Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs - Fysisk aktivitet och hälsa > Artiklar om fysisk aktivitet och hälsa > Fysisk aktivitet vid graviditet

Fysisk aktivitet vid graviditet

    Table of contents
    No headers

    Fysisk aktivitet vid graviditet

     

    Människans kropp är skapt för att vara i rörelse och därigenom har fysisk aktivitet en strak hälsofrämjande effekt. I svenska nationella rektlinjer så rekomendationderas alla individer till fysisk aktivitet minst 150 minuter i veckan på en måttlig intensitetsnivå. Dessa rekomendationer har utfärdats med grund för att fysisk aktivtet minskar risken för ohälsa och en mängd olika sjukdomar. Alla människor oavsett ålder och kön erhåller hälsovinster utav fysisk aktivitet och i dessa allmänna rekomendationer innefattas även gravida (FYSS,2015) (Faskunger, 2013). Med detta som grund utgår jag i denna artikel ifrån den fysiska aktivitetens positiva hälsoeffekter och vill därav undersöka vad fysisk aktivitet har för effekt på den gravida kvinnan samt vilken typ av fysisk aktivitet som är hälsofrämjande dvs aktivitet som bidrar till hälsan utan att inefatta risker. 

    Historiskt sätt har det inte varit självklart med fysisk aktivitet under graviditeteten och det har till och med avråtts pga av de risker som detta skulle kunna innebära. Med tanke på de mottsägelsebara rekomendationer som tidigare givits och den okunskap kring fysisk aktivitet och hälsa så tycker jag att det är ett intressant ämne att belysa. För att reda ut vilka hälsorisker som är förenade med fysisk aktivitet under graviditetn samt vilka hälsovinster och sedan ställa dessa mot varandra. Förhoppningsvis kan jag reda ut de ovissheter och funderingar som kan uppstå hos en gravid kvinna som vill vara fysisk aktiv. Jag vill börja med att ta reda på vilka risker som finns. För min tanke är att det är just rädlslan för att drabbas av dessa risker eller att utsätta sig själv och fostret för risk, är det som kan sätta käppar i hjulen för att vara fysisk aktiv under graviditeten. Det finns studier som visar på att kvinnor tenderar till att bli mindre aktiva under graviditeten och att till och med en tredjedel blir fysiskt inaktiva. Aktivitetes nivån är som lägst under tredje trimestern med orsak av en ökad trötthet, brist på tid och upplevelse av olika fysiska besvär. Just osäkerheten kring de risker som är förenade med fysisk aktivitet och graviditet var också en av orakerna till varför många kvinnor minskade sin fysiska aktivitet under graviditeten (fysioterapi.se).

     

    - Så vilka är riskerna förknippade med fysisk aktivitet och graviditet?

    En av riskerna kan vara ett minskat blodflöde till livmodern då blodet fördelas till de aktiva musklerna istället. Vilket i sin tur kan leda till foster hypoxi d.v.s. att fostret inte få tillräckligt med syre. Man vet att blodflödet minskar med ca 25 % vid måttlig eller ansträngande fysisk aktivitet, men om detta leder till foster hypoxi är inte helt klart. Det som är känt är att fostrets hjärtfrekvens ökar, vilken också skulle kunna reltateras till en påverkan på de katekolaminer som modern utsöndrar under aktivitet. 

    Fetal hyperthermi är en annan risk som betyder att fostret blir alldeles för varmt. Under en längre tid av aerob aktivitet dvs "konditionsträning" så ökar moderns innre kroppstemperatur. En ökad kroppstemeratur har i animaliska studier visat på en nagativ utveckling av fostrets centrala netvsystem och man har även dragit paralleler till febertillstånd där kroppstemeraturen ökar (Barakat, Perales, Coteron, Refoyo, 2014). Med anledning av detta rekomenderar FYSS att undvika en förhöjd kroppstemperatur under de första tre månaderna då det kan leda till fosterskada. En kroppstemperatur på över 39,2 grader celcius tror man är teratogent dvs en faktor som kan orsaka fosterskada. Eftersom mänskliga studier inte genomförts vilket är etiskt förtåligt så kan man inte påvisa denna risk til hundra procent, men man rekomenderar ändå till försiktigthet. Genom att t.ex träna i tunna kläder och tyger som andas. Att undvika fysisk aktivitet i ett allt för fuktigt och varmt klimat. Att inte träna för hårt och förlänga samt komma ihåg att dricka och tillföra kroppen vätska ( FYSS, 2015). Ytterliga en risk är minskad kolhydrat tillförsel till fostret då kvinnans energiresurser går åt till att näringsätta sina muskler. Om detta i sig är ett problem för fostret med risk för hyoglykemi eller om det kan klara sig på energireserver är inte heller helt känt (Barakat, Perales, Coteron, Refoyo, 2014). Det som är känt är att under graviditeteten ökar ämnesomsättningen och vid fysisk aktivitet där mer, därför rekomeneras gravida att tillgodose kroppens kaloribehov genom att äta regelbundet och undvika för långa träningspass max 45 minuter (FYSS, 2015)

