetes är typ 1 där kroppen helt eller nästan slutat producera insulin och typ 2 där kroppen inte tillverkar tillräckligt med insulin. Medan typ 1-diabetes oftast drabbar unga och normalviktiga och brukar utvecklas inom en månad drabbar typ-2 diabetes oftast vuxna och då särskilt överviktiga, den kommer långsamt och kan vara livsstilsrelaterad2. Trots detta är typ 2-diabetes mer ärftlig än typ 1-diabetes. Detta har man upptäckt genom undersökningar på enäggstvillingar. Det har visat att om den ena enäggstvillingen får typ 2-diabetes riskerar den andra tvillingen till 90% att också drabbas, om enäggstvillingen däremot drabbats av typ 1-diabetes är risken mellan 25-50%3.

    DetDetta har man upptäckt genom undersökningar på enäggstvillingar. Det har visats att om den ena enäggstvillingen får typ 2-diabetes riskerar den andra tvillingen till 90% att också drabbas, om enäggstvillingen däremot drabbats av typ 1-diabetes är risken mellan 25 - 50% att den andra även drabbas.Detta har man upptäckt genom undersökningar på enäggstvillingar. Det har visats att om den ena enäggstvillingen får typ 2-diabetes riskerar den andra tvillingen till 90% att också drabbas, om enäggstvillingen däremot drabbats av typ 1-diabetes är risken mellan 25 - 50% att den andra även drabbasDiabetes har troligen funnits lika länge som människan själv. En teori är att insulin resistens hade en skyddande egenskap när människan levde som jägare-samlare. Insulin resistens begränsar kroppens intag av glukos i muskel och leverceller och kunde därför lagras i fettcellerna istället. Kroppen kunde sedan använda det lagrade glukoset när det var ont om mat. En annan teori kalls ”the carnivore connection” och den menar att vi hade en insulin resistens för att vi åt en kost som var fattig på kolhydrater och behövde spara glukos i blodet för att göra det tillgängligt för hjärnan. Denna resistens var senare inte nödvändig när vi började bruka jorden och fick in mer kolhydrater i kosten men teorin menar att denna insulinresistens är något som funnits kvar även efter detta. Laure Ségurel forskare inom Department of Human Genetics går emot de här teorierna och har istället i sin forskning hittat bevis på selektion som gynnade varianter som skyddade mot diabetes4.

     

     

    Diabetes är en gemensam benämning för sjukdomar där blodsockerhalten är för hög på grund av brist eller avsaknad av insulin som är ett livsnödvändigt blodsockersänkande hormon (www.diabetesportalen.se). Diabetes anses vara en folksjukdom då 5% av den svenska befolkningen har sjukdomen.

    Det finns två typer av diabetes, typ 1 där kroppen helt eller nästan slutat producera insulin och typ 2 där kroppen inte tillverkar tillräckligt med insulin. Medan typ 1-diabetes oftast drabbar unga och normalviktiga och brukar utvecklas inom en månad drabbar typ-2 diabetes oftast vuxna och då särskilt överviktiga, den kommer långsamt och kan vara livsstilsrelaterad (www.1177.se). Trots detta är typ 2-diabetes mer ärftlig än typ 1-diabetes

    Historik

     

    Diabetes har känts till sedan antiken och behandlingar med varierande effekt finns beskrivna sedan medeltiden. 600 år f.kr talade indiska läkare om en sjukdom som kallades "Honungsurin" vars symptomer bland annat var stora urinmängder, törst, svaghet och viktförlust5. Diabetes var en dödlig sjukdom och under århundraden präglades behandlingen av vanmakt och okunskap. Först under sena 1800-talet började man behandla sjukdomen mer ändamålsenligt. En rad olika dieter infördes t.ex. svält- och fettkurer som var plågsamma och som oftast ledde till döden t.ex. genom att patienterna svalt ihjäl. Svältdieten gick till så att den sjuke sattes på svält i ett par dagar och sedan fick den äta väldigt små mängder med mat tills urinet innehöll socker och den sjuke var tvungen att sättas på svält igen. Många dog trots dessa dieter efter 1-2 år6.

    1923 fick Banting och Macleod nobelpriset för upptäckten av insulinet. Insulinet förvandlade den dödliga obotliga diabetessjukdomen till en behandlingsbar sjukdom7. Upptäckten gjordes genom att Banting och Macleod tog till vara på andra forskares upptäckter. I undersökningar på patienter som dött av diabetes under 1800-talet fann man oftast skador på deras bukspottskörtel. Medicinstudenten Paul Langerhans upptäckte år 1869 att det fanns celler i bukspottskörteln som liknade öar, dessa visade sig vara betaceller som tillverkade insulin. Tjugo år senare, år 1889, visade läkaren Joseph von Mering och fysiologen Oskar Minkowski genom tester på hundar att bukspottskörteln hade minst två funktioner - producera matspjälkningsvätska och ett ämne som styr halten av glykos i blodet. Att bukspottskörteln producerade ett ämne som påverkade blodsockerhalten var något som sågs intressant och som en lösning på diabetes om man kunde tillverka ett sådant.

