Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Ordlista > Noceboeffekten

Noceboeffekten

    Table of contents
    No headers

     

    Förväntningar kan ha stort inflytande på vår upplevelse av smärta (2). I litteraturen finns två förväntanseffekter beskrivna sedan början av 1960-talet: Placebo och Nocebo. Dessa två påverkar inte bara vår upplevelse av smärta utan spelar också en viktig roll för behandlingen (3,4). Nocebo är latin för "jag vill skada" och syftar till hur negativ förväntan, ångest, oro och uppgivenhet kan ge en förstärkning av smärta (3). Negativ förväntan på vården, lågt förtroende för vårdgivaren och både verbal och icke-verbal kommunikation kan ge en noceboeffekt (1,3). Man har sett att sjukdomsförloppet och svaret på behandlingen påverkas i en negativ riktning med ovan nämnda negativa omgivningsfaktorer (4). Därför är det viktigt att vi som vårdgivare försöker undvika detta tillstånd.

    Det som händer i kroppen rent fysiologiskt är att det sker en ökad frisättning av kolecystokinin (CCK). CCK är en transmittorsubstans som verkar i ett av de smärtfaciliterande systemen. Detta system aktiveras framför allt av känslor som oro, rädsla och stress och utgår från frontalcortex samt limbiska strukturer (amygdala, hippocampus, främre delen av gyrus cinguli och insula). Bearbetning i dessa två delar av hjärnan ger något som kallas den affektiva respektive den kognitiva komponenten i smärtupplevelsen (2).

    Beta-endorfin är en av våra kroppsegna opioider och därmed en smärthämmare. När CCK frisätts påverkar detta my-receptorn så att beta-endorfin inte kan binda till dem, vilket istället leder till en smärtökning hos patienten (3).

    I studier har man bl.a framkallat en noceboeffekt genom att ge negativ information. T.ex. i en studie delades personer med kronisk ländryggssmärta in i två grupper inför ett benflexionstest; ena gruppen fick information om att detta kunde öka ryggsmärtan och den andra gruppen fick information om att testet inte skulle öka ryggsmärtan. Gruppen som fick negativ information rapporterade mer smärta än gruppen som inte fick den negativa informationen (1).

    Om vårdgivaren är uppmärksam på och lyhörd för patientens oro och ger ett gott bemötande kan risken för nocebo minskas, genom att associationscortex i hjärnan aktiveras som i sin tur har kopplingar till limbiska systemet och kan sänka aktiviteten i dessa strukturer. Därigenom kan den affektiva och kognitiva smärtkomponenten minska vilket kan leda till minskat obehag, sjukdomskänsla och oro. (3)

     

    Referenser

    1. Häuser W, Hansen E, Enck P. Nocebo Phenomena in Medicine. Deutsches Ärzteblatt International. 2012; 109(26): 459-65.

    2. Linton S. Att förstå patienter med smärta. Lund: studentlitteratur; 2013.

    3. Norrbrink C, Lundeberg T. Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Lund: studentlitteratur; 2015.

    4. Benedetti F, Lanotte M, Lopiano L, Colloca L. When words are painful: Unraveling the mechanisms of the placeboeffect. Neuroscience. 2007;147(2):260-271.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.