Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Artiklar om smärta > Smärta i ett internationellt perspektiv > Smärta ur ett interkulturellt perspektiv (TL)

Smärta ur ett interkulturellt perspektiv (TL)

    Table of contents
    No headers

    Smärta ur ett interkulturellt perspektiv

     

    Smärtperception har inga gränser, skulle man kunna säga. Upplevelsen av smärta är lika individuell som komplex och utan tvivel är smärta i olika former ett omfattande problem bland en stor del av befolkningen världen över (författarens anm.). Flera olika faktorer påverkar hur smärta upplevs. Förutom kognitiva och emotionella aspekter kan även sociala och psykologiska faktorer inverka samt attityden till smärta. Kulturella skillnader kan ha betydelse. Smärta tolkas och hanteras på olika sätt i olika delar av världen och även hur man beskriver sin smärtupplevelse. Hur sjukdom och smärta uppfattas inom familjen påverkar också upplevelsen av smärta och de copingstrategier man väljer för att hantera den (Linton 2005). För närvarande upplever Sverige den största invandringsvågen sedan andra världskriget (författarens anm.). De flesta som migrerat över Sveriges gränser de senaste åren kommer från Mellanöstern och östra Afrika (Haegerstam 2008). Vårt samhälle blir allt mer interkulturellt, och många som kommer hit har stort behov av behandling från olika vårdinstanser, vilket ställer nya krav på vårdpersonal och behandlare. För att optimera vården krävs en fördjupad förståelse ur ett interkulturellt perspektiv, inte minst i mottagandet av patienter med olika smärttillstånd (författarens anm.).

     

    Kan upplevelsen av smärta variera i olika kulturer?

     

    I de flesta kulturer anses sjukdom och smärta vara ett naturligt inslag i livet. Så var det även i västvärlden tills den medicinska utvecklingen gjorde det möjligt att bota sjukdomar som tidigare var dödliga. Attityden förändrades och sjukdom och lidande började betraktas som något onaturligt (Haegerstam 2008). I många kulturer gör man ingen gränsdragning mellan kropp och själ och söker orsaken till smärta i obalans i sociala relationer. I till exempel den östafrikanska kulturen har relationen till gruppen stor betydelse för välbefinnandet. Smärta förklaras av störningar i familjerelationen. I vår västerländska kultur söker man förklaringen till smärtan genom orsakssamband, medan man i andra delar av världen ser mer på sociala orsaker. I väst är det viktigt att man uppnår fullständigt välbefinnande, medan man i andra kulturer inte lägger särskilt stor vikt vid smärtupplevelser, då det uppfattas som en naturlig del av livet (Haegerstam 2008). Vetenskapliga studier har visat att det föreligger etniska skillnader i hur smärta upplevs. Moore et. al. (1998) har visat att kineser i betydligt mindre grad efterfrågade smärtlindring i samband med tandläkarbehandling och förlossning, än personer av amerikansk vit härkomst och skandinaver (Moore et. al. 1998). I samband med förlossning har etniska och kulturella skillnader länge ansetts ha betydelse för smärtupplevelsen, men det är snarare smärtbeteendet som skiljer åt och inte smärtintensiteten hos kvinnan. I vissa kulturer anses det syndigt att uttrycka smärta under förlossningen (Olofsson 2003).

     

    En studie av Rahim-Williams et. al. (2012) påvisar att det föreligger etniska skillnader i smärtupplevelsen genom sociala, kulturella, psykologiska och biologiska faktorer. Man betonar också vikten av miljöfaktorer, övertygelse, förväntningar, kön, ålder och socioekonomisk status för hur smärta upplevs (Rahim-Williams et. al. 2012). Den rådande attityden till smärta i den kultur och samhälle man lever i har betydelse för hur smärtan symboliseras, det vill säga vilken mening den får för personen, och även hur den kommuniceras med omgivningen. Inställningen till smärtan påverkar således hur den upplevs och hanteras. Det kan tänkas att personer som kommer från kulturer där smärta anses som ett naturligt inslag i livet, har lättare att förlika sig med den och hantera sin smärta (Haegerstam 2008).

