Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs - Fysisk aktivitet och hälsa > Artiklar om fysisk aktivitet och hälsa > Fysisk aktivitet och immunförsvaret

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

    Table of contents
    No headers

     

    FYSISK AKTIVITET OCH IMMUNFÖRSVARET                                   (av Camilla Anderson, 2015-05-02)

     

    Ingen har väl undgått att läsa om hur bra träning är för att motverka hjärt-kärlsjukdomar, övervikt och för att må bra i största allmänhet.Via tidskrifter och andra media får vi massor av tips hur vi ska komma i form och må bra. Att fysisk aktivitet även påverkar vårt immunförsvar på flera olika sätt, skrivs det däremot inte särskilt mycket om. I denna artikel ska jag förklara lite vad som händer med immunförsvaret i kroppen när vi tränar.

     

    Först lite allmän repetition om vårt immunförsvar.

    Immunförsvaret är kroppens försvar mot sjukdom och speciellt mot infektioner. Kroppens första försvarslinje är det barriärskydd som utgörs av hud och slemhinnor, men även saliven med sina antibakteriella enzymer och saltsyran i ventrikeln mm ingår i barriärskyddet. Om en inkräktare trots detta första försvar lyckas tränga in i kroppen, rycker immunförsvaret in. Man delar in immunförsvaret i det medfödda immunförsvaret och det förvärvade immunförsvaret.

     

    I det medfödda immunförsvaret ingår bl a NK-celler (= Natural Killer cell), det är en slags lymfocyt som dödar infekterade celler direkt. NK-celler angriper även tumörceller och anses vara en viktig del av kroppens försvar mot cancer. Även granulocyter, framförallt neutrofila och monocyter, som är ett förstadie till makrofager, agerar i det medfödda immunförsvaret.De är så kallade fagocyter, d v s de ”äter upp” främmande ämnen och infekterade celler. Neutrofiler är viktiga aktörer vid inflammatoriska processer som t ex sårläkning men även som första försvar vid infektioner, (1),(2).

     

    Det medfödda immunförsvaret kan bekämpa många typer av infektioner men det finns flera sjukdomsalstrande mikroorganismer som kan klara sig undan.Det är då det Förvärvade immunförsvaret rycker in. Denna del av immunförsvaret är mer specifikt och här bildas antikroppar mot virus och bakterier och ger upphov till immunologiskt minne. Här ingår bl a B-celler ochT-celler som är olika typer av lymfocyter.B-celler nybildas i snabb takt varje dag i kroppen och har förmågan att bilda antikroppar specifikt riktade mot infekterade celler.Immunglobulinerna, som produceras av B-cellerna, är  samlingsnamnet för de proteiner som utgör antikroppar. De finns i saliv,serum och tårar och har en viktig roll i kroppens slemhinneförsvar, (1),(2).T-celler transporteras från benmärgen till thymus för utveckling till brukbara celler. Huvuddelen av kroppens T-celler tycks vara av 2 sorter: T-hjälparceller och T-mördarceller.

    T-hjälparceller,(kallas även CD4-pos celler), har en viktig roll att dirigera och funktionellt anpassa immunförsvaret efter behov och hjälper även andra immunceller.

    T-mördarceller(kallas även CD8-pos celler) tar direkt död på infekterade celler, (1),(2),(3).

     

    Till immunförsvaret hör också olika slags signalämnen. En av deras uppgifter är att förmedla information mellan olika celler och att aktivera immunceller. Ett exempel är Cytokiner, som är proteiner som nytillverkas och utsöndras från en cell och påverkar andra cellers funktion, alltså signalämnen som deltar i kommunikationen mellan cellerna i kroppen. Cytokiner kan produceras av flera olika celler i kroppen, inklusive celler i immunförsvaret och celler i neuroendokrina systemet, (4). Vilka ämnen som betraktas som cytokiner respektive hormoner följer inga klara regler, (1).

    Exempel på Cytokiner är interferon och interleukiner.

    Trots skilda system finns påtagliga bevis för samverkan och kommunikation mellan immunsystemet och neuroendokrina systemet, cytokinerna anses stå för en stor del av denna kommunikation, (6). T ex kan de orsaka feber genom att påverka hjärnans centrum för temperaturreglering.

