Search:
DU Wiki > Ă„mnen - Subjects > Naturvetenskap > Kurser > NV1026 > Positiv och negativ stress

Positiv och negativ stress

    Table of contents
    No headers

     

    Det finns både positiv och negativ stress. Ofta kopplar man stress till någonting negativt, men all stress är inte negativ. Positiv stress leder till att vi blir mer verksamma och kreativa. Vissa personer omvandlar också stressen till en vinnarinstinkt vilket gör att de blir framgångsrika i exempelvis sporter eller andra utmaningar i livet. Positiv stress uppstår när man finner balans mellan de ställda kraven och den egna förmågan att hantera dessa krav,  det kan leda till en utmaning. Negativ stress däremot kan orsakas både av att för höga och för låga krav ställs. Om man inte får några utmaningar (för låga krav) kan man istället bli understimulerad. Det som orsakar mest stress hos den yrkesverksamme är när det ställs för höga krav på personen och dennes medinflytande över arbetsuppgifterna är för låg. Forskning visar att vår kropp reagerar olika på kortvarig och långvarig stress. Under den kortvariga stressen utsöndras adrenalin och noradrenalin vilket gör att vi blir extra alerta. Adrenalinet och noradrenalinet får oss också att tänka och resonera snabbare samt att vi blir kvickare i reaktionerna. Det är detta som kallas för positiv stress. (www.stress.se)

    Positiv stress är när stresshormonernas nivå är normal, d.v.s när de ökar och minskar vid rätt tillfällen under dygnet. Ett exempel på positiv stress är när man inför ett prov blir lite nervös vilket gör att man blir extra laddad och därmed blir extra fokuserad och kan lösa de problem man ställs inför. I vissa fall kan även våra stressreaktioner tjäna sitt ursprungliga syfte genom att de sätts igång om vi utsätts för en farlig situation. T.ex. om en våldsman hotar en kan stressreaktionerna ge oss dem energi som behövs för att oskadligöra honom eller henne eller springa därifrån (Assadi & Skansén, 2000, s. 12).

    Negativ stress uppstår när de faktorer som stressar oss är intensiva, upprepas ofta eller varar under lång tid.  Om vi utsätts för detta urholkas vi både fysiskt och psykiskt. Detta kan i lindriga fall leda till en kronisk känsla av att vara jagad och otillräcklig och i svåra fall leda till t.ex. hjärtinfarkt, ångest och depression. Hjärnan kan även drabbas svårt av negativ stress då vi bl.a. får svårare att minnas och lära oss nya saker (Assadi & Skansén, 2000, s. 13).

    Negativ stress drabbar ofta de personer som av någon anledning har för stor arbetsbörda, inte kan påverka den situation man befinner sig i eller de som inte kan hantera kraven som ställs i vardagen. Den negativa stressen leder till att vi mår dåligt och blir orkeslösa, vi förlorar livsglädjen och får sömnproblem. Det är heller inte ovanligt att man får problem med matsmältningen och får ett försämrat immunförsvar. Har man utsats av negativ stress under en längre tid finns risken att man drabbas av bukfetma, övervikt och högt blodtryck med hjärt- och kärlsjukdomar som följd. För att kroppen ska klara av negativ stress fysikt och psykiskt krävs en kontinuerlig återhämtningsperiod. Genom att skapa tid för avslappning, meditation samt fysisk träning kan man få en positiv effekt mot långvariga stressymtom. Ett annat sätt att hantera negativ stress är att försöka jobba med sin egen inställning till de krav som ställs samtidigt som du lägger upp din tillvaro efter de krav du faktiskt kan hantera. (www.stress.se)


    Assadi A & Skansén J (2000). Stresshandboken - Lär dig förstå och hantera din stress. Lund: Studentlitteratur.

    www.stress.se (hämtad 20130918)

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.