Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Ordlista > Smärtfibrer

Smärtfibrer

    Table of contents
    No headers

    Smärtfibrer kallas de primära (första) neuron som leder information om smärtsamma sinnesintryck från receptorerna. Smärtfibrer är afferenta och leder smärtsignaler in mot centrala nervsystemet (Norrbrink & Lundeberg, 2011). Det finns två typer av smärtfibrer, Aδ-fiber och  C-fibrer. Aδ-fibrerna omges av myelin som är elektriskt isolerande vilket gör att myeliniserade fibrer leder information snabbt. C-fibrerna är omyeliniserade, det tar därför längre tid för dessa fibrer att leda smärtimpulser (Nisell & Lundeberg, 1999). Även smärtfiberns tjocklek påverkar hur snabbt aktionspotentialen tar sig fram. En större diameter leder till en snabbare ledningshastighet. Ledningshastigheten hos Aδ-fibrer  ligger mellan 2,5 m/s medan hastigheten hos C-fibrer ligger på 0,1-2 m/s (Kosek, Lampa & Nisell, 2014). Större delen av smärtfibrerna i kroppen är C-fibrer (Hansson, 1997). Beroende på om smärtsignalerna leds via Aδ-fiber eller C-fiber upplevs smärtan olika, smärta som signaleras via Aδ-fibrer är distinkt och lätt att lokalisera medan smärta från C-fibrer är mer svårlokaliserad och dov. (Nisell  & Lundeberg, 1999). Anledningen till detta är att signalerna från C-fibrer återges vagt över somatosensoriska cortex, medan Aδ-fibrer projiceras tydligt (Norrbrink & Lundeberg, 2014).

     

    Begreppet smärtfibrer är per definition felaktigt och bör ersättas av det mer korrekta ordet nociceptorer. Anledningen till detta är att smärta enligt International Association for the Study of Pain (IASP) definieras som en "upplevelse". (IASP, 2012) I praktiken innebär detta att smärta konstrueras av hjärnan och att den aktivitet som förekommer i nociceptorerna mycket väl kan leda till upplevd smärta, men att nociception vare sig är tillräckligt eller ens nödvändigt för att vi ska uppleva smärta. (Butler & Moseley, 2003) 

     

    Referenser

    Butler, D. & Moseley, L. (2003) Explain pain. Adelaide: Noigroup Publications.

    Kosek, E., Lampa, J. & Nisell, R. (red.) (2014). Smärta och inflammation: vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

    Hansson, P. (1997). Nociceptiv och neurogen smärta. Uppkomstmekanismer och behandlingsstrategier. Stockholm: Pharmacia & Upjohn.

    IASP (2012). IASP Taxonomy. International Association for the Study of Pain. http://www.iasp-pain.org/Education/C...ItemNumber=576 (Hämtad 2015-10.02).

    Nilsell, R., & Lundeberg, T. (1999). Smärta och inflammation, fysiologi och terapi vid smärttillstånd i rörelseorganen. Lund: Studentlitteratur.

    Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (2011). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

    Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (2014). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.