     

    Risk för missfall, förtidigt värkarbete och födsel samt lägre födelsevikt är andra eventuella risker. Men den data som finns kring detta är inte är helt fullständig och därför har inga tydliga resultat kunnat utläsas. Det man däremot kan utläsa från de flesta studier är att fysisk aktivitet främst har en positiv effekt (Kenney, Wilmore & Costill, 2012). De risker vi har nämt är som redovisat inte helt kända men ändå kan vi förstå att det bidrar till en rädsla och osäkerhet hos den gravida kvinnan. Med dessa farhågor kopplade till fysisk aktivitet vid gravidtet och med detta i baktankarna är det lätt att dra slutsatsen att många kvinnor är oroliga för att överanstränga sig under gravividtet med oron att detta skulle påverka fostret negativ. Men vad har fysisk aktivitet för positiva effekter och överväger de riskerna som finns, Vilka rekomendationer finns för gravida? Vilka typer av fysisk aktivitet bidrar till välmående och minskar graviditeskomplikationer?

     

    En regelbunden och måttlig fysisk aktivitet är inte skadligt för varken mor eller barn utan är en friskfaktor som bidrar till att mottverka en överdriven viktuppgång under graviditeten (Barakat, Perales, Coteron, Refoyo, 2014). Fysisk aktivitet bidrar till ett flertal hälsovinster och bidrar till ett ökat välbefinnande. Vid fysisk aktivitet utsöndras endorfiner som gör att man blir piggare och inte lika trött. Det förbättar också sömnen och minskar oro och stress. Vid rörelse och fysisk aktivitet förbättras blodcirkulationen som bidrar till att minskar svullnader i ben och fötter som är en vanlig graviditets komplikation. Övervikt vid graviditet är ett problem som ökar i befolkningen, och detta kan i sin tur också leda till graviditetsdiabetes, genom fysisk aktivitet kan dessa sjukdomstillstånd förebyggas och mottverkas (FYSS, 2015).

    De rekomendationer som ges till gravida är ett välja de typer av aktiviteter som innebär minsta möjliga risk för fall och fosterskada. Fysisk aktivitetet bör utföras minst 3 gånger i veckan och minst 150 min i veckan. Utöver detta bör styrketräning av bäckenbottenmuskulaturen och aktivitet som stärker musklerna utföras minst 2 gånger i vecken.  Det som rekomenderas är att sträva efter att bibehålla konditionen så att man orkar med vardagen men att inte stäva efter att uppnå "topp resultat". Aktivitets nivå bör anpassas individuellt. De kvinnor som tränat väldigt mycket innnan graviditet behöver också tänka på att ju längre graviditeten går ju jobbaigare blir det för kroppen att orka med den fysiska aktiviteten och prestationsförmågan minskar, då är det viktigt att ha förstående och överseende för de fysiologiska förändingar som sker i kroppen och att inte försöka toppa sina resultat. Uppvärmning och nedvarvning är viktigt inför varje träningspass. Den intsitet nivå som rekomenderas är ytterst individuell men det som rekomenderas är att man håller sig på en måttlig fysisk belastning. Eftersom hjärtfrekvensen är ökad under graviditet är det inte lämpligt att mäta intesiteten genom pulsen. Det man kan tänka på för att hålla en lämplig intesitets nivå är att man ska klara av att prata och föra en normal konversation samtidigt som man utför den fysiska aktiviteten, utan att behöva flåsa på. Fysiaka intesitetsnivån kan också mätas med hjälp av Borgs-skalan, vilket mäter den upplevda subjektiva ansträngningen, siffran 6 är likamed extremt lätt, och 20 innebär maximalt ansträngning. Den nivå som rekomenderas är 12–14 på Borgskalan, vilket representerar en måttlig intensitets nivå (FYSS, 2015) 

     

    Det som bör undvikans är stillasittande i långa stundet. Tänk på att ta regelbundna bensträckare speciellt om man har ett stillasittande arbete eller bara sitter mycket i sin vardag. (FYSS, 2015). Aktiviteter som aktiverar stora muskelgrupper är främst rekommenderade, förslag kan vara snabba promenader, lättare joggning, cykling, gymnastik och dans. En av de skonsammaste täningsformerna vid graviditet är simmning vilket också är väldigt bra för för bäckenmuskulaturen. Vid graviditeten bör fokus ligga på muskelstärkande träning för just bäckenbottenmuskulatur, rygg och magmuskler med tanke på att det är dessa struktuter som främt belastas under graviditeten. Vid träning av magmuskulaturen bör detta göras sittande, på sidan eller stående. För utförs det liggandes på rygg finns risk för vena cava-kompression vilket betyder att den stora och växande livmodern trycker på och förhindrar det venösa återflödet till hjärta och hjärna vilket kan orsaka blodtrycksfall (FYSS, 2015). 

