Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs - Fysisk aktivitet och hälsa > Artiklar om fysisk aktivitet och hälsa > Depression fysisk aktivitet

Depression fysisk aktivitet

    Table of contents
    1. 1.  

    Fysisk aktivitet som behandling mot depressiva symptom.
    Student: Charlotta Lindberg, Dalarnas högskola, fysisk aktivitet 7,5 hp Wiki-uppgift 2:1

     

    Psykisk ohälsa är ett ökande problem i samhället, vilket lett till fler sjukskrivningar och ökade kostnader. Personer med depressioner är ofta underbehandlade i Sverige men även globalt sätt (WHO, 2015). Depression behandlas vanligen med mediciner eller med psykoterapi eller i kombination med båda terapierna (Josefsson, Lindwall, & Archer, 2014). Behandling med fysisk aktivitet mot depression är emellertid mindre tillämpat inom sjukvården i Sverige, men där det tros finnas en potential. Fokus i denna studie är redogöra för effekten av fysisk aktivitet på depression med milda till måttliga besvär.

    Fysisk aktivitet
    Med fysisk aktivitet menas en kroppslig rörelse med skelett och muskulatur, där energi omsätts (WHO, 2015). Fysisk aktivitet innefattar olika former av motion men även kroppsarbete, hushållssysslor, lek och spel, fysiska transportsträckor samt fritidssysselsättningar med motion såsom jakt (WHO, 2015). Både fysisk aktivitet med måttlig och kraftig intensitet ger generellt hälsofördelar (WHO, 2015).

    Depression
    Depressionkategoriseras till psykisk sjukdom och gruppen förstämningssyndrom, vilket delas in i unipolär affektiv sjukdom med endast depressiva episoder och bipolär affektiv sjukdom med depressiva perioder ömsom med maniska perioder (FYSS, 2008). Depression kännetecknas av sorgsenhet, minskad glädje, känslor av skuldkänslor och dålig självuppskattning (WHO, 2015). Vidare kan depression utmärkas av pessimism, trötthet och dålig koncentrationsförmåga. Det finns olika grader av depression. Depression kan även uppstå reaktivt på grund av negativa händelser och livssituationer. Det finns olika sätt att mäta graden av depression. Depressiva symptom kan kartläggas med självskattningsformulär eller med diagnostisering via läkarsamtal.


    Bland de första symptomen på depression kan vara sömnstörningar. Depression kan även störa vardagliga aktiviteter på grund av minskad entusiasm för sådant som tidigare har varit stimulerande. Depressiva symptom ökar risken för att utveckla, psykiska och fysiska handikapp. Det finns även risk för att besvären kan bli kroniska utan behandling.

    Depression samvarierar ofta med andra somatiska sjukdomar (FYSS; 2008). Effekten av fysisk aktivitet på depressiva symptom består även i att minska på negativa hälsokonsekvenser som depression kan ge såsom psykisk sjukdom men även andra sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar (Lindwall et al., 2014). Det är ibland komplext att behandla personer med depression då livsstilsrelaterade sjukdomar relaterat till övervikt, rökning, och alkoholmissbruk är vanliga (Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991) Depression kan kännetecknas av påverkad aptit att personen äter för mycket eller för lite (WHO, 2015). Depressiva personer kan därför ha svårt för att hålla önskad vikt. Depressiva personer kan även få muskelsvaghet relaterat till fysiskt inaktivitet. Lika så kan socioekonomiska problem försvåra behandlingen med fysisk aktivitet och minska på följsamheten (Camacho et al., 1991). Depression kan även därför förkorta livstiden på grund av olika orsaker. Fysisk aktivitet spelar en viktig roll för att bland annat minska kardiovaskulära risker hos personer med depressiva symptom (Janey et al., 2014).

     

    Behandling med fysisk aktivitet mot depression
    Fysisk aktivitet kan ge individen en känsla av behärskning av situationen, vilket kan bidra till ökad självkänsla (Camacho et al., 1991). Vid Fysisk aktivitet kan det uppstå en slags urladdning mot negativa känslor (Camacho et al., 1991). Fysisk aktivitet tros även kunna minska på emotionell belastning så att personen blir mindre mottaglig för depressioner.