    Vid fysisk aktivitet sker signalöverföringar från hjärnan till kroppens olika delar och involverar en massa olika hormoner som ex adrenalin, noradrenalin,kortisol,serotonin. Dessa har i sin tur stor påverkan på immuncellernas funktion på många olika sätt, (6).

     

    Vad händer då i kroppens immunförsvar vid träning?

    Man vet att fysisk och psykisk stress påverkar både den medfödda och förvärvade delen av immunförsvaret. Flera studier visar att det är intensitet och duration av träningen som avgör hur pass stor påverkan blir på kroppens immunförsvar efter ett träningspass.

    Under ett träningspass sker en ökning av Lymfocyter i blodet, framförallt T-celler (CD8-pos celler), NK-celler och Neutrofiler.

    Mängden NK-celler kan öka upp mot 300% från vilovärdet innan träning. Denna ”topp” är övergående, mängden Lymfocyter sjunker sedan under kroppens vilovärde och är som lägst 2-6 timmar efter träning. Det är framförallt CD8-pos T-celler och NK-celler som minskar. Omfattningen av denna lymfocytminskning är beroende på intensitet och duration av träningen och man ser den största påverkan vid träningspass över 1,5 timmar med intensitet över 55-75% av VO2-max. Återgång till normalvärde ses efter 3-24 tim. Däremot så fortsätter ökningen av Neutrofiler i blodet flera timmar efter ett träningspass, (6).

    Vid medelintensiv träning höjs även antalet Monocyter, men vid intensiva träningspass sker en minskning av både Monocyter och Makrofager i vissa vävnader.

    Flera studier visar att koncentrationerna av bl a Immunglobulin A i saliv kraftigt minskar efter ett hårt träningspass och långvarig, intensiv träning under lång tid kan resultera i kronisk sänkning av dessa nivåer.

     

    Det finns ett flertal studier på akuta effekter av träning. De flesta verkar vara överens om att långvariga, intensiva träningspass kan ha en övergående immunosuppressiv inverkan på kroppen. Detta innebär minskad mängd lymfocyter, minskad NK-cells aktivitet, reducerad mängd immunglobuliner i saliv. Dessa förändringar är återställda efter ca 24 timmar. Denna tidsperiod kallar man ”Öppna fönstret” och under dessa timmar finns ökad mottaglighet för mer och allvarligare infektioner hos personer som tränar flitigt. Troligtvis spelar flera faktorer en stor roll som exempelvis sömnbrist, fel kostvanor, för tidig återgång till träning efter infektion mm. Upprepade intensiva, långa träningspass utan hänsyn till denna ”återhämtningsperiod” riskerar leda till ökad mottaglighet och allvarligare infektioner och kan även vara en bidragande orsak till ”övertränings-syndrom”, (5).

     

    Även Cytokinerna påverkas av träning. Vid träning frisätts cytokiner från den arbetande skelettmuskulaturen. Bland den mest betydelsefulla är IL-6 som har viktiga antiinflammatoriska egenskaper. IL-6 tillsammans med en del andra cytokiner ses som viktiga signalmolekyler till hjärna, lever och fettvävnad att påverka ämnesomsättningen positivt vid fysisk aktivitet.

    IL-6 stimulerar levern till ökad glukosproduktion och kan också påverka fettförbränningen positivt, den har även en aptitreglerande effekt, (3).

    Den tillfälliga inflammatoriska aktivieringen som akut fysisk träning leder till, med ökade koncentrationer av bla IL-6, IL-10 och andra cytokiner är en positiv inflammatorisk reaktion. Skillnaden mellan den och vanlig inflammatorisk reaktion är den positiva balansen mellan proinflammatoriska och antiinflammatoriska cytokiner.

    T ex hämmar IL-6 den höga utsöndringen av TNF-alfa som annars stiger vid infektioner. I vissa studier antyder man att IL-6 indirekt, delvis kan vara delaktig i att skydda kroppen mot kroniska sjukdomar som är förknippade med låggradig inflammation, ex typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar, (9).