     

    Vilken betydelse kan religionen ha för synen på smärta?

     

    Ur en religiös synvinkel kan smärta tolkas som bestraffning för synder som begåtts och i vissa religioner utsätter sig utövarna frivilligt för smärta för att sona sina synder (Haegerstam 2008). I vissa primitiva kulturer ägnar man sig åt plågsamma ceremonier och ritualer, då det anses som en merit att ha utstått smärtsamma prövningar (Linton 2005). Smärta kan också tolkas som Guds kärlek eller något som förbättrar oss som människor, vilket alltså skulle innebära något positivt. Inom islam går smärta, lidande och hälsa och sjukdom hand i hand i ett direkt samband med förhållandet till Allah och betraktas som en del av livet. Smärta kan tolkas som en prövning som ger möjlighet till förbättring. Dock har människan rätt att uppsöka bot hos läkarkonsten, men det står i Allahs makt när människan ska undkomma sin smärta (Haegerstam 2008). Inom islam särar man på andlig och materiell smärta, där den förra botas genom bön och den senare ska behandlas med läkemedel och medicinsk expertis (Haegerstam 2003). Även inom buddismen anses smärta och lidande vara en naturlig del av livet. För buddisten är lidandet centralt genom hela livet och människan bör inte rikta så mycket uppmärksamhet mot sitt lidande, eftersom lidandet då upplevs starkare (Haegerstam 2008).

     

    Finns exempel på kulturer där smärta diagnosticeras och behandlas på radikalt annorlunda sätt än här?

     

    I vissa kulturer förklaras sjukdom av övernaturliga krafter, såsom Onda ögat och andar, eller inverkan av sol och måne. I till exempel Mellanöstern och Latinamerika används ibland amuletter för att skydda sig mot onda makter och sjukdomstillstånd behandlas genom naturmedel och alternativ medicin (Vårdhandboken 2013). I Kina tror man att obalans mellan energiflöden och yin och yang är orsaken till smärta och balansen kan återställas med akupunktur (Haegerstam 2003). Akupunktur uppstod som behandlingsmetod i Kina för cirka 2000 år sedan och ingår i traditionell kinesisk medicin (TCM). Inom TCM tillämpas fastställande av diagnos via analys av tunga och puls. Sjukdom och smärttillstånd behandlas med akupunktur, ofta i kombination med örtmedicin och diet (White & Cummings & Filshie 2008).

     

    Hur är förekomsten av smärta i olika länder?

     

    Mot bakgrund av ovan lär det vara svårt att få en sanningsenlig bild över smärtepidemiologi i olika länder, då synen på smärtupplevelsen och smärtans betydelse för livskvaliteten varierar stort bland människor från olika kulturer (författarens anm.). En epidemiologisk studie kring förekomst av huvudvärk bland personer i tre länder i Mellanöstern visade ett mycket varierande resultat. Förekomst av huvudvärk bland personer från Saudiarabien var 8-12 procent, medan personer från Qatar och Oman rapporterade en förekomst på 72.5 procent respektive 83.6 procent (Benamer & Deleu & Grosset 2010). En annan studie visade att mer än 20 procent av den europeiska befolkningen lider av kronisk smärta. Förekomsten var vanligare bland kvinnor och äldre (van Hecke & Torrance & Smith 2013). Även i Sverige är förekomsten av kronisk smärta högre bland kvinnor och äldre personer (Brattberg 2003). Av personer i Sverige i en ålder av 40-60 år uppgav 42-70 procent att de upplevde långvarig smärta. Motsvarande uppgift ur ett internationellt perspektiv var 41-51 procent. Smärtprevalensen steg med stigande ålder (Jakobsson 2007).

     

    Vad är viktigt att tänka på vid bemötande av smärtpatienter från andra kulturer?