    Fysisk aktivitet ger förutom sociala och psykologiska fördelar även neurobiologisk påverkan. Mekanismen bakom varför fysisk aktivitet tros lindra depressiva symptom är inte helt klarlagd på alla punkter. Men ett ökat kortikalt blodflöde vid fysisk aktivitet med större ansträngning tros frigöra endorfiner och ger ökade efedrin och nor-efedrin synteser (Camacho et al., 1991). Det har visat sig att fysisk aktivitet med större ansträngning ökar det kortikala flödet. Fysisk aktivitet stimulerar hjärnstammen vilket ger patienten mer energi och motivation (Ratey & Hagergman, 2008). Fysisk aktivitet kan i vissa fall hindra negativa signaler få hjärnan att aktiveras ur ett viloläge (Ratey & Hagergman, 2008).

    Vid rådgivning av fysisk aktivitet till personer med depressiva symptom bör det tas hänsyn till fyra faktorer relaterat till den fysiska aktiviteten: typ, frekvensen (antal gånger per vecka), durationen (minuter per gång) och intensiteten (Kenney, Wilmore, & Costill, 2011). Typen av fysisk aktivitet är av betydelse. Det tros att fysisk aktivitet särskilt med aerobiskt inslag är bra vid depression, jämfört med icke aerobisk fysisk aktivitet såsom styrketräning (Xialolin, 2014). Forskningen har dock visat sig vara oenig. Sims med flera däremot hade hittat evidens att särskilda styrketräningsprogram skulle vara särskilt effektiva att sänka depressiva symptom (Sims, Hill, Davidson, Gunn, & Huang, 2006). Det är viktigt att sätta upp ett schema för daglig motion till exempel löpning, joggning eller dansklass. Vid sömnstörningar relaterat till depression kan det hjälpa med att göra dagliga promenader. Ratey och Hagerman (2008) menar att det går med löpning att springa ifrån depressionen.

    Personer med depressiva symptom kan ha problem med motivation och att röra sig mot ett mål på grund av att beslutsförmågan är reducerad (Simonsen & Hasselström, 2012). Studier har påvisat att patienter med depressiva symptom har större svårigheter att delvis påbörja men även att upprätthålla ökad fysisk aktivitet (Janey et al., 2014). Fysisk aktivitet vid depressiva symptom är en process (Ratey & Hagerman, 2008). Personer med depression, förväntningarna i fysisk aktivitet skall därför hållas rimliga i början (Ratey & Hagergman, 2008).  Vuxna personer rekommenderas minimum 150 minuter fysisk aktivitet per vecka med måttlig intensitet eller 75 minuter med fysisk aktivitet per vecka med kraftig intensitet (WHO, 2015). Aerobiska inslaget bör vara ihållande i minst 10 minuter (WHO, 2015). För att öka hälsoeffekterna går det att höja fysiska aktiviteten till 300 minuter per vecka om möjligt (WHO, 2015). Det föreslås även muskelstärkande övningar minst två gånger per vecka (WHO, 2015). Det är särskilt viktigt med uppföljning av rådgivningen av fysisk aktivitet för att kunna uppskatta effekten på depressiva symptomen.

    Tidigare forskning kring fysisk aktivitet relaterat till fysisk aktivitet
    Flera studier har prövat relationen mellan fysisk aktivitet och depression (Lindwall, Gerber, Jonsdottir, & Börjesson, 2014).  Efter fysisk aktivitet kan löpare eller joggare känna omedelbar höjning av stämningsläge eller nästan eufori som håller i sig några timmar (Camacho et al., 1991). Men vad gäller långtidseffekter av fysisk aktivitet råder det en oenighet inom forskning (Camacho et al., 1991).

    Det finns motstridiga resultat från studier om fysisk aktivitet kan ge effekt mot depressiva symptom (Camacho et al., 1991). Ibland har dylika studier tyvärr varit bristfälliga och inte tillräckligt metodiskt gjorda med bland annat för små urval (Camacho et al., 1991; Josefsson et al., 2014; Ströhle, 2009).

