Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Ordlista > Inflammation

Inflammation

    Table of contents
    No headers

    Vävnadsskada, syrebrist, nervaktivering, infektion och toxiska ämnen är exempel på faktorer som kan orsaka inflammation (Lundeberg & Norrbrink, 2014). Inflammationsprocessen delas in i två faser där den första fasen syftar till att bryta ned och transportera bort skadad vävnad och läkningen av skadan är den andra fasen. Vid en inflammation så bildas det en mängd olika substanser med olika betydelser, en del syftar enbart till nedbrytningen, andra till tillväxt av ny frisk vävnad och/eller nya blodkärl och nervändar (Hægerstam, 2008)

    Vid vävnadsskada skadas cellmembran som vid nedbrytning bildar arakidonsyra. Arakidonsyran bryts sedan ner, med hjälp av cyclooxygenaser (COX-enzym), till bl.a. prostaglandiner, leukotriener och tromoxaner. Andra algogena substanser, dvs. ämnen som ger upphov till smärta, som bildas och frisätts vid inflammation är tillväxtfaktorer, cytokiner, bradykinin och serotonin. Dessa ger bl.a. upphov till inflammationens fyra kännetecken; smärta (dolor), rodnad (rubor), värmeökning (calor) och svullnad (tumor) (Lundeberg & Norrbrink, 2014; Werner, 2005). När proinflammatoriska mediatorer frisätts i vävnaden sker vasodilatation, som bidrar till ökad blodcirkulation, varvid rodnad och värmeökning uppstår i området. Histamin frisätts vilket påverkar endotelceller att kontrahera. Plasmaproteiner läcker ut i de endotelgap som då bildas, och vävnaden svullnar upp. Till dessa klassiska kardinalsymptom för inflammation kan även inräknas funktionsnedsättning (functio laesa) (Lundeberg & Norrbrink,2014).  

    Det samarbete som sker mellan kroppens smärtsystem och immunsystem vid en inflammatorisk process syftar till att skydda mot och begränsa vävnadsskadan samt till att stimulera till läkning (Lundeberg & Norrbrink, 2014; Werner, 2005).

    Vid smärta är det viktigt att identifiera inflammationer eftersom det spelar roll för valet av behandling. Vid en somatisk smärta med inflammation förvärras ofta smärtan påtagligt vid rörelse, en rörelserelaterad smärta. En vällokaliserad visceral smärta kan också tala för en inflammatorisk komponent i smärtan, vilket framför allt är vanligt hos cancerpatienter (Strang, 2003).

     

    Referenser

    Hægerstam, G., (2008). Smärta – ett mångfacetterat problem. Lund: Studentlitteratur

    Lundeberg, T. & Norrbrink, C. (2014). Klassifikation av smärta. I C. Norrbrink & T. Lundeberg (Red.), Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv (s.51-77). Lund: Studentlitteratur.

    Strang, P. (2003). Cancerrelaterad smärta. Lund: Studentlitteratur.

    Werner, M. (2005). Smärtfysiologi. I M. Werner & P. Strang (Red.), Smärta och smärtbehandling (s.31-44). Stockholm: Liber.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.