Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Medicinsk baskurs - Fysisk aktivitet och hälsa > Artiklar om fysisk aktivitet och hälsa > Artros

Artros


     

    Inledning

    I detta arbeta kommer prevalens, patofysiologi och behandlingsmetod av sjukdomen Artros att presenteras i sin korthet. Jag kommer även att presentera vilka fördelar- respektive nackdelar som finns beträffande behandling med hjälp av fysisk aktivitet genom att ta del av relevanta vetenskapliga artiklar.

    Syfte

    I detta arbete kommer följande frågeställningar att besvaras.
    Vad är Artros?
    Hur vanligt förekommande är sjukdomen och vem drabbas?
    Vilka behandlingsmetoder finns?
    Vilken forskning bedrivs i dagsläget?

    Artros, Osteoartrit.

    Idag är omkring 7-800 000 svenskar drabbade av den reumatiska ledsjukdomen Artros (1). Artros är en ledsjukdom som har ett flerårigt tyst förstadium, med andra ord kan det ta mellan 10-20 år från utlösande orsak tills att diagnos fastställs (2). Inledningsvis så sker det en ledförändring på såväl cellulär som strukturell nivå, ledbrosk bryts ner, förändring sker hos underliggande benvävnad samt att nybildning av octeofyter sker på ledkanterna.

    Alltefter tidens gång och sjukdomens progression framträder symtom som värk, distinkt smärta/hugg i led samt inskränkt rörelseutförande i vardagslivet. Alla som drabbats upplever dock inte denna smärta trots att sjukdomen fått fortgå under en längre tid.  Det är i huvudsak finger-, knä- och höftled som blir drabbad av ledsvikt, men artros förkommer även i rygg-, axel-, hand- och käkled.

    Den värk som uppkommer när en individ drabbats av artros tros komma från underliggande ben och omkringliggande ledvävnader då brosket varken har en nerv- och/eller blodförsörjning. En del patienter kan tillsammans med sin artros utveckla en inflammation i leden som i sin tur ger upphov till svullnad, ökad ansamling av ledvätska vidare utvecklande av värme som tillsammans bidar till en högre smärta och ett än mer inskränkt rörelseutförande.

    Vem drabbas av artros?

    År 2002 kom artros med på tio-i-topp-listan efter WHOs (World health organization) beräkning av den globala sjukdomsbördan som en konsekvens av blanda annat en globalt ökad medelålder och fetma (2). Årligen diagnostiseras miljoner människor runt om i värden med artros, hela 10 % av männen och 18 % av kvinnorna i åldrarna 60+ (3). Artros är en sjukdom som ses korrelerar starkt med stigande ålder, som ovan nämnt drabbas fler kvinnor än män av sjukdomen.

    Idag kan man inte veta vem som i förväg kommer att drabbas av artros, sjukdomen kan fortgå trots att den inte upptäcks på röntgen (2). Tidigare skador/trauman i leden som gett upphov till inflammation och/eller även operation ökar i sin tur risken markant för utvecklandet av artros senare i livet. Miljöfaktorer (skador, övervikt, stillasittande livsstil) och genetiska faktorer tros vara de främsta riskfaktorerna till utvecklandet av sjukdomen. Beträffande övervikt ses detta korrelerar starkt med ökad risk för artros, exempelvis ses ett stigande BMI värde från 20-21 till 24-25 motsvara en trefaldig riskökning för utvecklandet av artros i knäled, ett BMI-värde på 30 ses motsvara en åttafaldig riskökning.

    Behandlingsmetoder

    Utanför Sverige behandlas i första hand klinisk artros med hjälp av smärtstillande och motion (4). Motion har visat sig förbättra individens styrka och rörelseförmåga (kraftgenerering) samt minska smärta och sänka risken för utvecklandet av andra kroniska tillstånd. Brosket som inte kan tillgodogöra sig näring via blodet får detta genom kompression likt en tvättsvamp som suger upp vatten, på detta sätt tillgodogör sig brosket näring från ledvätskan (2,3). Brosket förutsätter därmed rörelse i leden för att kunna tillgodogöra sig essentiella näringsämnen hos såväl en frisk som sjuk led.

    Andra behandlingsmetoder kan vara manuell terapi, akupunktur, värme- eller isbehandling samt terapeutisk träning i synnerhet styrketräning (4). Med terapeutisk träning syftar man till den typ av träning där en viss kroppsdel avlastat (ofta nedre extremiteter) till förmån för att träna specifik muskelgrupp och/eller rörelseutförande i specifik led. Trots att terapeutisk träning ses ha en mycket positiv inverkan på patienten ur många avseenden var det få fysioterapeuter som använda sig av denna behandlingsmetod när en undersökning gjordes i Storbritannien, endast 9 % av de tillfrågade (n=1152) svarade med att de tillämpade terapeutisk motion på sina artros patienter. Till viss del tros detta ha sin förklarning i bristfälliga resurser till att kunna erbjuda samt göra uppföljningar på denna behandlingsmetod.