    Vissa studier har påvisat att fysisk aktivet kan vara ett verktyg mot depressiva symptom (Josefsson et al., 2014; Lindwall et al., 2014). Individer som blev mer fysiskt aktiva under flera års tid visade minskade besvär av depressiva symptom jämfört med personer som inte var fysiskt aktiva (Lindwall, Geber, Jonsdottir, & Börjesson, 2014). Metaanalyser har visat att fysisk aktivitet har en måttlig antidepressiv effekt jämfört med ingen behandling alls (Josefsson et al., 2014). Fysisk aktivitet kan emellertid vara viktigare för att förebygga depression än att behandla en långt gången depression (Ratey & Hagergman, 2008).

    Finska studien med Xialolin med flera (2014) visade att kvinnor och män med högre frekvens av fysisk aktivitet per vecka och generellt längre tid av fysisk aktivitet per gång, kunde tydligt sänka nivåerna på depressiva symptom.  Med längre perspektiv går det alltså att sänka graden av depression. Vidare menar Xialolin med flera att (2014) att män skulle vara särskilt behjälpta av hög intensiv träning medan det för kvinnor räckte med måttlig intensitet för att sänka nivån av depressiva symptom.

    Mild eller måttlig depression går att behandla med fysisk aktivitet ifall patienten är tillräckligt motiverad och frisk för utförandet (Josefsson et al., 2014; Lindvall, Gerber, Jonsdottir, & Börjesson, 2014). Ibland måste dock fysiska aktiviteten kombineras med annan behandling för att bli ännu effektivare. Det bör emellertid poängteras vikten av prevention av depression inom folkhälsoarbetet. Ett sätt är att identifiera gruppen personer med depressiva symptom som målgrupp, samt kartlägga riskbeteenden relaterat till livsstil. Det är lättare att förebygga depression med fysisk aktivitet än behandla en depression som redan uppstått. Slutsatsen var att regelbunden fysisk aktivitet kan ge kortsiktiga och långsiktiga effekter på depressiva symptom. Att upprätthålla fysisk aktivitet över tid var viktigare än att ta vara på någon särskild dimension (Xialolin, 2014).

     

    Referenser

     

    Camacho, T. C., Roberts R. E., Lazarus, N. B., Kaplan, G. A., & Cohen, R. D. (1991). Physical activity and Depression: Evidence from the Alameda County Study. American Journal of Epidemiology, 134(2), 220-231.

    FYSS, (2008). Fysisk Aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Hämtad den 20 juni 2015 från http://www.fyss.se

    Josefsson, T., Lindwall, M., & Archer, T (2014). Physical exercise intervention in depressive disorders: Meta-analysis and systematic review.  Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 24, 259-272. doi: 10.1111/sms.12050

    Kenney, W. L.,  Wilmore, J. H., & Costill, D. L. (2011). Physiology of Sport and Exercise (5th ed.). Champaign: Human Kinetic.

    Lindvall, M., Gerber, M., Jonsdottir, I. H., Börjesson, M., & Ahlborg, G. (2014).  The Relationships of Change in Physical Activitiy and Burnout: A Longitudinal Study of Swedish Healtcare Workers.  Health Psychology, 33(11), 1309-1318.

    Peterson, J. C., Charlson, M. E., Wells, M., T., & Altmus, M. (2014). Depression, Coronary Artery Disease, and Physical Activity: How Much Exercise is Enough? Clinical Therapeutics, 36(11), 1518-30.

    Ratey, J. J., & Hagerman, E. (2008). Spark the revolutionary new science of exercise and the brain. New York: Little, Brown and Company.

    Simonsen, T., & Hasselström, J. (2012). Illustrerad farmakologi Sjukdomar och behandling. Stockholm: Natur & Kultur.

    Sims, J., Hill, K., Davidson, S., Gunn, J., & Huang, N. (2006). Exploring the feasibility of a community-based strength training program for older people with depressive symptoms and its impact on depressive symptoms. BMC Geriatrics, 6 (18), 1-8.

    WHO (2015). Hämtad den 19 april 2015 från http://www.who.int/topics/physical_activity/en/

    Xiaolin, Y., Hirvensalo, M., Hintsanen, M., Hintsa, T., Pulkki-Råback, L., Jokela, M., Telama, ... Raitakari, O. T. (2014). Longitudinal Associations Between Changes in Physical Activity and Depressive Symptoms in Adulthood: The Young Finns Study. International Society of Behavioral. Medicine, 21, 908-917.

