Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Artiklar om smärta > Smärta och kön > Smärta och kön K.J

Smärta och kön K.J

    Table of contents
    1. 1. Referenser

    Smärta och kön

     

    Inledning

    Descartes föråldrade syn på att smärta är en mekanisk reaktion på yttre stimuli är kanske på väg att suddas ut och ge plats för en bredare förståelse för smärtupplevelsen. I och med att mer hänsyn tas till andra faktorer, inte minst de psykiska faktorernas inverkan på smärta, öppnar det upp för att som vårdgivare kunna göra en mer individuell och rättvis bedömning och bättre vård. För att tydliggöra förekomst och upplevelse av smärta kan den beskrivas utifrån skillnader hos olika grupper. De sociala och kulturella aspekterna har stor betydelse för hur vi reagerar på smärta. Det verkar som att vårt sociala och kulturella sammanhang avgör vad som är tabu och hur vi beskriver smärta (Linton, 2013). Eftersom smärtperception har både emotionella, kognitiva, beteendemässiga och fysiologiska delar (Linton, 2013) är det kanske inte konstigt att smärtupplevelsen måste ses utifrån sitt sammanhang för att förstå individen. Att vår könstillhörighet ger oss olika förutsättningar och är avgörande för vilka förväntningar och krav vi ställs inför från omgivningen är troligen ingen nyhet för någon i dag. Men att smärta kan skilja sig mellan könen både av medfödda och inlärda orsaker är inte alltid självklart.

    Kön och genus

    Hos kvinnor och män finns biologiska skillnader som verkar påverka smärtupplevelsen men det går inte heller att komma ifrån de kulturella skillnader som människor fostras i (Linton, 2013). De biologiska faktorerna beskriver könstillhörighet som innefattar olikheter i könsorgan, kromosomer, könshormoner, kroppsstorlek, muskelmassa och lungvolymer (Norrbrink & Lundeberg, 2014). Genus innefattar även sociala aspekter som kommer att avgöra hur individen formas och anpassar sig efter rådande normer och förväntningar (Norrbrink & Lundeberg, 2014).

    Biopsykosociala modellen

    Det verkar inte finnas någon tydlig förklaring till varför det finns skillnader i smärtupplevelser hos män och kvinnor (Norrbrink & Lundeberg, 2014).  De observerbara skillnaderna kan orsakas av skillnader i nervsystemet, fysiologi, perceptuell känslighet men också emotionella och kognitiva aspekter samt sociala roller (LeResche, 2011).

    Detta kan förklaras med hjälp av biopsykosociala modellen som inkluderar biologiska, kognitiva, emotionella, beteendeinriktade och sociala aspekter. Ett fysiologiskt stimuli ger inte alltid samma upplevelse eftersom smärtperceptionen påverkar hur vi bearbetar och reagerar. Smärtperceptionen påverkas i sin tur av kontext och sammanhang, sociala och kulturella faktorer, familjen, parförhållande samt kön och genus. Situationen och miljön, kontexten, där smärtan uppstår kan både minska och öka intensiteten. Kontexten hjälper oss att avgöra om smärtan är hotfull eller inte och påverkas därefter. Vidare lär vi oss hur vi tolkar kontexten genom familjen och kultur (Linton, 2013). Utifrån denna teori skulle män och kvinnors olikheter i smärtupplevelser kunna förklaras av att vi ges olika förutsättningar att hantera smärta och därmed upplever den olika.

    Biologiska skillnader

    En biologisk förklaring till skillnaderna tros vara hormonnivåer. Mängden östrogen kan påverka smärttillstånd såsom migrän varför smärta hos kvinnor är vanligare när östrogennivåerna är låga och mindre vanligt när de är höga, tex i slutet av graviditet. Även endogena opioidsystemet skiljer sig mellan män och kvinnor. Hos män fungerar systemet effektivare och ger större förutsättningar till smärtlindring (LeResche, 2011). Förmågan att kunna aktivera endogena smärthämningssystemen optimalt kan vara avgörande för utveckling av klinisk smärta som fibromyalgi (Norrbrink & Lundeberg, 2014) och förklara varför patienterna som drabbas till 80% är kvinnor (Kosek, 2014). 

