Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Smärta och sensorisk behandling, MC3022, ht 2015 > Artiklar om smärta > Särskilda smärttillstånd > Fibromyalgi (Sandra Bruhn)

Fibromyalgi (Sandra Bruhn)

    Table of contents
    No headers

    Fibromyalgi är ett långvarigt kontinuerligt smärttillstånd som kännetecknas av generaliserad smärta och/eller ömhet i kroppens alla fyra kvadranter då kroppen delas in i höger och vänster sida samt ovan och under midja(1,2).

    Epidemologi

    Fibromyalgi drabbar ca 2-4% av den generella befolkningen (1,3)och av dessa är 80 % kvinnor (1). Fibromyalgidebuten sker oftast i medelåldern. Det är högre risk för personer med reumatiska sjukdomar såsom osteoartrit, reumatoid artrit och ankolyserande spondylit att utveckla fibromyalgi. Det är högre frekvens av fibromyalgi hos ambitiösa, högpresterande och upptagna kvinnor som lever under konstant stress eller arbetslösa kvinnor. Incidensen ökar med ålder och utbildningsnivå (3).

    Symtom

    Vanliga symtom förutom generaliserad smärta i kroppens fyra kvadranter är hyperalgesi (smärtsamt stimuli upplevs starkare än normalt), trötthet, sömnstörningar och kognitiva svårigheter (1,4). Muskelsvaghet och ledsmärta som förvärras av kyla, fysisk ansträngning och stress är vanligt bland personer med fibromyalgi. Många har också besvär med huvudvärk och mag-tarmproblem såsom IBS. Symtomen varierar i intensitet och går ofta i perioder (3).

    Diagnos

    Diagnosen ställs vanligen med kriterier från American College of Rheumatology. Kriterierna patienten ska uppfylla är en anamnes med generell smärta i alla fyra av kroppens kvadranter i minst tre månader samt ömhet/smärta vid palpation på 11 av 18 fastställda punkter (1,4,5). Då detta fått mycket kritik arbetades nya diagnoskriterier fram 2010. Dessa framhäver de somatiska symtomen som en stor del av utredningen, såsom nedsättning av kognitiva funktioner, sömnsvårigheter och kronisk fatigue. Även uteslutande av andra sjukdomar och klar patologi är en del i diagnostiken (1,4).

    Patogenes

    Patogenesen vid fibromyalgi har länge varit okänd men på senare år har mycket börja kartläggas när det gäller fibromyalgi. Långvarig kontinuerlig smärta såsom fibromyalgi kan uppstå som en reaktion på ett psykiskt eller fysiskt trauma. Kroppsliga symtom kan då uppkomma utan att underlag för detta återfinns vid undersökning. Fibromyalgi tillhör klassificeringen ”smärta av oklar orsak” vilket betyder att smärtan är dysfunktionell och man kan inte helt säkerställa orsaken till smärtan. Diagnosen kan ställas först när andra typer av smärta exkluderats och man vid utredning inte hittat en klar patologi till tillståndet. Vid fibromyalgi kan det uppstå en dysfunktion i de descenderande smärthämmande bansystemen vilket kan vara en orsak till varför smärtan blir långvarig. Förutom detta kan central sensitisering, smärtfacilitering och hormonella rubbningar vara bidragande delar (2).

    Det har visat sig att vissa gener spelar in när det gäller fibromyalgi. Det har hittats högre nivåer av inflammatoriska cytokiner hos personer med fibromyalgi. Det är dessa gener som bestämmer den individuella sensitiviteten för reaktion på smärta och smärtsensation samt kvalitén på de antinociceptiva systemen. Den förhöjda känsligheten för smärta kan alltså vara av centralt ursprung och komma från den centrala förstärkningen av sinnesintryck samt minskad aktivitet av de smärthämmande systemen. Förutom detta kan den centrala förstärkningen av intryck bero på en dysfunktion av de monoaminerga systemen vilket betyder lägre koncentrationer av serotonin, noradrenalin och dopamin. Minskad reglering av dessa system vid överföring av smärtsignaler ger en central förstärkning av smärtupplevelsen (3,5). 

    Den ökade uppfattningen av smärtstimuli påverkas också av störningar i andra signalsubstanssystem såsom opoider och glutamat vilket ger en överdriven aktivering av det centrala nervsystemet (CNS) och är upphov till exempelvis långtidspotentiering. Detta ger i likhet med många andra sjukdomar kliniska symtom såsom smärta, trötthet, sömnstörning, allodyni, nedsatt psykosovial funktion och nedsatt stresskänslighet som även påverkar individen indirekt på flera plan. Det har visat sig att fibromyalgipatienter reagerar kraftigt negativt på stress, både fysisk och psykosocial. Detta kan också förklaras av en dysfunktion på central nivå(3,5). Perifert så är muskelischemi en faktor till varför patienter med fibromyalgi upplever muskulär uttröttbarhen (5).  