     

    Files (0)

     

    Comments (8)

    Viewing 8 of 8 comments: view all
    Vill tillägga ang fysisk aktivitet och depression så talade Michail Tonkonogi om styrketräning och depression att det vid styrketräning och belastning av muskler så aktiveras flera processer i centrala nervsystemet som är bra mot depression. Han visade även på studien som delade in deprimerade personer i tre grupper. Den första gruppen fick den vanliga behandlingen för depression som är samtal och läkemedel, den andra gruppen tränade styrketräningen med vikter på 20% av max och den tredje gruppen fick träna styrketräning med 80% av max. Och den grupp som fick bäst resultat och lindring av sin depression var den grupp som tränade med 80% av max.
    Posted 14:01, 6 May 2015
    Jag blev även själv imponerad av föreläsningen om styrketräningens effekt, dock ur mitt urval till rapporten, gick det inte att komma fram till samma slutsatser som Tonkonogi, han hade inkluderat äldre studier, med förhållande vis små urval. Behövs vidare forskning kring styrketräningens effekt på depressiva symptom, jämfört med aerobisk träning för att kunna dra säkrare slutsatser om vad som är mest effektivt.

    Möjligt vis hade det även gått att söka efter fler meta-analyser, vad gäller effekten av fysisk aktivitet och styrketräning vid depressiva symptom. Ifall fokuset hade legat på styrketräningens effekt på depressiva symptom, hade jag även användt styrketräning också som sökord. Fokus låg på fysisk aktivitetens effekt på på depressiva symptom där i och för sig styrketräning är en del av fysisk aktivitet. edited 23:46, 6 May 2015
    Posted 23:43, 6 May 2015
    Intressant läsning! Jag reagerade på att män skulle vara särskilt hjälpta av högintensiv träning medans det för kvinnor räcker med lägre intensitet för att minska depressiva symptom. Efter att ha läst artikeln du hänvisar till blev jag ännu mer intresserad av vad som händer i kroppen hos män/kvinnor vid aktivitet och varför inte män blir hjälpta av samma låga intensitet som kvinnor.
    Posted 14:55, 8 May 2015
    Fint flyt i upplägget av artikeln och lättläst, undrar just om rubrikerna egentligen tillför något?
    Tror att din artikel skulle vinna på om du la till text kring styrketräning utifrån att du har definierat fysisk aktivitet i inledning med all kroppslig rörelse. I Fyss 2015, kapitel om depressioner, finns en del underlag kring kunskapsläget för styrekträning utifrån bl.a en Cochranerapport. Styrketräning ger större effekt än konditionsträning (i jmf med ingen behandling) på depressionssymtom. Men konditionsträning har förståss fler studier fortfarande. Tycker att vi borde kunna lita på det som är skrivet i FYSS 2015 i allafall just nu,(även om Helena B vid sin föreläsning, visade på hur resultat tolkats olika i en ref artikel i FYSS 2015) Kunskap blir fort inaktuell och efter nya analyser och bättre forskningrapporter är det något annat som gäller. Även det finns beskrivet i kapitlet, där "fysik träning har måttligt starkt vetenskapligt underlag för positiv effekt på depressionssjukdomar jämfört med inga behandling eller kontrollgrupp. Studierna med bäst design visar de minsta behandlingeffekterna"....I sammmanfatningen blir detta "Enbart fysisk träning har klart vetenskapligt stöd när det gäller behandling vid lindring och måttlig depression". Klart känns som ett starkt ord, inte är det enkelt att uttrycka kunskapsläget.
    Intressant är även de jämförande studierna mellan vedertagna behandlingsmetoder som KBT och antidepresiv medicins effekter i jämförelse med fysisk aktivtet och kombinationer mellan metoderna.
    Den finska studien verkar intressant, får nog ta och läsa, kön en faktor att ta hänsyn till men anar även att genetik kan betydelse för att typ av träningen och intensitet ger olika effekter på olika individer. Tror att med mer kunskap kommer fler riktade och effektiva insatser att kunna göras med hjälp fysisk aktivtet vid depression. edited 09:33, 9 May 2015
    Posted 09:32, 9 May 2015
    Tack för bra kommentarer! bra med konstruktiv kritik, jag tror att jag kommer att lägga till ngt om stryketräning också, på något sätt i alla fall, det kanske behövs.

