Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Artiklar om smärta > Smärta i ett internationellt perspektiv > Kultur och smärta

Kultur och smärta

    Table of contents
    No headers

    Bakgrund

     

    Redan 1952 visade Zoborowski att människas kultur eller etniska tillhörighet speglar sig i dess attityd och svar på smärta. Andrew och Boyle (2003) säger att människans kultur formar individens syn och förväntningar på smärta. Det är just det, synen på när och hur smärta ska uttryckas som skiljer olika folkslags smärttröskel åt. Det har inte så mycket att göra med toleransen för smärta vilket man trott och forskat mycket på. Skandinavier tex har tidigt lärt sig att bita ihop medan det i andra länder är mer tillåtet att uttrycka smärta i ett tidigt skede (Hanssen 1998). I asiatiska kulturer är det okej att visa alla typer av smärta öppet vilket inte är fallet i den västerländska kulturen där man har större krav på självbehärskning. (Dawes & Thoner, 1996) 

     

     

     

    Samuelsson (1999) skriver att kultur starkt kan påverka hur en människa upplever smärta. Tex är det i Afrika en gammal ritual med kvinnlig och manlig omskärelse. Detta anses där som en smärta som är möjlig att uthärda utan större problem. Eftersom dessa ingrepp starkt ifrågasätts av västvärlden och detta nått ut även till de minsta afrikanska byarna, finns det enligt Samuelsson stor risk att de som utsätts för detta kommer att uppleva ingreppet mer smärtsamt framöver pga att ingreppet är så ifrågasatt. 

     

    Samuelsson (1999) gör även en jämförelse mellan svenska och arabturkiska kvinnor vad gäller smärta och uppvisande av smärta. De svenska kvinnorna visar sin omgivning symptom tidigare än de arabturkiska, som har en kulturell förväntan att de ska stå ut och fortsätta sköta hem och sysslor trots smärta. När det kommer till själva uppvisande av symptom är de arabturkiska kraftigt mycket mer dramatiska och jämrar sig, gråter och ibland faller omkull på golvet vilket inte de svenska kvinnorna gör. 

     

    Hanssen (1998) skriver i sin bok att det är viktigt att man varken överdriver eller underskattar när det kommer till att uttrycka sin smärta verbalt och icke-verbalt för att bli tagen på allvar. I Skandinavien är det därför lätt att personer med en annan kulturell bakgrund äventyrar sin trovärdighet då deras normer för vad som är rimligt att klaga över och i vilken omfattning inte stämmer överens med den skandinaviska kulturen. 

     

    Patientfall

     

    Fotbollsspelare i en svensk klubb på semiproffessionell nivå med annan kulturell bakgrund än skandinavisk, stukad fotled, uppsöker idrottsmedicinsk klinik akut. Efter undersökning behandlas fotbollsspelaren med tejp för stabilitet/avlastning och för att trycka bort svullnad. Patienten får även adekvat doserad träning/töjning med successiv stegring. När den omfattande tejpningen är färdig och patienten ombeds behålla den på till återbesöket om två dagar har patienten en fråga.

       - Får jag inte ta av tejpen när jag kommer hem?
       - Nej, säger fysioterapeuten, och repeterar: den ska sitta på till nästa besök.

       - Men, vart ska då mamma lägga degen när tejpen sitter i vägen? 

     

    Referenser

     

    Andrews, M. M. & Boyle, J. S. (2003) Transcultural Concepts in Nursing Care (4th Edition). Philadelphia: Lippincott William & Wilkins.

     

    Dawes, T. & Thoner, G. (1996) Aldring og etnisitet. Gerontologiske artikler, Ger art, 4/1996, Norsk Gerontologisk Institutt, Oslo.

     

    Hanssen, I (1998) Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. Lund: Studentlitteratur.

     

    Samuelsson, J (1999) Muslimers möte med svensk sjukvård och skola. Lund: Studentlittaratur.

     

    Zoborowski, M (1952) Cultural components in responses to pain. Journal of So- cial issues, 8, 16-30. 

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.