    Män och kvinnor hanterar smärta olika

    Kvinnor är mer benägna att rapportera smärta än män, dessutom upplever de högre smärtintensitet, högre frekvens och mer långvarig smärta. Det verkar finnas skillnader i copingstrategier där kvinnor har en större psykologisk sårbarhet för akut smärta och löper större risk att drabbas av långvarig smärta. De har löper också större risk att drabbas av depression kopplad till ständig smärta (Paul I. Musey, 2014). Linda LeResche (2011) presenterar i sin översikt hur tillgänglig forskning förklarar förekomsten av könsskillnader beträffande smärta hos män och kvinnor, om muskuloskeletala smärttillstånd behandlas annorlunda hos män och kvinnor samt anledningar till skillnader mellan könen i smärtbehandling. Hon framhåller att muskuloskeletala smärttillstånd är vanligare hos kvinnor än män och att skillnaderna uppstår i vuxen ålder men inte ses hos barn. Det verkar också vanligare att kvinnor har flera smärttillstånd samtidigt vilket i sin tur kan leda till nya smärttillstånd.  Man har i vissa studier kunnat se en högre förekomst av katastroftankar hos kvinnor än män vilket skulle kunna stödja teorin att skillnader i kognitiva faktorer är en viktig orsak till skillnader i smärtupplevelsen (LeResche, 2011). Dock såg Ramírez-Maestre & Esteve (2014) i sin studie inte detta samband. De kom fram till att katastroftankar var lika vanligt hos båda könen men att kvinnor upplevde mer intensiv smärta och därmed använder fler copingstrategier. Att acceptera smärta och använda aktiva copingstrategier får positiva utfall för båda könen. Man kom fram till att kvinnor upplever både mer intensiv smärta och mer oro kopplad till smärtan än män. Oro skulle kunna vara en viktig orsak till starkare smärtupplevelse. Men man fann också att kvinnor verkar anpassa sig till och fungera trots smärta ( Ramírez-Maestre & Esteve, 2014).

    Smärtlindrande effekter

    Vissa studier visar att kvinnor och män reagerar olika på både farmakologisk och icke farmakologisk smärtlindring. Det finns många studier som kunnat påvisa skillnader mellan kön när det kommer till smärtperception och effekt av smärtlindrande opioder. Men de individuella skillnaderna är också stora I en systematisk översiktsartikel där 50 studier inkluderades visade sammanställningen att opioder som smärtlindring har större effekt hos kvinnor än män (Niesters, o.a., 2010).  Paul l. Musey m.fl.(2014) har tagit fram ett antal prioriteringsområden för att lättare förstå och hantera könsskillnader beträffande akut och långvarig smärta på akutmottagningar. Här framkommer att kvinnor också i större grad drabbas av negativa biverkningar av opioder (Paul I. Musey, 2014).

    Det finns även könsskillnader i graden av obehag som reaktion på smärta där kvinnor verkar ha större psykologisk sårbarhet för smärta och löper större risk att drabbas av depression vid långvarig smärta än män. Den akuta reaktionen på smärta är viktig att uppmärksamma då den är ett potentiellt mål för att påverka med smärtlindring och förhindra att akut smärta övergår i långvarig (Paul I. Musey, 2014).

    Skillnader i vårdkontakten

    Kvinnor söker oftare sjukvård för muskuloskeletala smärttillstånd och forskning tyder på att det beror på att de helt enkelt oftare drabbas av smärta än män. Det verkar inte som att män har ont och inte söker vård i större utsträckning än kvinnor utan att de båda könen söker vård vid ungefär samma smärtnivå. Viss evidens finns till och med för att kvinnor är mindre benägna än män att söka vård (LeResche, 2011).

    I mötet med vården behandlas kvinnor och män generellt olika. Manliga patienter blir inte lika ofta utredda utifrån psykosociala faktorer som kan påverka smärta och de blir oftare remitterade till laboratorietester, fysioterapi eller ortoped. Kvinnor blir i stället diagnostiserade med ospecifika somatiska symptom diagnoser som tendinit eller myalgi (LeResche, 2011).