    Frederick Banting i sin tur kom i oktober 1920 med idén att matspjälkningsvätskorna från bukspottskörteln kunde skada sekretionen av det antidiabetiska ämnet i de celler som tillverkade insulin som Langerhans upptäckte. Banting gav på förslag att man kunde snöra av bukspottskörteln för att stoppa näringstillflödet dit, vilket skulle få körteln att skrumpna och på så vis inte längre kunna producera några matspjälkningsvätskor, han presenterade sina idéer för diabetesforskaren John Macleod samma år. Macleod var skeptisk till Bantings idé men gav honom ändå en chans att bevisa det. Experimentet påbörjades under sommaren 1921. Banting tog hjälp av medicinstudenten Charles Best. Banting och Best experimenterade på hundar genom att antingen ta bort eller snöra av bukspottskörteln. När den avsnörade bukspottskörteln skrumpnat ihop avlägsnades körteln från hunden, skivades upp och frös sedan in i bitar i en saltvattenblandning. När delarna var halvfrysta så malde de ner och filtrerade dessa, extraktet som blev kallades isletin. Banting och Best injicerade extraktet på en hund som hade diabetes och det visade sig att blodsockret föll och hunden blev starkare och mådde bättre. Hunden hölls sedan symptomfri genom att få extraktet injicerat varje dag. Banting och Best ansåg att de lyckats, men Macleod ville utföra ytterligare tester för att bevisa att bukspottkörtelextraktet verkligen fungerade. Banting och Best började då ta bukspottskörtlar från boskapsdjur och kunde då hålla fler hundar vid liv. Macleod blev övertygad om att Banting och Best lyckats efter de nya resultaten, han föreslog också att extraktet skulle kallas för Insulin. Arbetet fortsatte och senare anslöt sig Bertram Collip vars uppgift blev att försöka rena insulinet så att man kunde testa det på människor. Under testets gång insåg gruppen att de fungerade lika bra att använda obearbetad och fräsch körtelvävnad.

    Herrarna blev ivriga på att testa sin upptäckt på människor och började injicera insulinet på sig själva, de tog inte skada utav detta men kände sig svaga och yra. Collip fortsatte sin uppgift att rena insulinet och försökte även att hitta en rätt dosering för detta. Han fann även att man kunde minska biverkningarna av en eventuell överdos genom glukos. Döende 14-årige Leonard Thompson blev i januari år 1922 den första patienten som fick insulininjektioner och detta visade sig vara en stor framgång. Insulinet räknas till en av de största medicinska upptäckterna genom tiden även fast den inte helt botar diabetes8.

     

    Globalt 

    Diabetes är en sjukdom som finns världen över. Det är en av de mest vanliga icke-smittsamma sjukdomarna globalt sett. Var tredje sekund får en människa i världen diabetes. På grund av den extrema ökningen av diabetes benämner forskarna sjukdomen som en världsomfattande epidemi. De flesta i världen med diabetes har typ 2-diabetes och det är också inom den gruppen som den största ökningen sker. Även om det är typ 2-diabetes som ökar mest har man noterat en ökning även inom typ 1-diabetes både i fattigare och rikare delar av världen9.

    Diabetes i siffror

    2011 fanns det 366 miljoner människor med diabetes, 2030 beräknas denna siffra vara uppe i 552 miljoner.

    De flesta som drabbas är mellan 40 och 59 år. 

    Varje år utvecklar ca 78000 barn typ 1-diabetes.

    80% av diabetikerna bor i låg- och medelinkomstländer.

    Man tror att ca 183 miljoner människor med diabetes är odiagnostiserade alltså 50%.

    2011 avled 4,6 miljoner människor i sjukdomen10.

    2011 kostade diabetes minst 465 miljarder dollar i hälso och sjukvårdskostnader11.
        
          
     

    Länkar:

    1 http://diabetesportalen.se/foerdjupning/diabetes-olika-sjukdomar-med-likheter-och-saerdrag/

    22http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-1/

    http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Typ-2-diabetes/
    http://sciencelife.uchospitals.edu/2013/03/07/how-type-2-diabetes-survived-evolution/
    http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Om-diabetes/Insulinets-historia/
    6 http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/den-vedervaerdiga-svaeltkuren/
    7 http://diabetesportalen.se/foerdjupning/diabeteshistoria/vaerldsdiabetesdagen-och-insulinets-upptaeckt/
    http://nobelpriskampen.se/2009/diabetes_insulin/discovery.html

    9 Internationella diabetesfederationen.

    10 http://www.dagensmedicin.se/Global/Dagens_medicin/Agenda/varldssdiabetesdagen2012/claesgoranostenson.pdf

    11 http://www.dagensmedicin.se/Global/Dagens_medicin/Agenda/varldsdiabetesdagen2012/claesgoranostenson.pdf
     

    Files (0)

     

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    jag kommer att fortsätta på det historiska och lägga till källa.
    Posted 14:22, 3 Feb 2014
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.