Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Artiklar om smärta > Smärta och kön > - Smärta och kön

- Smärta och kön

    Table of contents
    No headers

    - Smärta och kön

     

    Förekomst och grad av smärta

    När det kommer till smärtförekomst hos män och kvinnor kan man in litteraturen  se flera skillnader mellan män och kvinnor.  Man kan bland annan se att det finns en större förekomst av smärta samt en ökad smärtkänslighet hos kvinnor jämfört med män och att kvinnor löper en större risk att utveckla långvariga smärttillstånd.   Exempel på dessa smärttillstånd är bland annat fibromyalgi, ländryggsmärta, artros, migrän, IBS och spänningshuvudvärk (Bartley och Fillingim, 2013).

     

    När det gäller grad av smärta, alltså intensiteten, vid kliniska tillstånd verkar det dock vara svårare att se någon skillnad mellan könen. Enligt Bartley och Fillingim kan inte någon slutsats gällande detta dras på grund av studierna utformning och faktorer som är svåra att påverka. En sådan faktor kan exempelvis vara skillnad hos män och kvnnor när det gäller hur man svarar och vilken effekt man har av smärtstillande medicin (2013). En tendens som har kunnat ses är även kvinnor upplever högre smärta initialt efter ingrepp (Fillingim, King, Ribeiro-Dasilva, Rahim-Williams & Riley, 2009).

     

    När det kommer till experimentellt framkallad smärta ses en signifikant skillnad med ökad smärtkänslighet hos kvinnor jämfört med män. Kvinnor ses ha lägre smärttröskel vid de flesta typer av smärta så som tryck, temperatur, elektrisk smärtstimulering. Dock har ingen signifikant skillnad gällande smärttröskel setts vid ischemisk framkallad smärta (Fillingim et al, 2009). Det man tittat på i dessa studier är bland annat vid vilket stimuli som man rappotererar att de första smärtsensationerna uppkommer och med vilken intensitet de då uppstår. Man har då bland annat sett att kvinnor har en större temporal summation av smärta jämfört med män vid smärta så som tryck och temperatur (Sarlani, Garett, Reynolds, Greenspan, 2004).

     

    I litteraturen ses en tydlig skillnad vid rapportering och förskomst av smärta hos män och kvinnor. En kombination av biologiska, psykologiska och sociokulturella faktorer ses kunna vara en förklaring till detta (Bartley och Fillingim, 2013).

     

    Förklaringsmodeller gällande skillnader i smärta

    -          Biologiska faktorer

    Könshormoner ses ha en central betydelse för skillnaden i smärta hos män och kvinnor. Kvinnor har under sitt liv en mer föränderlig påverkan av könshormoner med nivåer som  förändras före och efter graviditet, efter klimakteriet samt månadsvis en större del av kvinnors liv jämfört med män som har en stadigare påverkan där den största förändringen sker vid åldrandet med sänka nivåer av testosteron (Fillingim et al, 2009).

     

    Testosteron verkar ha en anti-nociceptiv och mer skyddande effekt mot smärta jämfört med östrogen. Detta har man bland annat kunnat se i studier när kvinnor som kommit i klimakteriet och fått hormonbehandling med östrogen haft en ökad risk för ryggsmärta. (Brynhildsen, Bjors, Skarsgard, Hammar, 1998). En annan aspekt som påvisar könshormonernas betydelse för smärta är att andelen tjejer och killar som har migrän före puberteten ses vara ungefär samma, medan det efter puberteten ses vara fler kvinnor jämfört med män som rapporterar att de har migrän (Fillingim et al, 2009). En förklaring varför östrogen verkar ha en mer pronociceptiv funktion är att hormonet påverkar ökar känsligtheten hos NMDA-receptorerna. Man har även kunnat se att kvinnor har fler NMDA-receptorer jämfört med män. (Norrbrink & Lundberg, 2014).   

     

    En annan biologisk aspekt som verkar vara en orsak till skillnad i smärtupplevelse är att de endogena smärthämmande systemen skiljer sig åt mellan könen. Män ses ha lättare för att aktivera dessa system jämfört med kvinnor och detta skulle kunna vara en del att kvinnor i större grad utvecklar långvariga smärttillstånd (Norrbrink & Lundberg, 2014).  

