Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Neurogen smärta > Neurogen smärta - Caroline Adamsson

Neurogen smärta - Caroline Adamsson

    Table of contents
    No headers

    Neurogen smärta

     

    Patientfall

     

    Kvinna med diskbråck som har opererats flertalet gånger utan lyckade resultat. Har i samband med operationen fått skada på nerver lumbalt som har gett nervsmärtor framför allt i högra benet. Smärtorna provoceras i ryggen och benen vid utmanande fysisk aktivitet och långvarig position i samma kroppställning. 

     

    Epidemologi

    Neurogen smärta, även kallat nervsmärta, innebär smärta som uppkommit på grund av skador eller förändringar i det centrala eller periferis nervsystemet (1). Enligt statistik har det visats att ca 8% av världens befolkning lider av nervsmärta (2). Det är fler kvinnor än män som drabbas av nervsmärta (3). Enligt läkemedelverkets hemsida uppskattas ca 75.000 kvinnor och ca 55.000 män vara drabbade av nervsmärta i Sverige (3). Vanligt förekommande är det patienter med cancerdiagnos eller skada i samband med operation som drabbas av nervsmärta i Sverige (3). 

     

     

    Symtom

    Oftast föreligger det en skada, trauma eller sjukdomsbild som kan förklara nervsmärtan. Med nervsmärta medföljer också oftast en känselförändring i det område som man har nervskadan. (1). Beröring kan kännas mer eller mindre, kan uppleva att vanlig känsel upplevs som myrkrypningar eller tryck (dysetesi). Allodyni kan även upplevas, även köldallodyni är vanligt vid nervsmärta. Beröringen kan även kännas lång tid efteråt när beröringen har avbrutits. Vidare kan motoriska bortfall synas och utstrålande smärta kan vara typiskt symtom. 

    Nervsmärta kan upplevas som t ex brännande, tryckande, skärande eller molande. Kan med andra ord ha olika karaktärer på smärtan (3)

     

    Orsak

    Neurogen smärta kan indelas i perifer nervsmärta och central nervsmärta. Den perifera nervsmärtan beror oftast på att det har skett en mekanisk skada på en perifer nerv t ex inklämning av nerv (4). Det som sker vid en perifer nervskada är att det direkt i området sker en inflammationsprocess samtidigt som efter ett tag bildas förgreningar från nerverna (s.k sprouts) och neurom (små nystan av nervändar). Dessa neurom är extra känsliga för beröring och tryck, vilket kanske kan förklara varför patienten ofta är ömma och känsliga i det område som nervskadan är. En skada på en perifer nerv kan till och med orsaka att del av nerven dör och förtvinar. Då försöker kroppen kompensera och andra intilliggande nerver bildar nya förgreningar av nerver med nya nervsynapser. Det blir dock svårt för ryggmärgens bakhorn då att förstå varifrån nervsignalerna kommer exakt. I boken  Fysiologi beskriver man då att just detta fenomen kan förklara varför just nervsmärtor brukar vara så utbredda och kännas i ett större område, detta pga de nya förgreningarna (4). En välkänd perifer smärta är också fantomsmärtor som uppstår efter amuputation. Närmare 30% av de som amputeras upplever denna smärta. (4)

    Central nervsmärta skiljer sig från perifer nervsmärtan genom att det förklaras orsakas av skador som uppkommit på den sensoriska banorna. Det är när ryggmärgen, thalamus eller hjärnstammen drabbas. Detta kan ske t ex vid en stroke när blödning i hjärnan sker, ryggmärgsskada vid en trafikolycka eller i samband med operation. 

     

    Sammanfattning orsaker. Lista från boken Neurologi (5). 

     

    Perifer nervsmärta orsaker:

    • Traumatisk nervskada
    • Nervkompression
    • Plexusskada
    • Rotkompression
    • Polyneuropati
    • Herpes zoster
    • Amputation
    • Paroxysmal neuralgisk smärta

     

    Central nervsmärta orsaker:

    • Stroke
    • Ryggmärgsskada
    • MS
    • Syringomyeli

     

     

     

    Diagnostik

    Nervsmärtor är svårbehandlat och kräver därför en noggrann undersökning (4). 

    Med nervsmärtor behövs även motorik, reflexer, spaticitet och artrofier undersökas för att göra bedömning om mer skada har skett. Känselundersökning är en viktig roll i undersökningen. Smärtteckningar används ofta vid diagnostik av nervsmärta, vilket är bra för att få en överskådlig bild av vart patientens smärta lokaliseras och om smärtan utbreder sig enligt en specifik innervationsområde (5). 

    Förutom de ovannämnda undersökningsmetoderna är det viktigt att göra en fullständig anamnes på patienten för att få en mer helhetsbild om patientens besvär och hur länge det har pågått, debut, röda flaggor och vad för resultat tidigare behandlingsförsök har gett. 

    Nervsmärta kan med sin känselrubbning som allodyni och hyperalgesi blandas ihop med långvarig smärta, därför viktigt att se till samtliga bitar i undersökningen med laboratoriesvar och kliniska fynd om det är nervsmärta det rör sig om eller inte. 

     

     

    Behandling

     

    Läkemedel som vanliga fall används mot depression och epilepsi brukar användas mot nervsmärta. Lokalbedövning som läkemedel används också som smärtlindring. I vissa fall används även opoider som morfinpreparat som smärtlindrande behandling (3). 

     

    TENS stimulering har en god effekt på nervsmärta. TENS fungerar bäst på perifer nervsmärta (3). 

