Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Ordlista > Endogena opioider

Endogena opioider

    Table of contents
    1. 1. Litteraturförteckning

    Endogena opioider

    Endogena opioder är smärthämmande neurotransmittorer som påverkar smärtupplevelseprocessen. De släpps ut i blodbanan och fäster till opioida receptorer i periakvedukta grå substansen (PAG) samt i ryggmärgen och på så vis hämmar smärtupplevelsen på central och ryggmärgsnivå. Frisättning av endogena endorfiner medför en inhibatorisk effekt på den nociceptiva signaltransmissionen i bakhornet (Werner & Strang, 2003). Eftersom PAG tar emot afferent nociceptivt inflöde från ryggmärgens bakhorn spelar området en central roll i smärtmoduleringen (Kosek, 2014). När inflödet når PAG integreras detta med inflöde från hypotalamus, limbiska systemet, basala ganglierna och kortikala områden. Därför finns flera faktorer som styr frisättningen av endogena opioider och huruvida smärta kan dämpas.

    Kognitiva och emotionella faktorer samt stress kan påverka frisläppning och upptag av endogena opioider. En person som känner sig hoppfull och förväntansfull  kan få en ökad frisättning av opioider som bidrar till smärtlindring (Werner & Strang, 2003) medan stress och ångest  kan minska frisättningen (Linton, 2013). Dagens smärtrehabilitering grundar sig på kognitiv beteendeterapi där man bland annat jobbar med negativa tankar och beteendeförändringar men också fysisk aktivitet (Fredensberg & Vinge, 2014). Fysisk aktivitet kan ge en ökad smärthämning via endogena opioider, bland annat via aktivering av ergoreceptorer i stora muskelgrupper (Löfgren, Mannerkorpi, Bergman, & Knardahl, 2015). I en artikelsammanställning av Cabyouglu mfl kunde man konstatera att akupunktur ökar nivåerna av endogena opioider i blodet och i hjärnan. De endogena opioiderna ger smärtlindring, avslappning, återhämtning i motoriska funktioner samt påverkar immunsystemet och ämnesomsättningen positivt. (Cabyoglu, Ergene, & Tan, 2006)

     

    Litteraturförteckning

     

    Cabyoglu, M., Ergene, N., & Tan, U. (Februari 2006). The mechanism of acupuncture and clinical applications. International journal of neuroscience, 116(2), 115-125.

    Fredensberg, S.,& Vinge, E. (2014). Läkemedelsboken. Stockholm: Läkemedelsverket

    Kosek, E. (2014). Smärtans fysiologi och reglering. i E. Kosek, J. Lampa, & R. Nisell, Smärta och inflammation vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärttilstånd i rörelseapparaten (1:1 uppl., ss. 219-222). Lund: Studentlitteratur.

    Linton, S. J. (2013). Att förstå patienter med smärta (2:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

    Löfgren, M., Mannerkorpi, K., Bergman, S., & Knardahl, S. (2015). Fysisk aktivitet vid långvariga utbredda smärttillstånd. i A. Ståhle, & S. C. Johan, FYSS (s. 9). Stockholm: YFA.

    Werner, M., & Strang, P. (2003). Smärta och smärtbehandling (1 uppl.). Falköping: Liber.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.