Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Artiklar om smärta > Smärta i olika åldrar > Smärta hos äldre (L.R.)

Smärta hos äldre (L.R.)

    Table of contents
    No headers

    Epidemiologi

    Som äldre idag är smärta ett vanligt inslag i vardagen, för de flesta. I Sverige visar undersökningar att i samband med att man åldras ökar risken för smärtrelaterade besvär och på så sätt smärtförekomsten. Hos personer över 70 år anses ca 25-40% lida av smärta medan personer över 85 år lider av smärta till 50-73%. Om man jämför med epidemiologiska studier gjorda internationellt så varierar smärtan i större grad, i åldrarna 75-84 år är prevalensen 29-86% och i åldrarna >85 år 40-79%. (1 s. 199-200) (2 s. 158)

     

    Det smärttillstånd som är vanliga bland vår äldre befolkning är ofta diagnoser som uppstår pga ålderdomen och är inte lika vanligt förekommande hos resterande åldersgrupper. Bland annat artros som tar lång tid att utveckla, artrit (inflammatorisk), arthalgia (icke inflammatorisk), bältros och neurologisk smärta efter stroke. Stroke i sig uppstår i äldre ålder, många gånger pga din livsstil som yngre.  Även cancer är vanligt då den utvecklas lättare hos oss gamla pga att åldern i sig påverkar cellerna och för att det tar lång tid för en förändring att utvecklas till en cancercell (3). (1 s. 199) Sjukdomar som har sin debut senare i livet är orsak till mer smärta hos äldre då du som ung inte kommit upp i riskzonen och blivit drabbad. Som äldre har du alltså passerat de åldersintervall som gäller för debut hos de diagnoser vi känner till idag och på så sätt kan man anta att smärttillstånd ökar naturligt i takt med att din ålder ökar. Trigeminusneuralgi debuter t.ex. vid 60 års ålder och orsakar ansiktssmärta. Ryggsmärta har oftast debut i övre medelåldern och beror till stor del på diskdegenerationer, har man en gång haft ryggsmärta är det stor risk för att den bidrar till kronisk sjukdom (4 s. 293). Att osteoporos är vanligt hos äldre är vida känt och bidrar tyvärr till många frakturer som i sin tur bidrar till operationer och postoperativa smärtor (2 s. 157). Som ni läst ovan så kan vi sammanfatta med att muskeloskeletal smärta vanligast förekommande hos äldre (1) (2).

     

    Undersöka smärta hos äldre

    Det man ska tänka på vid anamnesen eller vid besök hos på äldreboenden där personalen upptäckt att patienten förvärrats i sin ADL eller vid förflyttningar är att smärta är underrapporterat. Att den är underraporterad kan bland annat bero på att patienten tror att smärta tillhör det vanliga åldrandet, att de inte vill vara till besvär, att de är vana vid långvarig smärta och inte tar notis om att den ändrats i karaktär eller så kan de inte göra sig hörda/förstådda på ett adekvat sätt (1 s. 200). Det kan bero på bristfällig kunskap hos sjukvårdspersonal, rädsla för läkemedelsbiverkningar dålig kommunikation. För att undersöka smärtan hos den äldre är det viktigt med adekvata undersökningsinstrument och att ha kunskap om den komplicerade smärtbilden en äldre patient ofta är i. Smärtan kan vara komplex med flera orsaker och kan ge aptitlöshet, ökad sömn, minskad sömn, irritation, koncentrationsproblem, funktionssvårigheter, risk för fall och depression vilket gör det högst aktuellt att minska smärtupplevelsen. (2 s. 158)

     

    För att kunna välja rätt behandling behöver vi ett brett perspektiv på smärtan, att börja med en skattning enligt VAS, NRS, VDS kan vara att föredra om patienterna förstår sig på skalorna. De abstrakta uppskattningarna kan vara svåra för äldre och The Iowa Pain Thermometer (IPT) har utvecklats särskilt för att underlätta skattningen för äldre, skillnaden är att du har en illustration av en termometer vid sidan av skalan. Den har blivit bedömd som reliabel och valid. (1 s. 202)

     

    Utöver att få en aning om patientens upplevda smärtintensitet så vill vi undersöka även smärtans kvalité, duration, lokalisation samt smärtans kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser ur ett biopsykosocialt perspektiv. Här kan vi då använda frågeformulär som är framforskade för detta ändamål, dock bör vi ta bort frågor som inte är aktuella för individen just nu som t.ex. vissa arbetsrelaterade frågor och de som behandlar graviditet. Texten bör vara stor och inte för omfattande. Nedan presenteras tre alternativ som är aktuella där tillräcklig kognitiv förmåga finns hos patienten. (1 s.203-204)

     

    Multidmensional Pain Inventory (MPI)- Mäter långvarig smärta multidimensionellt med ett psykosocialt fokus, 34 frågor. Passar bäst på patienter i medelåldern.