     

    -          Psykosociala faktorer/kuturella faktorer

    Olika psykosociala faktorer ses också skilja mellan män och kvinnor och kan bidra till skillnaden som ses gällande smärta. En faktor som setts vara av betydelse är smärthanteringsstrategier.  Män ses ha en mer probleminriktad smärthanteringsstrategi medan kvinnor ses använda fler olika strategier så som använda sig av socialt stöd, stärka sig genom positiva tankar om sig själv, tolka tankar m.m (Bartley och Fillingim, 2013). Att ha en problemfokuserad stragegi verkar vara mer en positiv strategi för att minska smärta (Keogh & Eccleston, 2006)

     

    Något som även ses påverka smärta är förekomst av katastroftankar, där det finns ett samband mellan att ha katastroftankar och ökad smärta. Man har i studier sett ett samband att kvinnor i större grad har katastroftankar kring sin smärta (Bartley och Fillingim, 2013).

     

    En annan psykologisk faktor som ses ha ett samband med smärta är ”self-efficacy”. En individs tilltro till sin egen förmåga i en specifik situation. En låg tilltro till sin egen förmåga ses vara förknippat med ökad smärta. Några studier har visat att det kan vara så män har en högre self-efficacy i vissa smärtsituationer (Bartley och Fillingim, 2013).

     

    Man har även sett att  både män och kvinnor upplever att det är mer socialt accepterat för kvinnor att uttrycka smärta. Detta kan leda till att kvinnor skatttar högre smära vid smärtskattningar och att detta också är en orsak till att kvinnor ofta skattar högre smärta vid olika mätningar. Även vilken syn man har på kön/geuns och maskulitintet och feminitet i olika kulturer ses påverka graden av skattad smärta (Bartley och Fillingim, 2013).

     

    En annan social/kulturell aspekt som är viktigt att tänka är att den ojämnställdhet som kan råda mellan kvinnor och män. I vissa kulturer har kvinnor en tydligt underordnad position med brist på inflytande och självbestämmande vilket kan tänkas ha en kolleration till upplevd hälsa. I Sverige jobbar större andel kvinnor i yrken inom sjukvård, barnomsorg och skola. Större delen av undersköterskorna är kvinnor, ett yrke med stor fysisk belasting, mycket ansvar samt litet utrymme att påverka sin arbetssituation och i denna yrkeskår är arbetsskdor och långtidssjukskrivningar vanliga vilket också kan ses som en bigradande orsak till skillnad i rapportering av smärtan mellan könen (Sjögran & Wijma, 1999). Något som Hovelius och Johansson (2004) diskuterar är att kvinnor traditionellt verkar ta större ansvar för omsorgs- och relationsarbete samt hushållsarbete. Detta arbete karakteriseras av en fysisk samt emotionell belastning.

     

    Klinisk relevans

    Att ha en förståelse för skillnad av förekomst av smärta hos män och kvinnor ser undertecknad som viktigt i mötet med patienter. Framförallt kan det vara viktigt att ha i åtanke vilka faktorer som kan påverka denna skillnad. Att när man träffar patienten screena efter katastroftankar eller en låg tilltro till sin egen förmåga kan vara till nytta då detta ses ha en relation till upplevd smärta. Att uppmärksamma vilket yrke patienten jobbar med kan också vara en nytta att veta. Är det ett yrke som är fysiskt belastande? Förekommer mycket stress och liten möjlighet att påverka sin arbetssituation?

    Självklart är det viktigt viktigt att utgå från individen man träffar och se just den problematik som den patienten upplever, men att ha kunskap gällande köknsskillnader vid smärta ger en större förståelse för varför denna skillnad finns och även aspekter att tänka på i mötet med patienter.  

     

    Referenslista:

    Bartley, E. J., & Fillingim, R. B. (2013). Sex differences in pain: a brief review of clinical

    and experimental findings. British Journal of Anaesthesia111(1), 52-58.

    doi:10.1093/bja/aet127

     

    Brynhildsen, J. O., Björs, E., Skarsgård, C., & Hammar, M. L. (1998). Is Hormone

    Replacement Therapy a Risk Factor for Low Back Pain Among Postmenopausal

    Women? Spine,23(7), 809-813. doi:10.1097/00007632-199804010-00014

     

    Fillingim, R. B., King, C. D., Ribeiro-Dasilva, M. C., Rahim-Williams, B., & Riley, J. L. (2009). Sex, Gender, and Pain: A Review of Recent Clinical and Experimental Findings.The Journal of Pain10(5), 447-485. doi:10.1016/j.jpain.2008.12.001

     

    Hovelius, B., & Johansson, E. (2004). Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur.