    Allt för hög belasting kan leda till att krystningsreflexen utlöses d'rför bör det undvikas. Knipövningar av bäckenbotten muskulaturen är bra träning innan och efter förlossningen för att stärka muskulaturen i området och på så sätt underlätta förlossningen och efterförloppet. Det man också behöver tänka är att kroppen är extra rörlig under gravditeten med anlednig av de hormner som utsöndras för att göra bäckenet mer rörligt och på så sätt förbereda kroppen inför förlossningen. Därför är det viktigt att vara försiktig vid stretchövingar för att inte övertänja eller överbelasta. Rörlighetsträning är inte nödvändigt förutom för att bibehålla normal rörlighet. Vid stretch bör detta göras av de större muskelgrupperna och i ett lugnt och försiktigt tempo.

    Som slutsats kan man säga att det finns risker förknippade med fysisk aktivitet och graviditet men att de positiva effekterna väger över och är fler. Det är bra om kvinnan kan rådfråga sin läkare eller barnmorska om vilken typ av aktivitet som är lämplig (Kenney, Wilmore & Costill, 2012).I svensk sjukvård följs gravida kvinnor upp genom mödrahälsovården där hon kontinuerligt får träffa en barnmorska och läkare vid behov. Här skulle ett utökat samarbete kunna göras med sjukgymnaster där barnmorskor kan remittera vidare patienter i riskgrupp exempelvis för övervikt eller inaktivitet. Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem och i Sverige är i dag närmare 40 procent av alla gravida kvinnor överviktiga med ett BMI över 25, av dessa har cirka 12 procent fetma med ett BMI över 30 vid inskrivning på mödravårdscentralen (FYSS, 2015). Hälso och sjukvården har en viktig roll inom promotion av fysisk aktivitet och inom detta område skulle mycket mer kunna göras för att stödja patienter till fysisk aktivitet (Faskunger, 2013)

     

    Referener:

     

     

    Barakat, R. Perales, M. Coteron, J. PhD. Refoyo, I.A Program of Exercise Throughout Pregnancy. Is It Safe to Mother and Newborn?, American Journal of Health Promotion, 2014, 29, 1, 2

     

    Faskunger, J (2013) Att främja fysisk aktivtet i olika arenor. Studentlitteratur AB: Lund. s.190

     

    Kenney, W.L., Wilmore, J. & Costill, D. (2012). Physiology of Sport and Exercise With Web Study Guide-5th Edition

     

    Madsen, M., Jørgensen, T., Jensen, M., Juhl, M., Olsen, J., Andersen, P. and Nybo Andersen, A.-M. (2007), Leisure time physical exercise during pregnancy and the risk of miscarriage: a study within the Danish National Birth Cohort. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 114: 1419–1426. doi: 10.1111/j.1471-0528.2007.01496.x

     

    Elektroniska källor:

     

    Fysisk aktivitet och träning under graviditeten och postpatum. Hämtad den 3 maj 2015:

    http://www.fysioterapi.se/admin/file...api-nr7-12.pdf (2012)

     

    Fysisk aktivitet vid graviditet hämtad den 1 maj 2015:

    http://fyss.se/wp-content/uploads/20...graviditet.pdf

     

    Socialstyrelsen, 2011. Hämtad den 1 maj 2015.

    http://www.socialstyrelsen.se/nation...inikatorer.pdf

     

    Skrivet av Veronica Ledoux

    Files (0)

     

    Comments (4)

    Viewing 4 of 4 comments: view all
    Bra och intressant läsning! Vet inte om du precis som jag (skrev också om graviditet) upplevde att många källor sa emot varandra? Tänker just på att FYSS skriver att man bör vara försiktig första tre månaderna pga att den ökade kroppstemperaturen skulle kunna skada fostret medans en annan källa menar att det inte är någon risk (Pirhonen, P. Jouko.(2007). Alla friska kan fortsätta träna under och efter graviditet. Läkartidningen, nr 9, sid 672.)
    Samma sak med att fostret ev skulle kunna få syrebrist om mamman tränar och hennes muskler tar för mycket syre från bebisen.
    Posted 18:11, 8 May 2015
    Intressant läsning om ett aktuellt ämne som bör belysas.

    Hade kanske behövt precisera vissa källor? Samt var det ibland vissa stycken utan källor. Texten hade behövt kontrolläsas då det ibland var stavfel, liten bokstav efter punkt etc.
    Finns det riktiga exempel och experiment där man jämför gravida kvinnor som tränar och gravida kvinnor som är stillasittande för att se utfall på barn eller modern? Något sådant hade varit intressant att ta del av.

    Bra i slutet med rekommendationer om vad som är bra och lagom som träning för modern. Bra avrundning i din slutsats.
    Posted 12:41, 9 May 2015
    Ifall det finns motsägelsefulla källor så skulle jag rekommendera att se ursprunget i källorna, vilka som verkar vara mest seriösa. Evidens och tillförlitlighet.
    Posted 12:41, 10 May 2015
    Tack för era kommentarer. Jag ska ta till mig av dem. MVh, Veronica
    Posted 18:58, 12 May 2015
    Viewing 4 of 4 comments: view all
    You must login to post a comment.