    Brief screening version av WHYMPI/MPI-S- En kortversion på 8 frågor, vilket är dess nackdel som fördel. Har acceptabel validitet och reliabilitet för att bedöma smärta multidimensionellt. Passar till åldrarna 18-90 år.

    Brief Pain Inventory (BPI) -Mäter smärta utifrån sensoriskt, emotionellt och kognitivt fokus. Utvecklat för cancerpatienter men med dess neutrala utformning fungerar den således hos andra patientetgrupper. Hela formuläret innefattar 23 frågor, kortversionen 9 frågor. NRS frågan kan bytas ut till VDS och fungerar bättre för äldre.

    Patienter med kommunikationssvårigheter kan dra fördel av DOLOPLUS-2, UAB-skalan samt Abbey pain scale som alla tre behöver forskas på för att få bättre reliabilitet och validitet. Den sista föreslagna skalan är tänkt att användas mot dementa man kan med fördel användas hos andra patienter som inte kan uttrycka sig. (5)

    Utöver denna anamnes och skattning så får man inte glömma bort sin fysiska standardundersökning. Den bör se liknande ut jämfört med patienter i andra åldrar, det man bör tänka på är att inte placera patienten i en sådan position att den inte kan ta sig därifrån.

     

    Behandla smärta hos äldre

    Precis som vid undersökningen är det här viktigt att ha kunskap om adekvata metoder och de komplexa tillstånd som försvårar och underlättar val av behandling.

    Farmakologisk behandling är mycket vanligt. Läkare och sjuksköterskor kan få det svårt att hitta optimala doser pga det fysiologiska åldrandet, risken för polyfarmaci, dålig compliance, minskad muskelmassa/ökad vattenmängd, försämrad njur- och leverfunktion, lägre nivåer av plasmaprotein, den ökade risken för biverkningar av mediciner som påverkar CNS m.m. (2 s. 158) Doserna behöver anpassas och ett annat tänk hos vårdpersonalen behövs då mediciner ofta är testade på patienter i en annan ålder och på de med en diagnos, inte ett flertal diagnoser.

    Fysikaliska behandlingsmetoder kan vara att föredra då de oftast ger färre biverkningar och oftast inte kontraindiceras med de farmakologiska behandlingarna. Var noga med att komma överens med patienten om vad för behandling som väljs, informera noggrant, kom ihåg att utvärdera med frågeformulär och ta tillvara på de befintliga resurserna hos patienten. Det är viktigt att metoderna är baserade på informerat samtycke, är praktiska, lättillgängliga, inte kräver någon stor förändring i det dagliga livet och är billiga. (1 s.210)

    Det finns sparsamt med forskning inom området smärta och äldre men multidimensionella behandlingar är att föredra vid långvarig smärta vilket vi då skulle kunna se passar även för gruppen äldre. Nackdelen blir dock att flera vårdenheter bör samarbeta vilket kan skapa missförstånd och fördröjd vård. (1 s.208) Annars bör vi dra slutsatsen att behandlingar som även är effektiva för andra åldersgrupper passar även här.

     

    REFERENSER

    1.    Ekwall, A. (2010) Äldres hälsa och ohälsa – en introduktion till geriatrisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

    2.    Norrbrink C. Lundeberg T. (2010). Om smärta - ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

    3.    1177 vårdguiden. (2011). Vanliga frågor och svar om cancer. Hämtad 2015-12-02 från http://www.1177.se/Dalarna/Tema/Cancer/Cancerformer-och-fakta/Fakta-om-cancer/Vanliga-fragor-och-svar-om-cancer1/

    4.    Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2000). Förekomst av smärta i nacken och ländryggen (kap 8). Stockholm. Doi: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/ontiryggen_2000/ont%20i%20ryggen/vol1/Rygg_vol1_kap8.pdf