    Behandling

    Ett multimodalt behandlingsupplägg har visat sig ha bäst effekt hos personer med fibromyalgi Behandlingen bör bestå av en kombination av utbildning, farmakologisk behandling, kognitiv beteendeterai (KBT) och fysioterapi. När det gäller farmakologisk behandling har antidepressiva läkemedel visat sig ha god effekt hos personer med fibromyalgi. Hos vissa personer kan NSAID ha effekt på smärtan men har då effekt mest troligt mot det som triggar viss smärta såsom reumatoid artrit och inte själva fibromyalgismärtan. Genom KBT kan patienten lära sig att förhålla sig till sin smärta och hantera stress. Fysioterapi består främst av aktivitet och träning och är en viktig del då det hämmar smärtan, ökar humör, minskar rädsla och ångest samt ökar och bibehåller den fysiska förmågan och livskvalitén. Fysioterapi kan också bestå av andra smärtlindrande behandlingsmetoder som visat sig ha effekt hos personer med fibromyalgi såsom ultraljud vid myofascial smärta och triggerpunktssmärta, stötvåg vid sensmärta, laser vid inflammation och svullnad samt akupunktur (3,5).

    Hydroterapi har visat sig vara en mycket bra aktivitet för personer med fibromyalgi då det går att anpassa på patientens nivå och utförs oftast i varmt vatten (3). När det gäller annan träning så är aerob submaximal träning tillsammans med styrketräning och töjning på måttlig intensitet ett bra koncept för att minska symtom. Då fibromyalgipatienter är känsliga för stress och vissa är ”intoleranta” mot träning så bör aktiviteten börja på en mycket låg nivå och gradvis ökas (4).  En kombination av fysioterapi och farmakologisk behandling har visat sig ha bäst resultat hos personer med fibromyalgi för att kunna hålla symtomen på en lägre nivå (4,5). Det är viktigt att behandla andra samsjukdomar såsom ångesttillstånd, mag-tarmproblematik osv (3,5). Ingen behandlingsform har visat sig vara överlägsen någon annan utan behandlingen måste anpassas till den aktuella patients resurser och problem samt aktuella symtom (4).

    Prognos

    Fibromyalgi är allmänt känt som ett kroniskt tillstånd men det förekommer ”tillfrisknande” från tillståndet. I och med att det går att lära sig hantera smärta och olika strategier för bland annat stresshantering och andra faktorer som påverkar symtom så går det att bli bättre från sina besvär (5,6).

     

    Patientfall med rehabiliteringsplan.

    Sara är en ensamstående 47 årig kvinna med en son på 10 år. Sara har en fibromyalgidiagnos sedan 5 år tillbaka och har senaste tiden fått överbelastningsbesvär från höft och knämuskulaturen med seninflammationer i trochanterfästena. Sara arbetar skift i produktion och de senaste åren har hon sjukskrivit sig ungefär var tredje-fjärde månad till följd av ökade smärtbesvär i sin kropp och blir då sjukskriven upp emot två månader i taget. Hon tycker mycket om sitt arbete och kollegor och får stor arbetsanpassning för att klara sitt arbete så gott som möjligt och därför arbetar hon väldigt hårt. Efter en arbetsperiod på 7 dagar är Sara ledig 3 dagar och behöver den tiden till återhämtning för att klara av nästa arbetsperiod. Detta fungerar ett litet tag och sedan måste hon bli sjukskriven då återhämtningen inte blir tillräcklig. Sara har förutom smärtproblematiken en hel del med sig i bagaget vad gäller traumatiska upplevelser. Bland annat psykisk och fysisk misshandel under uppväxten och under sitt vuxna liv vilket påverkat hennes psykiska mående med tex utmattningsdepression för några år sedan.

    1. Individuell behandling:Information och utbildning. Hanteringsstrategier. Sara har för ett par år sedan gått i smärtskola på en specialistklinik samt går regelbundet hos terapeut för att bearbeta de tidigare traumatiska händelserna. När det gäller smärtan i höft och knä så har hon av läkaren erhållit kortisoninjektioner i trochanterfästena med gott resultat. I kombination med detta får hon handledning angående fysisk aktivitet med gradvis ökad belastning. Sara är mycket belastningskänslig och har börjat med några få övningar att göra hemma med fokus på höfter och knän. Det planeras att övergå till hydroterapi för en mer central effekt och kunna öka träningsintensitet men ändå bibehålla låg belastning.
    2. Arbetsplatsanpassning: Saras arbetsgivare är mycket tillmötesgående och anpassar det som går att anpassa. Bland annat får hon köra in på området och parkera i närheten av arbetet. Hon har fått möjlighet att variera sittande och stående trots svårigheter i produktionen. Hon har fått en annan arbetsplacering vilket gör att hon slipper gå i extremt långa trappor för att sitta högt uppe under taket i en oergonomisk ställning som visat sig påfresta Saras fysiska mående markant. I och med att detta visat sig inte vara tillräckligt så har diskussionen angående Saras arbetsgrad och upplägg av arbetspass börjat diskuteras. Sara vill gärna vara kvar på sitt arbete men inser att hon inte klarar att jobba 7 dagar skift i sträck för att vara ledig 3 dagar. Därför diskuteras deltidssjukskrivning under en rehabiliteringsperiod i förebyggande syfte och eventuellt gå ner i arbetstid.