    I Sverige och i enlighet med FYSS informeras i första hand patienten om sjukdomen, därefter utvärderas patientens rörelse och styrka varvid ett anpassat träningsprogram tillämpas (5). Viktreduktion kan också komma att bli central under detta första steg i behandlingen, se bild 1.

    Om en ökad smärta uppstår som svar på träning och håller i sig i upp till ett dygn efter träningspasset tillämpas vanligtvis den så kallade 24-timmars regel. Det innebär i första hand att personen i fråga tillfälligt sänker sin belastning i träning.

    /@api/deki/files/375/=Fysisk_aktivitet_vid_specifika_sjukdomstillst%25C3%25A5nd.pdf

    File:C:/Users/Sara/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image001.png

    Bild 1. Behandlingspyramid vid artros. Artros i knä och höft hanteras bäst med patientutbildning, träning och viktminskning som vid behov kombineras med smärtstillande läkemedel eller kirurgisk behandling. Alla patienter bör erbjudas patientutbildning, träning och viktminskning. Källa FYSS 2015

    Fysisk aktivitet och artros

    All form av fysisk aktivitet, vardagsmotion som såväl styrke-/konditionsbaserad träning på land som i vatten ses ha en betydelsefull inverkan på dels konditionen men också på ledbroskets funktion och välmående (2,5,6). Människan är skapt för rörelse, det sätt som ledbrosket tillgodogör sig näring på för fundamentala funktioner som uppbyggnad, underhåll och reparation blir ett tydligt exempel på detta. Som tidigare nämnt fyller även detta en mycket viktigt funktion hos en sjuk led som drabbats av ledsvikt, artros. Måttlig träning och regelbunden motion ses vara fördelaktigt för den drabbade dels genom att sänka smärtan men också främja god rörelseförmåga i leden.

    Patienter med artros rekommenderas aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet där intensiteten bör vara något lägre än det rekommenderade till en början. Därefter påbörjar en 2-3 veckors period med succesivt stegrande belastning, se utdrag från FYSS rekommendation i tabell nedan.

    Aerob träning. Kondition

    Muskelstärkande fysisk aktivitet

    Intensitet *

    Duration

    Frekvens

    Antal övningar

    Antal repetitioner och intensitet

    Antal set

    Frekvens

    Måttlig till hög

    90-180 min/vecka
    30-60 min/tillfälle

    3 gånger/
    vecka

    -

    -

    -

    -

    Kombinationsträning. (Kondition, Styrka)

     

    Måttlig till hög

    60-180 min/vecka
    30-60 min/tillfälle

    2-3 gånger/
    vecka

    8-10

    8-12**

    3

    2-3

    *Måttlig intensitet: 40-59 % Vo2max, RPE 12-13. Hög intensitet: 60-89% Vo2max, RPE 14-17.
    **Muskelstärkande fysisk aktivitet: Progressiv ökning upp till minst 70 % av 1 RM.

    Tabell 1. Rekommenderad fysisk aktivitet vid artros. Källa FYSS 2015.

    Genom att främja fysisk aktivitet hos den som drabbats av artros önskar man även att bibehålla en större andel muskelmassa, dess styrka och funktion (6). Idag vet vi att förlust av muskelmassa sker redan vid 40 års ålder och tilltar som mest vid 75 års ålder. För den artrosdrabbade individen är det därför än mer viktigt att upprätthålla muskelmassa genom hela livet då sarkopeni kan leda till än mer inaktiv och stillasittande livsstil, vilket kan antas bidra till en eventuell viktuppgång samt högre upplevd smärta i led. Förlust av muskelmassa, sämre neuromuskulär förmåga vet vi idag är en stor bidragande orsak till ett större antal fallolyckor bland äldre (7). Fallolyckorna i sig är sällan det som leder till en förtidig död utan det är den än mer inskränkta rörelsen i vardagen och utebliven rehab efter en fallolycka som bidrar till att en lägre livskvalitet tiden efter som i slutändan bidrar till en för tidigt död. Andra åkommor och kroniska sjukdomstillstånd kan som känt även utvecklas till följd av detta.

    Främja fysisk aktivitet

    Genom att främja fysisk aktivitet upprätthåller man inte bara en god fundamental funktion i kroppens alla leder, man främjar även goda egenskaper som inkluderar viktstabilitet, stärkt immunförsvar samt sänkt risk för utvecklandet av andra livsstilsrelaterade sjukdomar hjärt-/kärlsjukdom, diabetes, utbrändhet, cancer och depression.