     

     

     

    Referenser

    Ramírez-Maestre, C., & Esteve, R. (2014). The Role of Sex/Gender in the Experience of Pain: Resilience, Fear, and Acceptance as Central Variables in the Adjustment of Men and Women With Chronic Pain. The journal of pain, 608–618.

    Kosek, E. (2014). i E. Kosek, J. Lampa, & R. Nisell, Smärta och inflammation vi reumatiska sjukdomar och vanliga smärttillstånd i rörelseapparaten (s. 83). Spain: Studentlitteratur AB, Lund.

    LeResche, L. (2011). Defining Gender Disparities in Pain Management. Clin Orthop Relat Res , ss. 1871-1877.

    Linton, S. J. (2013). Att förstå patienter med smärta. Spain: Studentlitteratur AB, Lund.

    Niesters, M., Dahan, A., Kest, B., Zacny, J., Stijnen, T., Aarts, L., & Sarton, E. (2010). Do sex differences exist in opioid analgesia? A systematic review and meta-analysis of human experimental and clinical studies. Pain, 61-68.

    Norrbrink, C., & Lundeberg, T. (2014). Om smärta- ett fysiologiskt perspektiv. Polen: Studentlitteratur AB, Lund.

    Paul I. Musey, J. M.-M. (2014). Gender Differences in Acute and Chronic Pain in the Emergency Department: Results of the 2014 Academic Emergency Medicine Consensus Conference Pain Section. Academic Emergency Medicine, 1421-1430.

     

     

    Files (0)

     

    Comments (7)

    Viewing 7 of 7 comments: view all
    Välskrivet och mycket intressant om smärta och skillnader mellan könen - en synvinkel som inte berörs särskilt ofta. Din artikel väcker tankar kring hur smärta behandlas och även hur samhällets syn på smärta inte gör några skillnader mellan könen. I denna värld är det antagligen mannen som är normbildande. Ändå är det ju kvinnor som med säkerhet får uppleva smärta någon eller några gånger i livet, nämligen i samband med förlossning. Undrar om synen på smärta och förlossning skulle se likadan ut om det var männen som födde barn... En tanke bara. Intressant artikel! Mvh, Tina L.
    Posted 12:43, 8 Dec 2015
    Hej.
    Jag tycker att din artikel är välskriven och innehåller bra och viktig information i ett väldigt spännande ämne.
    Jag blev nyfiken kring de biologiska skillnaderna du tog upp; att mängden östrogen kan påverka smärttillstånd och att mäns endogena opioidsystem är mer effektivt än kvinnors och blev nyfiken på att veta hur detta ser ut rent fysiologiskt.
    Du skrev att en studie visat att "muskuloskeletala smärttillstånd är vanligare hos kvinnor än män och att skillnaderna uppstår i vuxen ålder men inte ses hos barn" - vad tror du det beror på? Hade författaren av studien någon diskussion kring det? Beror det på biologiska skillnader så som hormoner som förändras efter vi genomgått puberteten?
    Det hade varit intressant att som läsare fått med sig någon kommentar där du kopplar det du kommit fram till, till hur vi rent praktiskt kan använda den kunskapen i vår kliniska vardag.
    Tack för intressant läsning!
    Hälsningar
    Jessica
    Posted 13:16, 8 Dec 2015
    Välskriven och intressant artikel. Då jag fann den biopsykosociala modellen intressant hade jag gärna sett lite mer fördjupning i den och några exempel på hur modellen kan påverka olika upplevelser av smärta hos män och kvinnor. Det hade även varit intressant med en underrubrik som till exempel "diskussion" där du möjligtvis sammanfattat lite och givit några egna tankar kring ämnet.

    Tack för en intressant artikel!
    MVH Roem
    Posted 13:40, 8 Dec 2015
    Mycket intressant text om möjliga orsaker till skillnader i smärtupplevelse.

