Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Ordlista > NSAID

NSAID

    Table of contents
    No headers

    NSAID - Non Steroidal Anti-inflammatory Drugs - på svenska betyder det icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Denna typ av läkemedel används för att behandla smärttillstånd som är både akuta och långvariga, av nocieceptiv karaktär (1). Läkemedel av denna typ har febernedsättande, smärtlindrande och antiinflammatoriska egenskaper (1), vilket är av vikt eftersom inflammation och inflammatoriska processer är ett av kroppens svar vid vävnadsskada (6). NSAID verkar genom att minska cellernas prostaglandinsyntes. NSAID kan ge värdefull smärtlindring men har också många biverkningar, t ex så försvagas mag- tarmkanalens slemskydd vilket kan ge magont, sura uppstötningar och diareér men även blödningar och sår i magen. Denna biverkan kan dock förebyggas eller lindras genom att patienten samtidigt som denne intar NSAID intar omeprazol (2). NSAID-läkemedel har en toppnivå, ett s.k. tak, på dess effekter, vilket innebär att en ökad dos inte ger bättre smärtlindrande effekt utan höjer risken för biverkningar (5). Andra biverkningar av NSAID är att njurfunktionen och leverfunktionen kan försämras, hjärtsvikt kan utlösas, även kraftigt ökat blodtryck kan förekomma samt att risken för hjärtinfarkt och stroke ökar. Risken för biverkningar styrs av val av substans och doseringsgrad, samt att det även finns en variation i toleransnivå för olika preparat hos olika individer (3). Främst hos äldre behöver man vara vaksam vid användande av NSAID då risken är större att de får biverkningar på njurar och hjärta (1,2). Man bör också vara extra varsam med NSAID-behandling av personer med hjärtsvikt, nedsatt leverfunktion och med nedsatt njurfunktion (1). NSAID läkemedel rekommenderas heller inte till kvinnor som är gravida eller kvinnor som försöker bli gravida, detta för att man har sett att kvinnans reproduktionsförmåga kan påverkas negativt, att risken för missfall ökar samt att bl. a risken för kardiovaskulära missbildningar och störd njurfunktion hos fostret ökar. Intag av NSAID läkemedel medför också ökad blödningsrisk vid förlossningen. NSAID-läkemedel skapar inte beroende vilket möjliggör ett plötsligt avslutande av medicineringen utan att patienten behöver vara orolig för biverkningar (5).

    Exempel på NSAID-läkemedel: Ipren, ibuprofen, naproxen och diklofenak (4).

     

    Referenser:

    1. Norrbrink, C., Lundeberg, T. OM SMÄRTA - ett fysiologiskt perspektiv. Lund: studentlitteratur; 2015

    2. Ericson, E., Ericson, T. Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur; 2012.

    3. Fredenberg, S., Karling, M., Vinge, E. (2014). Smärta och Smärtbehandling. I P. Örtqvist, T (Red.), Läkemedelsboken. (Behandling: Faktaruta 6) Uppsala: Läkemedelsverket.  Hämtad 29 september, 2015, http://www.lakemedelsboken.se/q1_sma_smartbehandl_2013fm10.html?search=cox&iso=false&imo=false&nplId=null&id=q1_55

    4. Läkemedelindustrinföreningens Service AB, LIF. FASS. 2015. Besökt 2015-09-29. fass.se

    5. Munir, Muhammad A., Cianciolo, Eli, Zhang, Jun-Ming. Nonsteroidal anti-inflammatory drugs and cyclooxygenase-2 inhibitors. Current Therapy in Pain; 2008

    6. Steven D. Waldman. Pain Rewiev; 2009

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.