Search:
DU Wiki > Ämnen - Subjects > Medicinsk vetenskap > Tidigare kurser inom Medicinsk vetenskap > Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar (MC3016) > Vaccinationer > Vattkoppor > Page Title

Page Title

    Table of contents
    No headers

    TVaricella-Zoster.

    Varicella viruset.

    Virus är avsevärt mindre än bakterier. Viruspartikeln (virionen) är relativt enkelt uppbyggd och räknas inte som en fullständig cell. Varicella-Zoster virus som orsakar vattkoppor och bältros tillhör gruppen herpesvirus. Karakteristiskt för herpesvirus är att det efter primärinfektionen blir kvar i cellen och kan aktiveras på nytt och orsaka nya infektioner (Ericsson & Ericsson, 2009). Vattkoppor är en mycket smittsam och välkänd utslagssjukdom men är för det mesta ofarlig och de flesta får den under barndomen. Vattkoppsviruset finns vilande kvar i kroppens nervceller och den vilande infektionen kan blossa upp senare i livet och då får den drabbade bältros. En person som inte har haft vattkoppor kan inte få bältros. Vattkoppor smittar från person till person och via luften omkring den som är sjuk och det smittar så länge nya blåsor uppstår.

    Smitta, symtom, behandling och komplikationer

    Smittsamheten är stor några dagar innan de vätskefyllda blåsorna uppstår. Blåsornas mängd varierar stort mellan individer. Inkubationstiden är 14-16 dygn. Symtom som uppstår i början är måttlig feber, värk i kroppen något dygn, och sedan fortsätter det med blåsformiga utslag som kliar, och som sprider sig över bålen och senare i ansiktet, hårbotten och munhåla. Klådan är ofta påfrestande och många får hosta. Blåsorna är omgivna av en smal rodnad och är vattenklara och efter en tid blir blåsornas innehåll grumligt och därefter börjar de torka in och det bildas en skorpa.(Smittskyddsinstitutet, 2013c). I fall blåsorna ser infekterade ut ska de tvättas försiktigt och torkas och om det uppstår en sekundär infektion i blåsorna så skall antibiotika ges. Till vuxna kan man ge aciklovir, vilket förkortar förloppet men den har bäst effekt när behandlingen börjar direkt när första koppan är synlig. Mot klådan kan man ta ett antihistaminpreparat. När det gäller barn bör naglarna hållas korta, genom att duscha barnet svalt hjälper man att svalka barnet och vilket leder till att sänka febern och lindra klådan. Det kan uppstå komplikationer efter vattkoppsinfektionen, blåsorna kan bli infekterade av stafylokocker eller streptokocker och luftvägarna kan infekteras av varicellaviruset och orsaka pneumonit med symtom som feber, hosta och dyspné, och denna komplikation kan bli svår, speciellt bland äldre. Viruset kan även orsaka encefalit, symtom som yrsel, kräkningar, feber och bredspårig gång och den är relativt godartad och läker ut inom några veckor.            (Ericson & Ericson, 2011).

    Vaccination

    I fall en patient är i behov av en vaccination och den är utanför allmänna vaccinationsprogrammet måste en läkare göra en bedömning och ta ett beslut i fall patienten är i behov av vaccinationen. Det gäller även de vaccinationer som ingår i andra länders vaccinationsprogram. Om en familj vill vaccinera sig mot vattkoppor så får de göra detta till självkostnadspris. Vissa delar av Sverige har man valt att ge råd och vaccinera inom barnhälsovården men de flesta erbjuder endast de vaccinationer som är rekommenderade i programmet. Vattkoppor ger mer komplikationer och är allvarligare när vuxna blir drabbade än när barn drabbas. Under de senare åren har vårdtyngden av vattkoppsviruset drabbat familjer och samhället betydligt större än tidigare. Ca 80 % av svenska barn drabbas. Varje år vårdas ca 300 barn i åldern 0-5 år på sjukhus för viruset. Under den senaste 10 års-perioden har sex dödsfall rapporterats. ( Läkemedelsverket, 2014) Och enligt läkartidningen (2009) är det barn med underliggande sjukdomar som drabbas av dödsfall. Inläggningsorsaken till vattkoppsviruset är i hälften av fallen orsakade av en bakteriell eller neurologisk komplikation.  