    5.    Zwakhalen, S., Hamers, J., Abu-Saad, H. H. & Berger, M. (2006). Pain in elderly people with severe dementia: A systematic review of behavioural pain assessment tools. BMC Geriatr. 6:3, doi: 10.1186/1471-2318-6-3

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Hej.
    Du har skrivit en välformulerad och lättläst text. Jag uppskattade särskilt att läsa om de olika bedömningsinstrumenten(frågeformulären). Jag har egentligen inte några specifika frågor efter att ha läst din text då den är väldigt utförlig. En reflektion bara är att det hade varit intressant att veta mer specifikt hur äldre svarar på olika behandlingar som t ex akupunktur men som du skriver finns det sparsamt med forskning på området.
    Tack för intressant läsning!
    Hälsningar
    Jessica
    Posted 14:27, 8 Dec 2015
    Hej.
    Intressant läsning om en grupp som ofta är svår att bedöma smärta hos då de gärna biter ihop och nekar smärta istället för att störa personal och annan vårdpersonal.
    Jag hade gärna sett mer om vad träningsinsatser kan ge då smärta ofta är kopplat till inaktivitet och rörelserädsla. Vilka fysikaliska behandlingsmetoder var vanliga?

    /Samuel
    Posted 15:09, 9 Dec 2015
    Hej! 

    Tack för intressant läsning och en välskriven artikel.
 Har några få feedback som kan ge läsaren ökad förståelse.

    Du har skrivit i texten…..”Som ni läst ovan så kan vi sammanfatta med att muskeloskeletal smärta vanligast förekommande hos äldre (1) (2).”….

Lite otydligt för mig som läsare…..Menar du att muskuloskeletal smärta är vanligast förekommande hos äldre (den grupp i samhället som drabbas mest av muskuloskeletal smärta) eller att muskuloskeletal smärta är den smärtan hos äldre som är mest vanlig? 



    Under rubriken undersökning smärta hos äldre skriver du….”För att kunna välja rätt behandling behöver vi ett brett perspektiv på smärtan, att börja med en skattning enligt VAS, NRS, VDS kan vara att föredra om patienterna förstår sig på skalorna.”……
Första gången man nämner ett namn i text bör det skrivas ut med fullständigt namn och inte bara förkortning. Du måste inte förklara skalorna men ha en referens dit läsaren kan vända sig för att läsa mer om det är så att man inte känner till bedömningsskalorna.

    I artikeln beskrivs läkemedelsbehandling och tydligt dess komplexitet vid behandling av äldre. Hade som läsare också önskat lite mer diskussion kring val av fysisk aktivitet och dess effekter, fysikaliska behandlingsmetoder, fysisk aktivitet kopplat till rörelserädsla etc.

    Men återigen utförlig och bra text!

    Hälnsingar 
Malin
    Posted 07:49, 10 Dec 2015
    Hej!
    Intressant och spännande att läsa om äldre och smärta!
    Jag tänkte på att källorna är skrivna lite olika. Ibland använder du nr och sidhänvisning och ibland bra nr. Tänker att det behöver nog bara vara sidhänvisning då du citerar en text.
    Sen funderade jag kring inledningen där du förklarar varför smärta är vanlig förekommande hos äldre till följd av sjukdomar som tenderar att drabba äldre personer i högre grad. Du skriver att man har passerat "de åldersintervall som gäller för debut hos de diagnoser vi känner till idag". Här får jag känslan att det är specifika åldrar som man måste vara för att få en viss sjukdom, är det så du menar? Eller att man har högre risk att insjukna i sjukdomarna och att de flesta som har de sjukdomarna är äldre?

    Tycker också det var intressant att läsa om de olika bedömningsinstrumenten!
    Tack för läsningen!
    Evelina
    Posted 21:45, 13 Dec 2015
    Hej!
    Intressant läsning, tack! Trist att det finns så lite forskning inom detta intressanta och viktiga ämne. En tanke som slog mig: Det hade varit intressant att läsa om specifika interventioner som har gjorts på älderboenden eller inom hemtjänsten. Det finns ju så många äldre som är inaktiva mot sin vilja. Kan enklare rörelser typ sittande gympa och eller dans minska smärtan hos äldre?

    Du belyser också äldre och farmakologisk behandling på ett mycket bra sätt.

    /Katrin

    Katrin
    Posted 22:53, 14 Dec 2015
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.