    Kroppen ges genom regelbunden aktivitet bättre möjlighet till cellförnyelse och reparation av vävnad än om vi är alltför mycket stillasittande. Enligt en amerikans studie visade sig stilla sittande vara den störat bidragande orsaken till en förtidig död (8). Studien pågick under åtta år, se bild 2. Utifrån denna studie framgick det att dubbel så många inaktiva med normalvikt dog av hjärt-/kärlsjukdom som en aktiv och normalviktig person under denna period. Sett till gruppen överviktig och feta ökade risken för utvecklande kraftig i kombination med en inaktiv livsstil samtidigt som man sågs sänka risken avsevärt mycket att dö i hjärt-/kärlsjukdom genom att vara aktiv trots sin övervikt/fetma. Utifrån denna studie kan man således påvisa att vardagsmotion tillsammans med måttlig träning är fördelaktig för såväl en normalviktig som överviktig person, det är alltså bättre att vara aktiv och lätt överviktig än normalviktig och inaktiv ur just detta avseende.

    Trots närmare 30 år av forskning på området är underlaget för verkan av behandling och långtidsuppföljningar fortfarande begränsande.

     

    File:C:/Users/Sara/AppData/Local/Temp/msohtmlclip1/01/clip_image002.png

    Bild 2: Fördelning mellan inaktiva och aktiva män i grupperna normalviktig, överviktig och fet i förhållande till antal dödsfall under en åtta års period (7).

    Forskning idag

    Trots att fysisk aktivitet länge påvisats ha goda effekter på en Artos drabbade patient visar forskning idag att de positiva resultaten av terapeutisk motion avtar med tiden (5). En förklaring till detta fenomen tros vara sjukvårdens bristfälliga uppföljning utav träningsprogram samt utebliven progression av träningsprogram hos denna patientgrupp. Med största sannolikhet ges inte heller fysioterapeuterna den bästa förutsättningen för att kunna göra tätare uppföljningar och utvärderingar av dessa patienters träning då det någonstans landar i en resursfråga som till stor del styrs politisk och ekonomisk. Trist är det dock att se att det slår tillbaka på detta sätt i form av att fysisk aktivitets verkan ifrågasätts, dock är det mycket viktigt att komma ihåg att en aktivare livsstil har en än mer komplex verkan som tidigare nämnt, genom att förbygga utvecklandet av andra kroniska tillstånd.

    Idag pågår också forskning och utredning på så kallade biomarkörer i blodet (9). Denna forskning syftar till att i tidigt skede kunna upptäcka vem som drabbats av artros och därigenom kunna sätta in behandling i ett tidigare skede.

     

     

     

     

     

     

     


    Referenslista

    1.       Reumatiker förbundet [internet]. Artros [Uppdaterad 2013-11-21;citerad 2015-03-18]. Tillgänglig från: https://reumatikerforbundet.org/reumatism/diagnoser/artros/

    2.       Stergios Kechagias, Ulf Dahlström, Leif Stenke. Internmedicin. 5:e upplagan. Stockholm: Liber AB, 2011.

    3.       X.D. Wang, J.N. Zhang, Y.H. Gan, Y.H. Zhou. Current Understanding of Pathogenesis and Treatment of TMJ Osteoarthriti. Journal of Dental Researc. 2015. DOI: 10.1177/0022034515574770.

    4.       M.A HoldenE.E NichollsE.M HayN.E Foster. Sjukgymnaster "Användning av Therapeutic Motion för patienter med kliniska Knä artros i Storbritannien: i linje med nuvarande rekommendationer? Phys Ther. 2008; 88(10): 1109–1121. doi:  10.2522/ptj.20080077

    5.       FYSS [internet]. Artros [Uppdaterad 2015-03-02;citerad 2015-03-25]. Tillgänglig från http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Artros.pdf

    6.       Johan Faskunger. Fysisk aktivitet och folkhälsa. Upplaga 1:2. Lund: Studentlitteratur AB.

    7.       Folkhälsomyndigheten [internet]. Fallolyckor bland äldre. [Uppdaterad 2009; citerad 2015-03-20]. Tillgänglig från: http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12224/R200901-Fallolyckor-aldre-0901.pdf

    8.       CD Lee, SN Blair, AS Jackson. Cardiorespiratory fitness, body composition, and all-cause and cardiovascular disease mortality in men. Am J Clin Nutr. 1999; 69 (3):373-80.