     

     

    1.         Statens folkhälsoinstitut, Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2008.

    2.         Lundeberg T, Norrbrink C. Om smärta: ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; 2015.

    3.         Binkiewicz-Glińska A, Bakuła S, Tomczak H, Landowski J, Ruckemann-Dziurdzińska K, Zaborowska-Sapeta K, et al. Fibromyalgia Syndrome – a multidisciplinary approach. Psychiatr Pol [Internet]. 2014 Dec 24 [cited 2015 Oct 30]; Available from: http://www.psychiatriapolska.pl/online-first-nr4.html

    4.         Okifuji A, Hare BD. Management of Fibromyalgia Syndrome: Review of Evidence. Pain Ther. 2013 Dec;2(2):87–104.

    5.         Borchers AT, Gershwin ME. Fibromyalgia: A Critical and Comprehensive Review. Clin Rev Allergy Immunol. 2015 Oct;49(2):100–51.

    6.         Grape HE, Solbraekke KN, Kirkevold M, Mengshoel AM. Staying Healthy From Fibromyalgia Is Ongoing Hard Work. Qual Health Res. 2015 May 1;25(5):679–88. 

    Files (0)

     

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Hej

    Du har verkligen valt ett intressant ämne att skriva om! Fibromyalgi förefaller på många sätt som ett diffust och svårbehandlat smärttillstånd. Jag upplever att dessa individer finns i vården, ofta utan en förklarande diagnos . Tack för att du belyser ämnet och försöker skapa lite struktur.

    Lite konstruktiv kritik:

    Din text lyfts av att du både har en teoretisk förklarande del och ett kliniskt exempel. Man får möjighet att relatera teori med praktik i artikeln.

    För att din text ska bli lite mer lättläslig skulle jag korta ner eller dela upp första stycket under rubriken behandling och andra stycket under rubriken patogenes.
    På vissa ställen i texten blir det lite svårt att hänga med i resonemanget t ex i stycket om vissa geners betydelse för uppkomsten av fibromyalgi.. Här skulle du nog kunna förtydliga en del :)

    Mvh Douglas A Å edited 22:48, 9 Dec 2015
    Posted 22:44, 9 Dec 2015
    Hej!
    Tack för artikeln, har haft lite funderingar samt behov av att uppdatera mig inom ämnet.
    Du skriver "Diagnosen ställs vanligen med kriterier från American College of Rheumatology. Kriterierna patienten ska uppfylla är en anamnes med generell smärta i alla fyra av kroppens kvadranter i minst tre månader samt ömhet/smärta vid palpation på 11 av 18 fastställda punkter"... Jag undrar om dessa punkter kvarstår i de nya diagnoskraven?

    Tack för kliniska exemplet. En larvligt liten detalj bara, Sara - Susanne.
    Posted 15:58, 10 Dec 2015
    Hej!
    Tack för en bra artikel om ett mycket intressant tillstånd.
    Intressant i denna patientgrupp är blandannat huruvida de tolererar träning och vilken typ av träning som fungerar bäst. Du benämner dem som "intoleranta", hade varit intressant med en utveckling av vad du menar med det, tillsammans med konkreta exempel på vad som innebär låg träningsnivå.

    Mvh

    Michaela
    Posted 21:21, 10 Dec 2015
    Hej!
    Tack för trevlig läsning :)
    Detta är patienter som vi ofta stöter på i vården och kanske lika ofta inte vet hur vi ska hjälpa.
    En tanke kring de 11-18 verifierade punkterna. Ett förslag är att dessa punkter var beskrivs i text eller bild för tydlighetens skull.
    Det skullle även vara intressant att få veta mer under Rubriken prognos eftersom du där nämner möjlighet till tillfrisknande. Har man beskrivit den rehabiliteringen någonstans?
    Roligt med ett patientfall!
    Trevlig helg, Sara
    Posted 11:41, 11 Dec 2015
    Hej!

    Roligt ämne och intressant läsning!

    För mig blev det lite väl mycket text emellanåt och jag skulle vara hjälpt av att vissa parter delas upp i fler stycken. Jag skulle även vilja veta lite mer om smärtan, dess karaktär, hur den uttrycker sig, exempel på var den kan sitta om den flyttar sig osv. Som någon var inne på är en fråga om de fastställda 18 punkterna fortfarande används för att ställa diagnos? Om de gör det skulle jag tyck det var roligt med en bild på dessa i artikeln.

    I behandlingsdelen skriver du "metoder som visat sig ha effekt hos personer med fibromyalgi", sedan nämner du ultraljud vid myofascial smärta och stötvåg vid sensmärta. Menar du då att ultraljud och stötvåg har visat effekt hos patienter med fibromyalgi? Alltså finns det forskning som stödjer användandet av ultraljud och stötvåg hos patienter med fibromyalgi?

    Kul att läsa om tillfrisknande från fibromyalgi!!

    I patientfallet nämns kortisoninjektioner som behandlingsmetod, finns det evidens för det? Konsekvenser på kort/lång sikt?

    Bra jobbat!!
    Mvh Anna
    Posted 13:51, 13 Dec 2015
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.