Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs - Fysisk aktivitet och hälsa > Ordlista > Proteiner

Proteiner

    Table of contents
    No headers

     

    Ritva skriver om proteiner.

    Proteiner byggs upp som kedjor av aminosyror, det finns 20 olika aminosyror. Kroppen kan tillverka 12 av dessa aminosyror och resterande 8 essentiella eller livsnödvändiga måste tillföras via kosten då kroppen inte kan tillverka själv (3). De essentiella livsnödvändiga aminosyrorna som tillförs via kosten är isoleucin, leucin, valin, tryptofan, lysin, fenylalanin, treonin, metionin. De icke essentiella eller icke livsnödvändiga aminosyrorna som kroppen kan bilda är alanin, asparagin, aspartat, cystein, glutamat, glutamin, glycerin, prolin, serin och tyrosin. Det finns även två semiessentiella aminosyror, arginin och histidin som vuxna kan producera en liten mängd av men barn har svårt att producera dessa två aminosyror (2).

    Varje protein är unik i sin struktur beroende på vilka aminosyror som har länkats samman och innehåller hundratals till hundratusentals aminosyror i aminosyrakedjan. Aminosyrorna är små molekyler där kväve ingår som en viktig del. Om det finns tillräckligt med kväve kan kroppen själv bilda de icke livsnödvändiga aminosyrorna (1). En genomsnittlig cell innehåller cirka 150 000 olika proteiner som är byggda av de 20 byggstenarna i aminosyrakedjan som kan likna som trassliga garnnystan som kan ses i t.ex. enzymer (2). De 20 olika aminosyrorna kan kombineras på många olika sätt vilket ger den olika variationsmöjligheter till skillnad från kolhydraterna som byggs upp av ganska få grundkomponenter (1).

    QuarternaryStruct.png

    Här är form och struktur på två proteiner som sitter ihop (kvartärstruktur) som binds ihop med peptidbindningar. Protein är ett äggviteämne (5).

     

    Funktion

    Proteiner kan användas som en energikälla eller byggnadsmaterial bland annat i muskler där proteinet är en huvudbeståndsdel i muskeln (1). Aminosyror såsom valin, isoleucin och leucin ger muskeln energi i form av snabbt bränsle (2). Kroppen behöver proteiner för att bygga upp vävnadsceller, bilda hormoner, bilda enzymer samt är viktigt för immunförsvaret. Därmed är protein en viktig komponent för kroppens funktion och för cellernas byggnad (3).

    Fysisk aktivitet ökar muskelmassa som ökar proteinomsättningen i musklerna. Det är viktigt att få i sig ökad mängd proteiner när man tränar hårt eller vid uthållighetsträning då en hård träning leder till att bryta ner musklerna och behöver repareras med hjälp av proteiner (4). Muskelmassan påverkar prestationen och styr ämnesomsättningen, ju mer muskler du har desto större förbränning får du även i vila (1). ”Proteinbehovet beräknas per kilo kroppsvikt”. Rekommendation från WHO är för vuxna 0,8 gram per kilo och för barn mellan 2-17 år 0,9 gram per kilo, tränar man hårt behövs något större proteinmängd (4).

     

     

    Referenslista

    1. Bohman, U., Isaksson, P., (1999). Idrottarens energibok: En bok om mat, dryck och prestation. Farsta: Fälth & Hässler.

    2. Brunnberg, M. (2006). Allt om näringslära. Stockholm: Fitnessförlaget.

    3. Ekblom, B., Bolin, L., Bruce, Å., Hambraeus, L., Öberg, I-B., (1992). Kost & Idrott: Matens betydelse för prestation och hälsa. Utbildningsproduktion AB.

    4. Livsmedelsverket (2013). Mat och näring: Protein. Hämtad 1 februari 2015, från Livsmedelsverket: http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-...maten/protein/

    5. Wikipedia (2015). Protein. Den 6 februari 2015 kl. 12.02. Hämtad den 10 februari 2015 från Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/Protein

    Files (1)

    FileSizeDateAttached by 
     QuarternaryStruct.png
    http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/8c/QuarternaryStruct.png
    60.18 kB13:53, 15 Feb 2015v15ritveActions

    Comments (1)

    Viewing 1 of 1 comments: view all
    Ungefär hälften av den organiska massan i kroppen utgörs av proteiner. Denna ämnesgrupp är av stor betydelse för de flesta av cellernas funktioner. Det finns ca 100 000 olika proteiner i kroppen. Proteinerna fungerar bland annat som katalysatorer för kemiska reaktioner genom enzymer. De är även byggmaterial eftersom cellernas inre skelett är av proteinfibrer.
    Muskelrörelser beror på att proteinfibrer förskjuts i förhållande till varandra. Antikroppar (speciella proteiner) binder till sig virus och bakterier, och fungerar som försvar mot infektioner. Transmittorsubstanser, receptorer, transportmolekyler samt signalmolekyler är också proteiner.

    Referens:
    Bjålie, J.G., Haug, E., Sand, O., Sjaastad, Ø.V. & Toverud, K.C. (2007) Människokroppen - fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB. edited 19:13, 2 Mar 2015
    Posted 19:08, 2 Mar 2015
    Viewing 1 of 1 comments: view all
    You must login to post a comment.