     

    CRP (= C-Reaktivt Protein) som utsöndras från levern, är en specifik markör för inflammation och även för framtida utveckling av hjärt-kärlsjukdomar. CRP-värdet i blod sjunker vid regelbunden fysisk träning.

    Studier visar att nivåerna CRP sjunker ju mer man tränar och detta faktum kanske t o m kan stimulera fysiskt inaktiva att börja träna regelbundet, (8).

    Flera studier visar att regelbunden aktivering av immunförsvaret är bra och på lång sikt blir effekten av fysisk träning ett generellt antiinflammatoriskt tillstånd med ett lägre vilovärde av CRP.

     

    Det finns inte så många studier på långtidseffekter av fysisk aktivitet som på akuta effekter men troligtvis är det den medfödda delen av immunförsvaret som påverkas mest och då ff a NK-celler. Högre antal o aktivitet av NK-celler i vila hos tränade individer i jämförelse med otränade har påvisats.

    Hos personer som tränar låg/medelintensivt regelbundet har man sett förhöjda nivåer av IgA i saliv.

    Enighet råder också om att förändringar som sker i immunförsvaret vid regelbunden fysisk aktivitet förebygger uppkomsten om vissa typer av cancer.

    När det gäller äldre människor så försvagas deras immunförsvar med åren. Studier visar att även där påverkar fysisk träning immunförsvaret positivt, med störst påverkan på T-cellsfunktionen. Det gäller dock att ligga i, regelbunden träning i minst 6 månader behövs för att uppnå effekt.

    Hos barn verkar aktiveringen av immunförsvaret vara mindre uttalad och återgår också fortare till vilovärde efter avslutat träningspass, (3).

     

    Slutsatsen som man kan dra av detta är, att även för immunförsvaret är fysisk aktivitet positivt. Men det gäller att träna rätt! Det är ingen bra idé att försöka träna bort en förkylning genom att ”springa skiten ur sig”. Det kan tvärtom, vara farligt med risk för allvarliga komplikationer.  Regelbunden medelintensiv träning med respekt för ”återhämtningsperioden”, tycker i alla fall jag verkar vara det absolut bästa!

     

     

     

    REFERENSER:

     

    1. Brändén, H. & Andersson, J. (2004). Grundläggande immunologi (3:e uppl). Lund: Studentlitteratur AB.

     

    2. Truedsson, L. (Red). (2012). Klinisk immunologi. Lund: Studentlitteratur AB.

     

    3. Svantesson, U. (Red). (2007). Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd: Fysisk träning och immunförsvaret (s 84-101). Stockholm: SISU Idrottsböcker.

     

    4. Henriksson, J. & Sundberg, C-J. FYSS-kapitel: Biologiska effekter av fysisk aktivitet. YFA, hämtad 21:a mars, 2015 från http://www.fyss.se/om-fyss-2/fyss-2015/

     

    5. Kenney, L., Wilmore, J. & Costill, D. (2012). Physiology of Sport and Exercise (5:e uppl). , Champaign: Human Kinetics.

     

    6. Fragala, M. , Kraemer, W. , Denegar, C. , Maresh, C. , Mastro, A. & Volek, J. (2011). Neuroendocrine-Immune Interactions and Response to Exercise. Sports Med, 41 (8). 621-639.

     

    7. Koch, A. (2010). Immune Response to Exercise. Brazilian Journal of Biomotricity, 4 (2). 92-103.

     

    8. Nunes, R. , Araujo, F. , Correia, G. & da Silva, G. (2013). High-sensitivity C-reactive protein levels and treadmill exercise test response in men and women without overt heart disease. Experimental & Clinical Cardiology,18(2). 124-128.

