Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs - Fysisk aktivitet och hälsa > Artiklar om fysisk aktivitet och hälsa > Fysisk aktivitet under graviditet (Nina Karlsson)

Fysisk aktivitet under graviditet (Nina Karlsson)

    Table of contents
    No headers

    Fysisk aktivitet under graviditet

    Idag ser man en ökning av överviktiga och feta gravida kvinnor i västvärlden. Av de kvinnor som idag skriver in sig på mödravårdscentralen i Sverige är ca 40% överviktiga och ca 12% feta. Denna trend fortsätter att öka. Övervikt och fetma har dokumenterad effekt på att öka komplikationerna under kvinnans graviditet och förlossning. Att vara fysik aktiv under en graviditet har många fördelar för både mamman och barnet men även i ett folkhälsoperspektiv då motionsvanorna ofta håller i sig efter graviditeten (Statens Folkhälsoinstitut, 2015). Enligt Domingues & Barros (2007) finns det ett samband med att ha en aktiv livsstil innan en graviditet ökar chansen att fortsätta med det under graviditeten Många kvinnor genomgår en eller flera graviditeter och dem kroppsliga förändringarna som en graviditet innebär kan bidra till att fysisk aktivitet och träning uteblir.

    Enligt Moholdt, Salvesen, Ingul, Vik, Oken och Morkved (2011) är kvinnor generellt sett inte tillräckligt aktiva under sin graviditet. Anledningen till detta kan bero på olika orsaker men en orsak kan vara att den gravida kvinnan saknar kunskap om hur ofta träning och fysisk aktivitet kan eller bör utföras. WHO (2010) uppger att gravida kvinnor har samma riktlinjer för fysisk aktivitet som en vanlig vuxen person men att det finns vissa försiktighetsåtgärder som bör vidtas.

    Pellmer, Wramner och Wramner (2012) definierar fysisk aktivitet som all typ av rörelse som ökar energiomsättningen. Exempel på detta kan vara enkla vardagsaktiviteter så som promenader, lek med barnen, cykling, städning med mera och det räcker med tio minuter i sträck och behöver således inte vara tuff träning som måste genomföras på gym. Om kvinnan upprätthåller en god motionsvana under sin graviditet kan detta bidra till ett ökat välbefinnande för både kvinnan och barnet (Fridén, Nordgren & Åhlund, 2012). Det finns många positiva effekter på att upprätthålla goda motionsvanor som gravid. De kvinnor som är fysiskt aktiva under sin graviditet bibehåller eller till och med ökar det fysiska välbefinnandet, har bättre självkänsla och drabbas i mindre utsträckning av graviditets- eller förlossningsdepressioner (Fridén m.fl., 2012). Andra positiva effekter det kan ge är följande:

    ·         Motverkar förstoppning

    ·         Håller den naturliga viktuppgången i balans

    ·         Motverkar högt blodtryck 

    ·         Bättre sömn 

    ·         Minskar risken för stress, ångest 

    ·         Minskar risken för sömnstörningar 

    ·         Minskar risken för rygg- och bäckensmärta 

    ·         Lindrigare förlossning

     

    Att kroppen förändras under graviditeten är en självklarhet och att hålla sig fysiskt aktiv ger en större kroppskännedom som gör att man bättre känner vad man orkar och klarar av. God kroppskännedom kan därmed ge positiva egenskaper till kvinnan som kan hjälpa vid förlossningen (Fridén m.fl., 2012).  Fridén m.fl., (2012) fortsätter och menar att studier har påvisat att om kvinnan varit fysik aktiv under sin graviditet löper denna mindre risk för att behöva genomföra kejsarsnitt och har i många fall kortare förlossningstid.

     

    Det finns så klart även risker inom vissa aktiviteter som man bör undvika under sin graviditet. Det handlar om idrotter där fallrisk föreligger till exempel utförsåkning, ridning, ishockey med mera. Det är inte aktiviteten i sig eller rörelserna som utförs vid enskild aktivitet utan helt enkelt riskerna för skador som kan uppstå vid fall eller liknande (Statens Folkhälsoinstitut, 2015).  

    Om kvinnan inte tidigare varit aktiv innan sin graviditet bör en successiv stegring ske av träningen, både vad det gäller intensitet och varaktighet. Den fysiska konditionsstatusen är alltid avgörande här och det bör alltid förekomma uppvärmning och avslutas med nedvarvning (Statens Folkhälsoinstitut, 2015).