     

    Av Sveriges befolkning är drygt en miljon födda i ett annat land. Studier tyder på att personer födda utomlands har högre grad av ohälsa än den svenskfödda befolkningen. Orsaker till detta anses vara sociala faktorer, ekonomiska problem, arbetslöshet och språkförbittring. Språkproblem leder till svårigheter att ta del av viktig information om hälsa och bidrar till utanförskap och personer med invandrarbakgrund upplever i högre grad ett sämre bemötande i sjukvården än svenskfödda. Brister i kommunikationen leder till diskriminering inom vården (Socialstyrelsen 2011) genom svårigheter att fastställa diagnos och kulturella skillnader i att uttrycka sjukdomstillstånd. Detta kan leda till att allvaret i sjukdomsproblematiken underskattas av behandlaren (Vårdhandboken 2013).

     

    För att kunna ge ett gott bemötande till patienter från andra kulturer bör vården skräddarsys och bruket av auktoriserad tolk är av största vikt i mötet med patienter där språkbarriär föreligger. Patient och tolk bör vara okända för varandra, varför medföljande släkting eller bekant som tolkar, inte ska accepteras. Det är viktigt att behandlaren ställer ingående frågor av kulturell karaktär för att få information om patienten och specificera frågorna för att få uttömmande uppgifter om patientens besvär och upplevelser. Exempel på sådana frågor kan vara vilken uppfattning personen har kring sin sjukdom, frågor om kostvanor, regler kring umgänge mellan könen i behandlingssituationen, familjeroller samt vikten av övriga familjens inflytande med mera. Annat som också kan vara av betydelse att få information om är tidigare upplevelser av förtryck, personens bakgrund och hur väl man anpassat sig till livet i Sverige. Behandlaren bör undvika förutfattade meningar på grund av kulturella skillnader. Som behandlare är det också viktigt att ta hänsyn till religiösa skillnader, till exempel att respektera de umgängesregler mellan könen som förekommer inom islam, där en kvinna bör behandlas av en kvinna, och en man bör behandlas av en man. I vissa kulturer är en persons sjukdomstillstånd hela familjens angelägenhet, vilket kan innebära att flera familjemedlemmar kräver att få närvara vid behandlingen (Vårdhandboken 2013).

     

    Med kunskap och förståelse för etniska, kulturella och religiösa aspekter kring upplevelsen av smärta samt de särskilda förhållanden som råder i mötet med individer från en interkulturell miljö, kan vi erbjuda dessa patienter ett mer anpassat bemötande och möjlighet att erbjuda mer adekvata behandlingsalternativ för att skapa bättre förutsättningar för ett lyckat resultat i smärtbehandlingen (författarens anm.).

     

    Referenser

     

    Benamer, HT. Deleu, D. Grosset, D. (2010) Epidemiology of headache in Arab countries Journal of Headache Pain 2010 11 (1): 1-3.

     

    Brattberg, G. (2003) Smärtepidemiologi. I Werner, M. & Strand, P. (red.) Smärta och smärtbehandling. Elanders Gummessons: Falköping 2003.

     

    Haegerstam, G. (2003) Smärta och religion. I Werner, M. & Strand, P. (red.) Smärta och smärtbehandling. Elanders Gummessons: Falköping 2003.

     

    Haegerstam, G. ( 2008) Smärta ett mångfacetterat problem. Studentlitteratur: Lund 2008.

     

    Jakobsson, U. (2007) Den långvariga smärtans epidemiologi. I Olofsson, U. (red.) Långvarig smärta. Författarna och Studentlitteratur: Lund 2007.

     

    Linton, SJ. (2013) Att förstå patienter med smärta. Studentlitteratur: Lund 2013.

     

    Moore, R. Brödsgaard, I. Mao, TK. Miller, ML. Dworkin, SF. (1998) Acute pain and use of local anasthesia: tooth drilling and childbirth labor pain beliefs among Anglo-Americans, Chinese, and Scandinavians. Anesth Prog 1998 45 (1): 29-37.