     

    9. Petersen, AM. & Pedersen, BK. , (2005). The anti-inflammatory effect of exercise. Journal of Applied Physiology 98 (4). 1154-1162. doi:10.1152/japplphysiol.00164.2004

    Files (0)

     

    Comments (3)

    Viewing 3 of 3 comments: view all
    Du skriver att det efter träning finns en minskad mängd lymfocyter, minskad NK-cells aktivitet, reducerad mängd immunglobuliner i saliv som återställs efter 24h. Diskussionen fortsätter att "..det är omdebatterat om det under dessa timmar är risk för mer och allvarligare infektioner..". Det är omdebatterat att det ev finns en risk för infektioner, men kort därefter i texten tillkommer "I vilket fall är mottagligheten för infektioner tillfälligt ökad vid denna ”återhämtnings-period”. Känns som texten motsäger sig själv här? Är risken större för infektion eller inte? Sedan står det att om man inte tar hänsyn till återhämtningsperioden riskerar man ökad mottaglighet mot infektioner. Är det vetenskapligt bevisat eller är det någon man mera spekulerar kring i och med att det "på pappret" visar minskad mängd lymfocyter, minskad NK-cells aktivitet, reducerad mängd immunglobuliner i saliv efter träningspass?

    Intressant att veta varför påverkas immunförsvaret under träningen, har det någon direkt påverkan på träningspasset?
    Finns det någon forskning kring om träning/aktivitet i ung ålder kan förbättra det förvärvade immunförsvaret snabbare och på så sätt hålla sig "friskare" ju äldre man blir?
    Posted 11:37, 7 May 2015
    Vad spännande att läsa en artikel som du Camilla har skrivit om samma ämne som mig, men som har ett helt annat fokus från helt andra källor!

    Immunförsvaret och träning är ett jätteintressant ämne, men jag kände när jag letade fakta och studier att det fortfarande finns många svarta hål. Vi beskriver båda att vissa saker är omdebatterade, såsom teorier om det ”öppna fönstret”. Även längden på det "öppna fönstret" verkar variera eftersom mina källor citerar 3-72 timmar och dina 24 timmar, vilket ju är en ganska stor skillnad. Jag har funderat på om det beror på att källorna kommer från olika år och man har insett att det öppna fönstret inte håller i sig så länge som man från början trodde?

    Vidare har vi båda kommit fram till att intensitet och duration är det som avgör hur immunförsvaret påverkas av träning. Däremot funderade jag flera gånger på hur studierna har avgjort vad som är hård intensitet och lång duration? Du nämner i en källa att lymfocytminskningen är störst vid pass över 1.5 timmar och med en intensitet över 55-75% av VO2max, men detta gäller ju bara en specifik del av immunförsvaret och är oftast helt ospecificerat i andra artiklar. Det kan ju vara betydlig skillnad i vad som är länge och hårt från person till person.

    Till sist kan man ju säga att immunförsvaret inte är helt lätt, och troligen varierar kraftigt från individ till individ. Livsstilen och levnadsvanor är helt säkert faktorer som inverkar minst lika mycket som träning på immunförsvaret...
    Posted 18:59, 9 May 2015
    Hej!
    Tack för era kommentarer! Håller med om att det var lite "luddigt" angående ökad risk eller inte när det gäller tiden för "öppna-fönstret". Har ändrat i texten, efter långvariga,intensiva träningspass kan det bli en "svacka" i immunförsvaret och då är kroppen mer mottaglig för virus, bakterier och andra patogena ämnen.
    Om själva träningspasset påverkas av förändringarna som sker i immunförsvaret under träningen har jag inte läst om någonstans. Det är ju mest leukocyterna som påverkas men även cytokinerna som samverkar med det neuroendokrina systemet, så vem vet? Kanske nåt att forska i?
    Angående barn/unga som tränar så har jag läst att deras immunförsvar inte påverkas så mycket som hos vuxna, men regelbunden fysisk aktivitet stärker ju immunförsvaret så det borde ju vara bättre ju tidigare man börjar.
    Angående längden på "öppna fönstret" står det 24 timmar i de flesta studier jag läst.
    Tid o intensitet på träningen är ju som du säger inte angivet på så många ställe, men i 2 studier jag läst anges minst 60 min och över 55% VO2 max. Det verkar ju även vara skillnad mellan kvinnor och män.
    Ja, jag håller verkligen med dej, immunförsvaret är inte helt lätt!
    Posted 19:41, 14 May 2015
    Viewing 3 of 3 comments: view all
    You must login to post a comment.