     

    Keogh, E., & Eccleston, C. (2006). Sex differences in adolescent chronic pain and pain-related coping. Pain123(3), 275-284. http://dx.doi.org/10.1016/j.pain.2006.03.004

     

    Sarlani, E., Grace, E. G., Reynolds, M. A., & Greenspan, J. D. (2004). Sex differences in

    temporal summation of pain and aftersensations following repetitive noxious mechanical

    stimulation. Pain109(1), 115-123. doi:10.1016/j.pain.2004.01.019

     

    Sjögran, E., Wijma, B., (1999) Kvinnors hälso- och livsvilkor i ett genusperspektiv. Avdelningen för genus och medicin. Linköpings Universitet. 

     

     

    Evelina Dinäss

    Files (0)

     

    Comments (9)

    Viewing 9 of 9 comments: view all
    Hej Evelina! 


    Tack för intressant läsning, mycket spännande ämne. 
Tycker att du får med mycket bra information och det mesta är skrivet på ett tydligt sätt. 
Jag har några feedback kommentarer som jag som läsare tänkte på.

    I texten har du skrivit …..”Män ses ha en mer probleminriktad smärthanteringsstrategi medan kvinnor ses använda fler olika strategier så som använda sig av socialt stöd, stärka sig genom positiva tankar om sig själv, tolka tankar m.m”…..

    Diskuterade de något i artikeln om vad de sett eller ansåg vara den mest effektiva smärthanteringsstrategin? Var probleminriktad smärthanteringsstrategi som män använde sig av i större grad mer effektiv för hantera smärta? Eller är det individuellt?

    

Hade varit intressant som läsare att få en kommentar där du kopplar den faktan och informationen du funnit om könsskillnader till hur vi som läsare kan använda den i den kliniska vardagen och med vårt dagliga arbete med patienter.

    Personligen hade jag tyckt det varit viktigt att påpeka att trots att det visar skillnader mellan könen och att kvinnor skattar högre smärta osv… så är det viktigt att inte glömma bort att det finns en stor variation män emellan och kvinnor emellan. Kan vara viktigt att ha med sig och inte glömma bort när man möter patienter.

    
Men återigen tack för intressant läsning och bra jobbat! 

    Hälsningar 

    Malin
    Posted 09:58, 8 Dec 2015
    Hej! Det var mycket intressant artikel du skrivit, den fick mig att fundera kring några saker; det är intressant det du skriver om att det inte finns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor gällande ischemisk smärta, särskilt jämfört med då det var större skillnad mellan könen avseende de andra smärtkaraktärerna. Hittade du någonstans vad man tror att detta beror på? Jag själv får tanken att det skulle kunna ha att göra med den ischemiska smärtan de flesta kvinnor genomgår vid menstruation och förlossning, och att detta kanske skulle kunna förklara. Skulle det kanske kunna vara så att kvinnor rent biologiskt är utformade för att tåla just den typen av smärta?

    En annan intressant tanke är att testosteron verkar ha en antinociceptiv effekt jämfört med östrogen och vad detta skulle ha för nytta ur ett evolutionärt perspektiv? Skulle det kunna vara så att männen varit mer gagnade av en högre smärttröskel för att klara av jakt och att skydda sig och andra mot faror? Om östrogen ger en ökad risk för smärta, t ex i ländryggen, på vilket sätt skulle detta vara av nytta ur evolutionens synvinkel? Jag blir nyfiken på om du hittat någon information om hur man tror att östrogenet påverkar, vilken av smärtdimensionerna det kan tänkas påverka? En jättebra artikel med intressant fakta!
    Mvh Sara L
    Posted 10:25, 8 Dec 2015
    Hej Evelina och tack för intressant läsning!
    Jag tycker att du på ett tydligt sätt belyser komplexiteten i detta ämne. Det är ju uppenbart att det inte är så lätt att dra några säkra slutsatser om vad som är arv och mlijö, biologi, uppfostran, kulturen man lever i och förväntningar från sig själv och omvärlden.

    Du har refererat mycket till samma författare. Är det så att detta är ett relativt obeforskat ämne än så länge?

    Jag är lite osäker på vad du menar med formuleringen "När det gäller grad av smärta vid kliniska tillstånd verkar det dock vara svårare att se någon skillnad mellan könen." Är ovan nämnda smärtdiagnoser inte kliniska tillstånd?

    Som sagt, ger en hel del att fundera på detta ämne, kul att du valde att skriva om det!