    9.        Harald Brismar[internet]. Föreläsning: Vad är artros? Karolinska universitetet. [Uppdaterad 2013-11-29;citerad 2015-03-20]. Tillgänglig från: https://www.youtube.com/watch?v=o0Yfm0X7mIc

    Files (1)

    FileSizeDateAttached by 
     Fysisk aktivitet vid specifika sjukdomstillstånd.pdf
    För att se bilderna se detta PM.
    645.91 kB16:33, 18 May 2015v15sarwiActions

    Comments (5)

    Viewing 5 of 5 comments: view all
    Snyggt skrivet, ser nästan ut som en patient broschyr. Har själv fått atros i ett knä pga korsbandsop efter fotbollsskada. Fick dessvärre gå skadad i två år innan jag kom till en läkare som fann korsbandsskadan. Jag kan träna det nu men får inte längre ihop knät fullt ut och sitta stilla fungerar inte någon längre tid-det måste smörjas kontinuerligt. Har även jobbat på en ortopedavdelning där patienter fått knäplastiker, detta blir ju nästan som sista åtgärd eftersom proteserna inte håller lika bra som mänsklig vävnad som hela tiden förnyas på visst sätt. Vilket innebär att man inte får tex springa för det nöter för mycket samt att de som opereras inte får vara för unga då man helst inte byter leden mer än en gång i livet.
    Posted 13:05, 6 May 2015
    Välskrivet om artos och snygg layout, men artikeln är tunn vad gäller fysisk aktivitet i kombination med artros, trots att det är artikelns titel. Hittar ref till FYSS 2015 kapitel om artros i form av en bild, men inget i texten om rekommendationerna och påvisade effekter av olika typer och intensitet av fysisk aktivtet i förhållande till grad av artros. Bland annat i FYSS 2015 beskrivs att man funnit jämförbra reultat mellan land och vattenträning vad gäller fysisk funktion och smärta för personer med artros. Många är ju också överviktiga som du skriver om och vattenträning ger ju inte samma effekt på viktnedgång, kanske blir det viktuppgång. Terapeutisk motion, vore bra att förtydliga vad begrepept står för, är det ledd av terapeut eller motionens terapeutiska effekt? Intressant är att i FYSS 2015 rekommenderas att träning bör vara handledd under lång tid, handlar då bristande långtidsresultat om resurser som du skriver, eller är det kunskap som saknas hos patient/terapeut eller avtar effekter på grund av någon fysiologisk förändring i själva artrosprocessen.
    Lyckades inte öpnna länkarna till bilderna i wikin. edited 08:30, 9 May 2015
    Posted 08:24, 9 May 2015
    Väldigt snygg layout och väldigt väl och grundligt beskrivet om artos i allmänhet.
    Om jag skulle få utöka ett område skulle det vara mer om artros kopplat till fysisk aktivitet.
    Du har tre stycken om fysisk aktivitet och artros.
    Det första är jätte bra där du beskriver vad som händer vid fysisk aktivitet och varför det är så viktigt just vid artros.
    Det andra stycket ska innehålla främjandet av fysisk aktivitet men det verkar mer innehålla effekten av fysisk aktivitet och effekten av stillasittande och varför det är viktigt att främja fysisk aktivitet. Tycker att du tar upp fördelar med fysisk aktivitet både här och i de föregående stycket.
    När jag läste rubriken hade jag mer förväntat mig vad man ska tänka på vid hälsobefrämjande arbete för just artrospatienter och lite vilka metoder som finns. Rekommenderar man styrketräning, promenader, gruppträning?

    Nästa stycke tar du upp lite om forskning.
    Hade kanske velat läsa lite mer om vilka hälsofrämjande metoder som verkar fungera bäst, finns det några sådana studier? Finns det ngn studie som visar att artrosskola ökar patienternas fysisk aktivitet?

    "Trots att terapeutisk motion länge påvisats ha goda effekter på en Artos drabbade patient visar forskning idag att de positiva resultaten av terapeutisk motion avtar med tiden (5)".
    Vilka är de positiva resultaten? Mätbara hälsoeffekter som viktnedgång eller ökad styrka? eller bättre motionsvanor? Hade varit intressant att läsa mer om det.

    Intressant med det med biomarkörer!

    Tack för intressant läsning och som sagt väldigt välskriven!
    Posted 17:56, 11 May 2015
    Tack för era kommentarer, konstruktiv och bra feedback! Tar till mig dem och ska lägga till det som ni upplevde fattades i artikeln, samt utveckla/förklara några begrepp på ett tydligare sätt.

    Som sagt, tack för er respons!
    Posted 08:38, 12 May 2015
    Bra förklaring till varför fysisk aktivitet är bra vid artros. Önskar mer om vad som är terapeutisk träning. Jag upplever att många får ett träningsprogram som de sen blir lämnade ensamma med, det är som du skriver en bristfällig uppföljning.
    Jag ser inte bilderna.
    Posted 15:27, 12 May 2015
    Viewing 5 of 5 comments: view all
    You must login to post a comment.