     

    Olofsson, N. (2003) Förlossningssmärta och dess behandling Studentlitteratur: Lund 2003.

     

    Rahim-Williams, B. Riley, JL. Williams, AKK. Fillingim, RB. (2012) A Quantitative Review of Ethnic Group Differences in Experimental Pain Response: Do Biology, Psychology, and Culture Matter? Pain Medicine 2012 13: 522–540.

     

    Socialstyrelsen 2011. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18546/2011-

    12-30.pdf. 2015-12-02.

     

    van Hecke, O. Torrance, N. Smith, BH. (2013) Chronic pain epidemiology and its clinical relevance British Journal of Anaesthesia 2013 111 (1): 13–18.

     

    Vårdhandboken 2013.http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-transkulturellt-perspektiv/Oversikt.2015-12-02.

     

    White, A. Cummings, M. Filshie, J. (2008) An introduction to western medical acupuncture. Edinburgh, London, New York, Oxford, Philadelphia, St Louis, Sydney, Toronto: Churchill Livingstone.

    Files (0)

     

    Comments (10)

    Viewing 10 of 10 comments: view all
    Mycket intressant läsning och bra, välformulerat. Finns det några källor som styrker författarens anmärkningar, varifrån kommer tankarna?
    "I vissa primitiva kulturer ägnar..." finns det något exempel på vilka kulturer som menas?
    Sista stycket om bemötande med smärtpatienter från andra kulturer är speciellt intressant tycker jag och skulle vara roligt att fördjupa sig ytterliggare i!
    När det gäller utlandsfödda svenskar, finns det något observandum på vissa behandlingsmetoder exempelvis akupunktur då många kan ha blivit utsatt för diverse tortyr och misshandel? Finns det skillnader kring uppfattningarna om sensorisk stimulering som behandling beroende på kultur och härkomst?
    Sandra
    Posted 12:40, 8 Dec 2015
    Hej.
    Ett bra arbete om ett intressant och väldigt aktuellt ämne. Ett extra plus för att du skrivit en hel del om bemötandet av smärtpatienter från andra kulturer då man som läsare kan ta med det i sin kliniska vardag.
    Från artikeln: "Språkproblem leder till svårigheter att ta del av viktig information om hälsa och bidrar till utanförskap och personer med invandrarbakgrund upplever i högre grad ett sämre bemötande i sjukvården än svenskfödda". Upplevs bemötandet även sämre om tolk närvarar?
    "Det är viktigt att behandlaren ställer ingående frågor av kulturell karaktär" - vilka frågor skulle det kunna vara? Togs det upp några exempel på sådana i källan? I så fall tycker jag att det vore intressant att ta del av dem.
    Tack för intressant läsning!
    Hälsningar
    Jessica
    Posted 13:43, 8 Dec 2015
    Intressant läsning. Ett välskrivet arbete inom ett område som är högst relevant framför allt i dagens samhälle. Du använder Moore et al. från 1998 som en flitig referens och den studien är väl genomförd och har använts flitigt inom ämnet genom åren. Samtidigt så är den från 1998 så det vore intressant att se om det finns nyare studier gjorda på etniska skillnader i hur smärta upplevs? Du nämner också studier som granskat kronisk smärta/långvarig smärta och kommit fram till att den i högre utsträckning finns bland kvinnor och äldre i Sverige och Europa. Diskuterar författarna något kring varför det kan vara så? Har du några egna teorier/tankar kring anledningen till detta?

