Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs - Fysisk aktivitet och hälsa > Ordlista > Glykogen

Glykogen

    Table of contents
    No headers

     

    Glykogen

    Glykogen är kroppens lagringsform av glukos som sker både i levern och utspritt i musklerna. Om glukosen som intags via maten inte används direkt som energikälla lagras denna som glykogen. Glykogen som lagras i levern frigörs och transporteras via blodet dit det behövs, medan muskelglykogenet förbrukas på plats. Muskelglykogenet är därför snabbare åtkomligt som energikälla för musklerna medan leverglykogenet är användbart på fler platser.Exempelvis under styrketräning bryts glykogenet ner i muskeln och omvandlas till energi (glukos), för att vi ska orka lyfta tunga vikter. Normalt finns ca 100 g glykogen i levern och 400 g i musklerna, mängden kan dock ökas upp till 250 g respektive 800 g genom intag av kolhydratsrik mat och träning (Michalsik & Bangsbo, 2004).

    Om glykogenförrådet inte fylls på tar en process vid namn glykogenes igång och kroppen producerar då fram glukos av aminosyror och glycerol, allt detta för att undvika uppkomsten av hypoglykemi, så kallat lågt blodsocker. Även vid långvarig svält förhindrar glykogenes uppkomsten av allvarlig hypoglykemi. Denna process startar mycket smidigare hos individer som normalt avstår föda som höjer blodsockret. Personer som äter enligt dem kostrekommendationer som finns tar aldrig glykogendepåerna slut och därmed går glykogenesen aldrig igång och man känner därmed sällan av den trötthet eller humörsvängningar som hypoglykemi lätt kan ge.

    Annerstedt, C. Gjerset, A. Idrottens träningslära. Universitetsförlaget 1992.

    http://www.muscles.se/fran-glykogen-till-energi/

    http://traningslara.se/fysiologi-del-v-aerob-metabolism/

    Michalsik, L. & Bangsbo, J. (2004) Aerob och anaerob träning. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

    Kolhydratsintaget bör för de flesta idrottare vara åtminstone 50 % av det totala energiintaget, men för uthållighetsidrottare bör det vara högre, 55-65 %. Men forskning visar att inlagring av glykogen inte bara är beroende av intaget av kolhydrater. Musklernas kondition och förmåga hos olika muskelfibrer har också betydelse. Träning ger muskelskador som måste repareras och för det åtgår glukos som då inte kommer att lagras. Muskelfibrerna är också olika känsliga för insulin och därmed för glukosupptaget (1).

    Att tillföra kolhydrater under fysisk aktivitet sparar inte muskelglykogenet,  men sparar glykogenförrådet i levern vilket gör att blodglykos kan användas under längre tid i aktiviteten. Glykogenet i levern kan helt förbrukas efter två timmars intensiv aktivitet  i 70% av VO2 max, men återhämtar sig på bara några timmar vid intag av kolhydratrik kost. Glykogenet i musklerna däremot tar längre tid att bygga upp, det kan ta flera dagar att återhämta sig efter en mycket ansträngande och långvarig aktivitet som ett maratonlopp (1). 

    Muskler och lever kan inte lagra obegränsade mängder glykogen, men det finns ett spann där man kan se att ett högre intag av kolhydrater ändå ökar på lagren vilket har betydelse både under och efter den fysiska aktiviteten. Uthålligheten och precisionen ökar och återhämtningstiden minskar. Glykogeninlagring beror heller inte enbart på kolhydratintaget, viktigt är också intaget av proteiner och framförallt de essentiella aminosyrorna (2).

    Studier har visat att glykogen inte bara fungerar som energireserv. Forskare har sett ett samband mellan låga glykogennivåer och frisättning av kalciumjoner från sarkoplasmatiska retiklet (SR) vilket har stor betydelse för musklernas arbete och uthållighet. Frisättning och upptag av kalciumjoner från SR är avgörande för en normal muskelfunktion och en reducerad frisättning är en förklaring till muskeltrötthet. En lägre nivå av glykogen är relaterat till en snabbare minskning av kraft och kalciumjonfrisättning under muskelarbete och återhämtning (3).

    1. Wilmore, J.H. Costill, D.L. (2004). Physiology of sport and exercise. 3 uppl. Champaign, IL; Human Kinetics.

    2. Sundin, A. (2012). Kolhydrater och protein för återhämtning.  Svensk IdrottsMedicin nr 2:4-7.

    3. Ortenblad, N. Holmberg, H-C. (2011). Hur påverkar muskelns glykogen prestationen. Svensk IdrottsMedicin nr 1:7-10.

     

     

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.