     

    Finns även olika typer behandlingsmetoder med syfte på att stimulera på nervsystemet t ex ryggmärgsstimulering eller stimulering på motor cortex. Forskning har visat bland annat i en studie som undersökte hur stimulering på motorcortex i hjärnan kan ge smärtlindrande effekt. 14 deltagare ingick i studien och samtliga hade kronisk nersmärtor. Samtliga deltagare blev direkt efter ingreppet och behandlingen tydligt smärtlindrande, medianen värde VAS 3. Innan ingreppet var medianen VAS 9. Lite sämre långtidsverkande effekt, vissa hade ingen effekt alls och skattade igen VAS 9 medan 31% av deltagarna skattade minskad smärta och var mycket nöjda efter 1-6 år senare (6). 

    Det forskas därför mycket på om man kan direkt smärtlindra central eller perifert i nerverna mot nervsmärta. Spännande forskning, som jag tror, kommer snart få revolutionerande effekt. Tänk vilken fantastisk möjlighet för samtliga patienter med svårbehandlad nervsmärta att äntligen få en metod att förlita sig på. För det handlar mycket om för patienter med nervsmärtor att hitta tilltro till behandlingarna då de ofta får prova olika metoder men inget riktigt hjälper. I en review-studie som gjorts visade det sig att patienter med ångest och depression som många gånger patienter har som även lider av kronisk smärta har större effekt på nocebo (2). Med andra ord är det viktigt att inte förstärka patientens negativa tankar om behandlingsmetoder utan lyfta de positiva möjligheterna som finns med behandlingen och att arbeta mycket med bemästringsstrategier så att patienten kan lära sig hantera smärtan och inte falla in i negativa tankar som kan förstärka smärtan. 

     

     

    Prognos

     

    Hade svårt att finna bra källhänvisning om hur prognosen ser ut för patienter med nervsmärta. http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/neuropatisk-smarta-neurogen-smarta/ skriver att det är ca hälften av patienterna som upplever smärtlindring vid test av behandling med läkemedel eller TENS (7). Det är ofta ett långvarigt tillstånd och utifrån den litteratur som jag har läst, enligt litteraturlistan, är det många som får kronisk nervsmärta livet ut. 

     

    Fortsättning patientfall..

    Kvinnan prövade olika typer av fysioterapeutiska behandlingsmetoder som anpassad träning, TENS, bassängträning, akupunktur och massage. Ingen av dessa behandlingsåtgärder hjälpte patienten att bli smärtlindrad. Till slut remitterades patienten till neurologmottagningen igen för en bedömning. Beslut fattades då om att patienten skulle få pröva en s.k ryggmärgstimulering som enkelt förklarat är som TENS fast inopererat som patienten själv kan styra med hjälp av en dosa. Patienten upplever idag en smärtlindrande effekt men har kvarstående besvär av nervsmärta som varierar dag till dag. Patienten måste vara noggrann med att variera aktivitet med vila för att undvika överansträngning som provocerar smärtan. 

     

     

    Litteraturlista

    1Höök O, Rehabiliteringsmedicin. LIBER. Fjärde upplaga 2001. 

    2. C Bitter, O J.M Nascimento. (2015). Placebo and nocebo effects in neurological practice. Arg. Neuro-Psyquiatr. 73(1).

    3https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Sjukdom-och-behandling/Behandlingsrekommendationer---listan/Nervsmarta/). Källa hänvisad: 2015-12-13 kl 15.27. 

    4 J Lännergren, H Westerblad, M Ulfendahl och T Lundberg. Fysiologi. Studentlitteratur. Fjärde upplaga 2007.

    5J Fagius och S-M Aqulonius. Neurologi. LIBER. Fjärde upplaga 2006. 

    6 P Sokal, M Harate, P Zielinski, J Furtak, D Paczkowski, M Rusinek. Motor Cortex stimulation in patients with chronic central pain. Adv Clin Exp Med 2015, 24 (2), 289-296. 

    7 http://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/neuropatisk-smarta-neurogen-smarta/

    Files (0)

     

    Comments (2)

    Viewing 2 of 2 comments: view all
    Hej!

    Bra jobbat med en mycket bra artikel. Spännande inledning med patientfallet innan faktadelen, som sedan fick rama in och avsluta hela arbetet. Förstår att det är svårt att hitta, men jag skulle önska lite mer utförligt om effekter av icke farmakologisk behandling. Du skriver att TENS har god effekt, så kanske utveckla det lite. Finns det andra metoder som också har bra effekt?

    Bra också att du väver in lite egna tankar och reflektioner i ämnet.
    Posted 21:38, 13 Dec 2015
    Hej! Intressant läsning om nervsmärta! Bra att du belyser noceboeffekten och beskriver vad vårdpersonal kan tänka på i en vårdsituation. Du skulle med fördel kunna utveckla texten under behandling. Lite mer information om TENS. På vilket sätt ska TENS användas vid nervsmärta och hur fungarar det. Jag tycker att det är intressant att epilepsimediciner och antideppressiva mediciner kan påverka neurogen smärta. På vilket sätt har de effekt? Capsaisin kan läggas till bland farmakologisk behandling vid neurogen smärta.

    Se över meningsbyggnaden i texten. Hör av dig om du vill ha detaljer.

    Tack för intressant läsning.
    /Katrin
    Posted 22:12, 14 Dec 2015
    Viewing 2 of 2 comments: view all
    You must login to post a comment.