     

    Träningen som blir av är alltid den bästa träningen. Men de rekommendationer som finns gäller sammanlagt 150 minuter per vecka fördelat på minst 3 dagar samt med kompletterande muskelstärkande övningar 2 gånger i veckan. Vad gäller konditionsträning kan den gravida kvinnan följa de vanliga rekommendationerna som redan finns vilket är att försöka komma åt de stora muskelgrupperna genom promenader, aerobics, dans eller promenader. En del kvinnor får smärta i rygg och bäckenet tidigt under sin graviditet och i så fall är simning och vattengymnastik att rekommendera. Tidigare har det funnits en oro att kvinnans kroppstemperatur kan stiga och vara skadligt för fostret under träning då studier på djur visat ökad risk för missbilningar och ryggmärgsbråck när temperaturen överstiger 39,2 grader (Pirhonen, P. Jouko, 2007). Detta framförallt i den första trimestern då fostret är som mest känsligt. Detta är något som man sedan studerat närmre och kunnat konstatera att kvinnans temperatur reglering fungerar snarare bätte under graviditeten och ökar ytterst lite, altenativt ingen höjning under träning. Men att förhålla sig till låg- och medelintensiv träning samt att alltid ha i åtanke att dricka mycket under sina träningspass och använda lätta kläder är någpt som Statens Folkhälsoinstitut fortsatt rekomenderar (2015).

     

    Vid styrketräning bör man i första hand fokusera på bålträning. Det involverar mage-, rygg- och bäckenbottenmuskulatur. Dessa muskelgrupper får en ökad belastning ju längre graviditeten fortlöper på grund av att avståndet mellan de raka bukmusklerna ökar. Detta ger en ökad svank som i sig ger en minskad bålstabilitet och smärtor kan då ofta uppstå i ryggslutet och i bäckenet. Därför är det bra att börja så tidigt som möjligt med att stärka den inre bukmuskulaturen. Efter den 16:e graviditetsveckan bör man övergå till magträning liggande på sidan, sittande eller stående. Detta på grund av att det venösa återflödet till hjärtat minskar under denna period eftersom livmodern växer och kan då ge blodtrycksfall. På Statens Folkhälsoinstitut (2015) finns färdiga program som rekommenderas samt vad som ska undvikas. Efter träningspass är det alltid till fördel att utföra lättare rörlighetsträning. Passiv stretching 3 x 20 sek per muskel räcker för att bibehålla en normal ledrörelse. Dock ökar rörligheten generellt under en graviditet och därför bör man vidta viss försiktighet under själva töjningsmomentet.

     

    Tyvärr drabbas vissa kvinnor mer än andra av graviditetssymtom så som illamående, tidig rygg- och eller bäckensmärta eller påtaglig trötthet. Symtomen påverkar träningsfrekvensen och kvinnorna är oftast mer fysiskt inaktiva än de som inte drabbas (Foxcroft, Rowlands, Bryne, McIntyre & Callaway, 2010). Vid svåra fall krävs professionell medicinsk bedömning och rådgivning avseende vilken typ av träning, belastning eller huruvida det är lämpligt med fysik aktivitet för den enskilda personen. Övriga varningar som kan tillstöta då den gravida kvinnan bör kontakta kvinnosjukvården för en medicinsk bedömning och avsluta all fysisk aktivitet är exempelvis uttalad andfåddhet före träning, huvudvärk, yrsel eller blödningar (Statens Folkhälsoinstitut, 2015).

     

    Efter förlossningen är det sedan viktigt att så småningom börja röra på sig igen. Att snabbt återta sin fysiska aktivitet efter förlossningen har fördelar så som ett allmänt ökat välbefinnande samtidigt som viktnedgången underlättas. Om förlossningen och graviditeten inte frångått det normala går det bra att komma igång så fort som möjligt med lättare aktivitet och det är rekommenderat att hitta muskelfunktionen i bäckenbottenmusklerna för att undvika inkontinens senare i livet. Promenader är en bra motionsform att börja med och för att sedan kunna öka intensitet och mängd efter hand. När det gäller magmusklerna lönar det sig att börja försiktigt och vänta tills musklerna dragit ihop sig igen. Något viktigt att tänka på att är under amningsperioden dricka extra mycket samt tillföra kroppen näringsrik föda. Fysisk aktivitet påverkar i sig inte amningen eller barnets tillväxt. Kvinnan bör sedan vänta till efterkontrollen som sker normalt 6-8 veckor efter förlossningen innan man återgå till de träningsnivåer som utfördes innan graviditeten (Statens Folkhälsoinstitut, 2015).