    Tack för en intressant artikel
    MVH Roem
    Posted 14:10, 8 Dec 2015
    Jätteintressant att du benar ut skillnaderna i syn på smärta i olika kulturer, vi har mycket att lära av varandra. Verkligen ett komplext och aktuellt område. Du skriver att man i islam skiljer på andlig och materiell smärta och att de behöver olika behandling. I väst har vi kanske en tendens att behandla båda med medicin. Att ”behandla genom bön”, att inom buddismen inte rikta uppmärksamhet mot smärta och att man i många kulturer ser smärta och sjukdom som en familjeangelägenhet kan kopplas till vad vi här försöker sätta ord på med biopsykosociala perspektivet.
    Posted 06:51, 9 Dec 2015
    Väldigt bra artikel kring ett viktigt och intressant ämne. Det du skriver om att man inom buddismen inte ska rikta sin uppmärksamhet mot smärtan för att själva lidandet då upplevs som starkare, är mycket intressant. Det kan kanske tänkas att detta påverkar de kognitiva och affektiva aspekterna av smärtan och därigenom moduleras smärtan? Jag har ett tips på en artikel som jag snubblade över när jag skulle skriva min artikel som ger lite information om olika kroniska sjukdomar och hur många år levda med nedsatt funktion dessa ger, bland dessa finns flera långvariga smärttillstånd t ex ländryggssmärta som toppar listan i väldigt många länder. Tänkte att den artikeln även ger stöd påståendet i första stycket om att "utan tvivel är smärta i olika former ett omfattande problem för en stor del av befolkningen världen över". Jag hittade den på Pubmed och länken kommer här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4561509/
    Tack för intressant läsning!
    Mvh Sara L
    Posted 09:55, 9 Dec 2015
    Intressant läsning!
    Funderar över det du skrivit om att ”Det är viktigt att behandlaren ställer ingående frågor av kulturell karaktär.” Precis som fler kommenterat hade det varit intressant att veta vilka frågor som menas.

    Du skriver att man i islam skiljer på andlig och materiell smärta och att de behöver olika behandling. h15johkr kommenterar att vi i väst kanske har en tendens att behandla båda med medicin. Jag tänker som h15johkr att vi i väst ofta inte närmar oss den andliga dimensionen på smärta. Vi glömmer bort eller anser att andlighet är för intimt för att våga fråga patienterna om som vårdpersonal. I mitt arbete med palliativa patienter försöker vi observera och behandla smärta utifrån flera olika synsätt/dimensioner. Vi har dock i arbetsteamet diskuterat och funderat en del varför just den andliga dimensionen är så svår för oss att ställa frågor om. Det är i alla fall något som jag tror att vi skulle behöva bli bättre på inom sjukvården.

    Du skriver att ”Ur en religiös synvinkel kan smärta tolkas som bestraffning för synder som begåtts och i vissa religioner utsätter sig utövarna frivilligt för smärta för att sona sina synder.” Jag tänker att kulturella skillnader precis som du skriver kan komma från olika religiösa perspektiv. Jag får ibland i mitt arbete höra patienter med svår smärta just uttrycka att de funderar vad de gjort för dumt som ska straffas såhär.

    /Anita
    Posted 19:09, 9 Dec 2015
    Intressant läsning. Har haft en patient tidigare som hade liknande symtombild som sin far som var en känd "kroniker" på avdelningen. Smärta som förflyttade sig hit och dit, olika symtom varje gång, svarade dåligt på behandling. Till saken hör att sonen är adopterad från ett annat land och att smärtan då inte kan ha haft med släktskap att göra utan mer sannolikt kom från den inställning till smärta (kultur) som finns inom familjen och/eller deras närmaste omgivning. Det ska tilläggas att jag inte kände till fadern som patient förrän efter ett par behandlingsomgångar.

    Till något helt annat så tar Anita upp att vi skulle behöva bli bättre på att ta upp den andliga dimensionen. Jag tror att det är många i Sverige liksom jag som har problem med det, då väldigt många av oss är nästintill helt sekulariserade. Jag skulle personligen inte känna mig särskilt trovärdig i ett sådant samtal utan snarare ta in någon med den kompetens som behövs (präst, kurator eller annat).