    Det som jag försökte betona var att utifrån studierna, går det att säga att fysisk aktivitet har effekt på måttliga och milda besvär. Könsaspekten kom fram även i finska studien, men kräver säkert ytterligare forskning. Positiva med finska studien var att den var omfattande, man följde upp 1959 vuxna personer i 6 år.

    Av urvalet av litteratur, inkluderades även en metaanlys, Josefsson et al., där det hade inkluderats 15 studier randomiserade kontrollerade studier, ( med experiment grupper och kontrollgrupper) där dessa studier visade att experiment gruppen med depression som fick ordination med fysisk aktivitet, fick lägre grad av poäng på depression jmf med kontrollgruppen där det även gjordes två mätningar, men där de inte fick ngn behandling med FA, Det här kanske skall stå med i rapporten att det var 15 studier som talade för FA mot depressiva milda/måttliga symptom? Men fysisk aktivitet hjälper inte mot alla patienter med depression relaterat till individuella skillnader osv. Alltså ingen "patentlösning" även om det inom forskning hittats evidens.



    Klientelet med depressiva patienter är även lite komplext då missbruk är vanligt, vilket försvårar följsamheten, tolkning mm.
    Posted 20:13, 9 May 2015
    Intressant läsning och bra skrivet !
    Kul att få ta del av vad forskning på området visat på. Plockar med mig många intressant delar från artikeln. Däribland detta stycke:

    "Personer med depression, förväntningarna i fysisk aktivitet skall därför hållas rimliga i början (Ratey & Hagergman, 2008). Vuxna personer rekommenderas minimum 150 minuter fysisk aktivitet per vecka med måttlig intensitet eller 75 minuter med fysisk aktivitet per vecka med kraftig intensitet (WHO, 2015). Aerobiska inslaget bör vara ihållande i minst 10 minuter (WHO, 2015). För att öka hälsoeffekterna går det att höja fysiska aktiviteten till 300 minuter per vecka om möjligt (WHO, 2015). Det föreslås även muskelstärkande övningar minst två gånger per vecka (WHO, 2015). Det är särskilt viktigt med uppföljning av rådgivningen av fysisk aktivitet för att kunna uppskatta effekten på depressiva symptomen."


    "Det är viktigt att sätta upp ett schema för daglig motion till exempel löpning, joggning eller dansklass."
    Det här tror jag kan vara en stor utmaning för såväl den som ska behandla en patient med depression genom fysisk aktivitet som såväl för den enskilde patienten som blir behandlade. Schema är alla gånger bra för att kunna mäta och åskådliggöra en förbättring,ett arbete, vidare en skattning på situationen och för att träningen krast ska bli gjord. En riskfaktor är dock att patienten upplever detta som något mycket kravfyllt, beroende på hur dess inställning till motion/aktivitet varit tidigare, viktigt och precis som du nämner kort är att man hittar en motionsform (typ av aktivitet) i rätt volym (intensitet/duration/frekvens) som stärker patientens tilltro till sin egen förmåga att förändra situationen till det bättre och inte stjälper (får dåligt samvete för att den inte genomfört alla träningspass, känner sig misslyckad etc).

    "Det är lättare att förebygga depression med fysisk aktivitet än behandla en depression som redan uppstått." Viktig och bra poäng.

    Bra artikel!
    Posted 07:41, 12 May 2015
    Det var fint att läsa detta arbete. Jag träffade senast idag en patient på ett Hälsosamtal som berättade att hon botat sin depression genom att ta promenader istället för ordinerad tablettbehandling.
    Posted 15:45, 12 May 2015
    Laggt in en till referens om styrketräning, och lagt in 2 meningar till, så att det skall komma fram att det inte är enbart aerobisk träning som är effektivt mot depressiva symptom. Det går att säga att det finns en oenighet, vad gäller vilken typ av fysisk aktivitet som är mest effektivt.
    Posted 22:17, 18 May 2015
    Viewing 8 of 8 comments: view all
    You must login to post a comment.