     

    Smittskyddsinstitutet (2013c) skriver att i Sverige ges vaccin mot vattkoppor och det ges tillsärskilda medicinska riskgrupper. Det finns diskussioner om att börja införa vaccinet i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. De barn som har sjukdomar som drar ner immunförsvaret rekommenderas vaccination. Det är särskilt allvarligt när sjukdomen drabbar personer med nedsatt immunförsvar till exempel när ett nyfött barn utsätts för smitta av sin mamma, när hon har insjuknat i vattkoppor i samband med förlossningen. Det är även risk för fosterskador om modern har blivit smittad under tidigare delen graviditeten. Vid vaccination rekommenderas 2 doser med 4 veckors mellanrum för att få ett säkert skydd mot vattkoppor. Efter en dos vaccin utvecklar nästan alla småbarn antikroppar och vuxna utvecklar ca 80 % antikroppar. Och vid två doser får man fullt skydd. Enligt Läkemedelsverket (2014) är det effektivt och nästan fritt från biverkningar, det finns en liten risk att få feber och att ca 2-3 % får blåsor i huden. I fall en person insjuknar trots vaccinering får man en mildare form av sjukdomen. Vaccinet som ges heter Varilrix och kan ges från 9 månader. Läkemedlet innehåller vissa hjälpämnen bland annat sorbitol, laktos, fenylalanin och en liten mängd av levande försvagat varicellavirus. Ericson och Ericson (2011) skriver att passiv immunisering kan ges vid hög smittrisk, och då ges humant immunglobulin mot varicellavirus. Och detta kan behövas till de nyfödda barnet om modern nyligen har haft vattkoppor och i samband efter förlossningen. Annars finns risk för att barnet smittas av en allvarlig neonatal varicellae.  

    Ska vaccinet införas i det allmänna vaccinationsprogrammet?

    Ett införande av vaccination mot vattkoppor i det allmänna vaccinationsprogrammet skulle kunna var lönsamt i ett ekonomiskt perspektiv för föräldrar som inte behöver vara hemma från sina arbeten. Vaccinationen skulle kunna hindra ca 300 sjukhus inläggningar per år. Vaccin mot vattkoppor har använts under 25 år i Japan och godkändes och infördes 1995 i USA.( Läkartidningen, 2009) Läkemedelsverket (2014) skriver att flera internationella organ förespråkar en allmän vaccinering till barn. Men i Sverige finns det en del virologer som är tveksamma mot vaccinet och oron kan vara att spridningen av vaccinviruset i den vaccinerades omgivning kan spridas till dem med nedsatt immunförsvar. Det finns en del beskrivna fall där syskon har blivit smittade men att deras sjukdomsförlopp har varit lindrigt. Ett annat skäl skulle kunna vara att vaccinviruset kan reaktiveras och orsaka bältros hos de vaccinerade. I USA där man vaccinerar har vattkoppsfallen minskats med 80-90%. Och där har studier visat en viss ökning av bältros fall men att andra studier har visat att det inte har ökat och andra studier som är gjorda i Storbritannien och Canada har visat att bältros har ökat där vaccinationen inte har införts.

    I fall vaccinationen skulle införas i programmet och endast ca 80-90 % skulle vaccinera sig finns det risk för att sjukdomsbilden blir allvarligare på grund av att insjuknandet förskjuts till högre åldrar. Och att den naturliga boostereffekten minskar med ökad risk för fler fall av bältros. Vattkoppsviruset är mycket smittsamt och är en luftburen smitta och i och med att viruset cirkulerar i samhället bör man ha ett riskgruppstänkande och överväga vaccination. Andra riskgrupper är kvinnor i fertil ålder, vuxna i kontakt med barn som har leukemi, personal inom barnomsorg och andra arbetsplatser med risk för smitta. ( Läkemedelsverket, 2014) 

      Länkar

     

    Radiogram om vattkoppor.http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5577839

    Smittskyddsinstitutet (2005a) Hämtad från nätet 16 december 2013. http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2005/nr-3-2005/sverige-infor-allman-

    Smittskyddsinstitutet (2013b) vaccination-mot- varicellahttp://www.smi.se/amnesomraden/vacci...-o/vattkoppor-

     

    Referenslista

    Läkartidningen (2009) Hämtad från nätet 30 November 2013 http://ww2.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/11441/LKT0909s580_582.pdf

    Läkemedelsverket (2013) Hämtad från nätet 15 December 2013. http://www.lakemedelsverket.se/LMF/Lakemedelsinformation/?nplid=19941017000073&type=product

    Läkemedelsverket. Läkemedelsboken(2014). Lund :Elanders Sverige AB

    Smittskyddsinstitutet (2013c) Hämtad från nätet 1 December 2013http://www.smittskyddsinstitutet.se/...-infor-allman- http://www.smi.se/amnesomraden/vacci...a-o/vattkoppor

     

    his page has no content. Enrich DU Wiki by contributing.

    Files (0)

     

    Comments (0)

    You must login to post a comment.