    /Samuel
    Posted 20:19, 10 Dec 2015
    Hej! Du väcker ett intresse och det känns som man skulle vilja fördjupa sig ännu mer i ämnet. Bra sammanfattning. Intressant att läsa dina egna reflektioner och det går att urskilja vad som är källor och vilka som är dina egna funderingar/slutsatser.
    Kulturella aspekter inom vården kommer att bli viktigare och säkert något som kommer att behövas mer utbildning om i grundutbildning inom alla vårdprofessioner för att få en bra och effektiv vård.
    Tack för bra artikel och trevlig helg
    Posted 08:25, 11 Dec 2015
    Mycket intressant och välskriven artikel om ett aktuellt ämne som i allra högsta grad är angeläget för alla som jobbar inom vården. Du belyser ämnet från flera intressanta synvinklar och tar även upp hur det påverkar vårt kliniska arbete. Som några tidigare har skrivit så är jag också nyfiken på vad för slags frågor av kulturell karaktär som man bör ställa till patienterna? Det är fascinerande hur synen på smärta kan vara så olika i olika kulturer och hur det därmed påverkar den upplevda hälsan. Det var intressant det du skrev om traditionen med smärtlindring vid förlossning och tandläkarbesök i till exempel Kina, att dessa kvinnor genomled smärtan istället för att be om smärtlindring. Har man sett några effekter, positiva eller negativa, i de länder där man väljer att avstå smärtlindring för att det anses syndigt att uttrycka smärta?

    /Tina Eklund edited 12:18, 13 Dec 2015
    Posted 12:18, 13 Dec 2015
    Svar till alla:
    Tack för mycket fin respons på min artikel. Det var mycket bra kommentarer och feedback. Glädjande att artikeln upplevdes som intressant och ämnet aktuellt. Roligt att flera började reflektera och fundera med olika infallsvinklar. När jag själv fördjupade mig i ämnet väckte det en del egna reflektioner, som jag valde att skriva in i artikeln. Annars har det varit mycket svårt att hitta litteratur i ämnet, vilket egentligen är lite märkligt. Att ha kunskap om kulturella skillnader är viktigt i dessa dagar. Här kommer svar på några av era kommentarer och reflektioner.

    Flera tyckte stycket om bemötande var viktigt och blev nyfikna på vad som menas med frågor av kulturell karaktär. Frågor som kan ställas är:
    Vilka uppfattningar har personen om sin hälsa och sjukdom?
    Vilka förväntningar har personen på vården?
    Vilka regler för förhållandet mellan könen finns och vem önskar man bli vårdad av?
    Måste särskild hänsyn tas, till exempel vad gäller kostfrågor?
    Hur är rollerna i familjen? Vem har auktoritet i familjen?
    Hur mycket vill familjen delta i vården och behandlingen samt hur mycket vill de vara hos personen?

    Ytterligare uppgifter av betydelse kan vara graden av anpassning till den nya kulturen, eventuella upplevelser av förtryck, rasism och fördomar, bakgrund och inverkan av att vara arbetskrafts- eller flyktinginvandrare samt eventuella ekonomiska bekymmer. (Källa: http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-transkulturellt-perspektiv/Viktiga-fragor-att-stalla-infor-en-vardsituation).

    Det handlar om att anpassa sig efter patienten och då är det en förutsättning att ha kunskap om kulturella skillnader. Min uppfattning är att även om tolk är tillgänglig, så finns risk att patienter från främmande kulturer kan känna sig sämre bemötta, just för att behandlaren inte har anpassat frågorna efter patienten eller inte har sådan kunskap.

    Behandling med akupunktur kan givetvis vara känsligt ifall patienten tidigare har utsatts för tortyr eller misshandel. Viktigt att informera patienten om behandlingen i förväg och ha patientens samtyckte till behandlingsplanen samt hela tiden tala om för patienten vad man gör under själva behandlingen (min egen reflektion). Har dock inte hittat någon artikel om förhållningssätt vid akupunktur och patienter som utsatts för tortyr.

    Tack Sara L för tips på artikel, som kan vara användbar.

    Eventuellt kommer jag komplettera min artikel baserat på era värdefulla kommentarer. Tack!

    Hälsningar,
    Tina L.
    Posted 11:53, 14 Dec 2015
    Viewing 10 of 10 comments: view all
    You must login to post a comment.