    Med vänlig hälsning Lisa
    Posted 16:19, 9 Dec 2015
    Hej och tack för en bra sammanfattning. När man får en en sådan här konkret sammanfattning, väcker det verkligen tankar. Spännande med evolutionsteorin som Sara tar upp, det ligger säkert något i det. Saknade lite egna reflektioner efter sammanfattningen som t ex den med evolutionsteorin.
    Spännande det här med att kvinnor har mer katastroftänkande runt sin smärta, undra varför???
    I samband med att det är mer accepterat för kvinnor att uttrycka smärta skulle vara intressant att även göra en kulturell koppling, är det likadant i andra kulturer.
    Tack igen, jag kommer verkligen att ta med mig din sammanfattning i mötet med patienter.
    Ha det så bra,
    Hälsningar Susanna
    Posted 17:33, 10 Dec 2015
    Intressant artikel, det är fascinerande hur kön och genus påverkar hur vi upplever, tolkar och hanterar smärta. Jag såg att Norrbrink och Lundeberg har berört ämnet i sin bok "Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv". Där redogör dom bland annat lite närmare för hur östrogen och testosteron fungerar pro- respektive anti-inflammatoriskt. Dock inte hur vi har haft nytta av det genom evolutionen, vilket hade varit väldigt intressant att veta.

    Mvh Tina E edited 14:22, 13 Dec 2015
    Posted 14:22, 13 Dec 2015
    Tack för spännande läsning :)

    Detta tycks vara ett reativt obeforskat område än så länge. Föga förvånande har kvinnan hamnat i skuggan av mannen även inom den medicinska vetenskapen. Mycket av den medicinska forskningen som ligger till grund för dagens sjukvård är baserad på den den manliga kroppen. Därför är detta ämne så väldigt spännande. Du tar upp flera faktorer som kan bidra till skillnader i upplevd smärta mellan män och kvinnor, bra!
    Jag tycker att de psykologiska faktorerna är väldigt intressanta, skiljer det sig i upplevd smärta mellan kvinnor i traditionellt manliga yrken kontra kvinnliga yrken t ex?

    Mvh Douglas A. Å
    Posted 18:44, 14 Dec 2015
    Hej!
    Bra sammanfattande & lättläst text!
    Du refererar mycket till en och samma referens i din artikel, samt har valt att inte ha med någon bok som belyser ämnet (vad jag kan se iaf), är det ett outforskat område med kön och smärta? Med tanke på hormoner så belyser Norrbrink och Lundeberg i sin bok bland annat hur östrogen och testosteron fungerar, kanske något att ha med i din artikel?

    Tack för intressant läsning! edited 20:32, 14 Dec 2015
    Posted 20:31, 14 Dec 2015
    Hej!
    Vad kul att du skrivit om skillnaden i smärtupplevelse hos de olika biologiska könen.
    Du har lagt upp texten fint genom att börja med fakta om förekomst av smärta och sen riktat in dig mot förklaringsmodellerna. Det skulle vara kul med en slutkläm/diskussion eller sammanfattning av dig på slutet som t.ex. skulle kunna behandla vad den här informationen kan ha för betydelse för oss i vår kliniska verksamhet.
    Spännande att du tog upp testosteron och östrogen som orsaker, undra om man i framtiden kanske skulle kunna behandla viss smärta med testosteron?
    Det skulle också vara intressant att få in i diskussionen att forskning genom tiderna oftast bedrivits på män och hur det påverkat kvinnornas status i samhället när de då upplever smärta mer frekvent än män... t.ex så har fibromyalgi och andra tillstånd kallats "sveda- värk- och brännkärring" för att man inte visste orsaken till de multipla diffusa symtomen och för att de diagnoserna var vanligare hos kvinnor än män.
    Jag kom också att fundera på hur smärtupplevelsen kommer utvecklas i framtiden med tanke på nya begrepp som hen och flera individer som socialt inte identifierar sig med något biologiskt kön. Kommer vi att börja sudda ut dessa fördomar om hur tjejer/killar ska hantera smärta och hur okej det är att uttrycka den öppet och hur kommer det påverka våra smärtupplevelser?
    Tack för intressant läsning som får en att börja fundera!
    Mvh Linn Rydén
    Posted 20:58, 14 Dec 2015
    Tack för kommentarerna!
    Mvh
    Evelina
    Posted 20:47, 17 Dec 2015
    Viewing 9 of 9 comments: view all
    You must login to post a comment.