     

     

    Barros, M.R., & Domingues, A.J., (2007). Leisure-time physical activity during pregnancy in the 2004 Pelotas Birth Cohort Study. Rev Saude Publica, Apr;41(2):173-80.

     

    Bryne, N., Callaway, L., Foxcroft, K.F., McIntyre, H., & Rowlands, I.J. (2010) Prevention of Gestational Diabetes: Feasibility issues for an exercise intervention in obese pregnant women. Diabetes Care, 33(7) 1457-1459. 

     

    Fridén, C., Nordgren, B., & Åhlund, S. (2012). Fysisk aktivitet och träning under graviditet och postpartum. Fysioterapi (7)2012: 34-40.  

     

    Ingul, C.B., Moholdt, T., Morkved, S., Oken, E., Salvessen, K., & Vik,T.. (2011) Exercise Training in Pregnancy for obese women (ETIP): study protocol for a randomised controlled trial. Trials journal, 12:154. http://www.trialsjournal.com/content/12/1/154

     

    Peller, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande Folkhälsovetenskap (3. uppl.) Stockholm: Liber AB. 

     

    Pirhonen, P. Jouko.(2007). Alla friska kan fortsätta träna under och efter graviditet. Läkartidningen, nr 9, sid 672.

     

    Statens Folkhälsoinstitut, (2015). Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. 

     

    World Health Organization, (2010). Global recommendations on physical activity for health. Schweiz: World Health Organization.  contributing.

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Hej
    Jag undrar om du skulle kunna utveckla det där med att barn till fysiskt aktiva får lägre födelsevikt? Gäller det för kvinnor i alla viktkategorier och hur stor påverkan har mammans aktivitet på barnets vikt? Så som du skriver så låter det som något positivt, men kan det även vara något negativt t ex att en kvinna som är "för aktiv" riskerar att få ett barn med för låg vikt eller gäller detta framför allt att överviktiga kvinnor och kvinnor med graviditetsdiabetes eller början till detta får mer normalviktiga barn än de "borde" fått? Och har barnets vikt och fettmängd verkligen ett samband med förekomst av bristningar och svårighetsgrad av bristningarna hos mamman? Blev kanske lite rörigt och lite långt från huvudämnet, men jag var mest nyfiken. Intressant läsning annars!

    En annan punkt är att du har en referens som varnar för den förhöjda kroppstemperaturen medan detta förkastades i den andra wiki-artikeln om fysisk aktivitet vid graviditet. Verkar finnas delade meningar gällande detta!
    Posted 19:40, 7 May 2015
    Just det här med ”inte tillräckligt aktiv” kontra ”alltför aktiv” under graviditet tycker jag är intressant. Det finns en artikel som bygger på en doktorsavhandling av Monica Yuri Takito som framför allt visar att för lite aktivitet under graviditet ger högre risk för ett barn med för låg födelsevikt samt för tidigt födda barn. Men artikeln tar dessutom upp teorin om en U-formad kurva, där både för lite och för mycket aktivitet innebär risker, som delvis svarar på tankarna i den första kommentaren.

    Sammanfattningsvis verkar det som om ”lagom är bäst”, träning är bra under graviditet, men överdriven träning kan medföra risker.

    Källa: Takito, Monica Yuri; D’Aquino Benício Maria Helena (2006). Physical activity during pregnancy and fetal outcomes: a case-study control study. Rev. Saúde Pública vol. 44, no. 1, São Paulo, Brazil.
    Posted 21:04, 9 May 2015
    Bra skrivet med tydliga källhänvisningar i texten. Du börjar med att belysa ett folkhälsoproblem relaterat till fetma och graviditet och dess komplikationer. Det väcker intresse och förståelse för att det är ett ämne som behöver belysas.
    Något som skulle varit intressant är att diskutera hur detta kan förebyggas på individ men också på samhällsnivå.
    Posted 19:14, 12 May 2015
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.