    När jag läste din text fastnade jag vid att män och kvinnors olikheter i smärtupplevelser kan förklaras av att vi ges olika förutsättningar att hantera smärta och därmed upplever den olika. Jag fann en artikel av Johansson (2004) som belyser detta. Hon menar att genusordningen i samhället skapar kvinnors underordnade ställning och att kvinnors förväntan att ta hand om andra och sätta andra i första rummet påverkar deras möjligheter att lyssna på sina egna behov och säga ifrån när kraven blir för belastande. Det har även visat sig att mäns stressnivåer sjunker vid arbetsdagens slut medan stressen stiger för kvinnor som då går hem till att ansvara för familjen och hemmet. Stress är en vanlig orsak till smärta (Johansson, 2004) och därigenom en av möjliga förklaringar till olikheter när det gäller upplevd smärta.

    Jag funderar själv om detta samband med kvinnors högre stressnivåer kan vara en del i orsaken till kvinnors större psykologiska sårbarhet för smärta som du beskriver i din text.

    Johansson 2004 belyser vidare att i vårdarbetet med patienter kan genusperspektivet vara till hjälp för att reflektera över likheter och skillnader. Det är dock viktigt att undvika schabloniseringar som att kvinnor är överkänsliga och män okänsliga. Det är alltid viktigt att se till individen och komma ihåg att psykosociala faktorer såsom klass, etnicitet och ekonomi kan ha större betydelse än biologisk könstillhörighet (Johansson, 2004).

    Referenser:
    Johansson, E. (2004). Saga och utsaga om smärta och genus. Läkartideningen, 101, 3774-3779.
    Posted 10:51, 9 Dec 2015
    Bra skrivet! Mycket intressant område som jag gärna hade läst mer om såhär efter att ha läst detta.

    Intressant kring effektivare opioidsystem hos män vilket även verkar ha betydelse vid behandling med just smärtlindrande opioider.

    Saknar ett inslag om icke farmakologisk behandling, om det finns några större skillnader mellan könen. Och det vore ju väldigt intressant om man på något sätt kan undersöka och ta fram vilken behandling som fungerar effektivast för individen som ska behandlas, oavsett kön, avseende både fysiologiska och psykologiska förutsättningar.

    Mvh
    Robin G
    Posted 14:10, 9 Dec 2015
    Hej!
    Tack i alla fall för en bra och informativ text! Jätteintressant ämne det här. Jag tycker att du går in på många olika delar av genusperspektiv och könsskillnader, du har hittat väldigt mycket om det. Jag tycker det var särskilt intressant att man ser en skillnad i smärta hos män och kvinnor men att skillnaden inte finns hos barn. Stod det något om vad hon tror att det beror på? Är det de biologiska skillnaderna som uppstår först i puberteten eller är det på grund av uppfostran till exempel? Eller kan det vara att man kanske daltar mer med tjejer och då ges det utrymme och nästan uppmuntras till ältande och katastroftankar till exempel. Det finns så mycket jag skulle vilja "gå vidare" med när jag läst det här!
    Mvh Karin
    Posted 21:58, 13 Dec 2015
    Hej!
    Jätteintressant läsning! Tack! Du har fått till en bra struktur i din text med tydliga rubriker så att den blir lätta att följa. Mycket bra inledning som väcker nyfikenhet.

    Jag får också funderingar liknande föregående kommentar. Hur mycket påverkas smärthanteringen som vuxen av uppfostran och reaktioner hos omgivningen när ett barn har gjort sig illa till exempel?
    Det gäller att se patienten som individ och inte ha förutfattade meningar om kvinnor och män. Patienter kan ju få sämre vård pga förutfattade meningar.Bra att du belyser detta. Jag tänker på det du skrev om att manliga patienter inte blir utredda utifrån psykosociala faktorer som kan påverka smärta i samma utsträckning som kvinnor.

    Kanske en sammanfattning på slutet? Vad ska man som vårdpersonal tänka på i en vårdsituation i ett genusperspektiv när det gäller behandling och bemötande?

    Katrin



    Katrin
    Posted 23:45, 14 Dec 2015
    Viewing 7 of 7 comments: view all
    You must login to post a comment.